TALISMAN tal ¹
ism a⁴
n, sbst. ² (
ta`lisman WESTE (
1807 ), LoW (
1889 ;
med uppgift att ordet eg. uttalas tal ¹
isma ⁴
n ,
men att uttalet oftast är ta ³
lisma ²
n ,
stundom ta ³
lisman ²
), tal ¹
isma ⁴
n oftast ta ³
lisman ² LoW (
1911 )), r. l. m.; best.
-manen (
CRUSENSTOLPE Mor. 1: 64 (
1840 ) osv.)
( (†) -mannen CYGNÆUS 3: 217 (
1837 ),
CASTRÉN Res .
2: 214 (
1846 )
) ; pl.
-er (
LittT 1796 , s. 54, osv.)
( (†) -manner DALIN Vitt. 5: 483 (
1754 );
-män MEURMAN (
1847 ),
DYBECK Runa 1849 , s. 36, WoJ (
1891 ;
klandrat ) ;
-männer HAGDAHL DBäst .
114 (
1885 ), WoJ (
1891 ;
klandrat ) ) [ jfr t., eng. o. fr.
talisman , span.
talismán , it.
talismano ; ytterst av arab.
t.ilasmaan ,dual. av
t.ilasm m. fl. former, av sengr. τέλεσμα, fullbordande, religiös rit, talisman, till gr. τελεῖν, fullborda, göra färdig, utföra religiösa riter, till τέλος, slut, besläktat med gr. τῆλε,fjärran (se
TELE- ); senare leden har folketymologiskt anslutits till
MAN , sbst. ²
[TALISMAN.sbst2 1]
1) om (naturligt l. förfärdigat) mindre föremål som anses ha magisk kraft; särsk. om sådant föremål med uppgift att bringa innehavaren lycka l. framgång l. skydd mot ont o. d.; jfr AMULETT, FETISCH 1 ,
MASKOT, PALLADIUM , sbst. ¹
DALIN Vitt. 5: 483 (
1754 ). I barns badvatten läggas vigselringar, silfverslantar etc., såsom talismän.
DYBECK Runa 1849 , s. 36.
(Det är) ofta omöjligt . . att förmå personer att sälja fornsaker af sten, emedan de tro sig då förlora en skyddande talisman.
SvH 1: 61 (
1903 ).
”Turken” var hans turkula av glas, hans talisman i hasard. NILSSON HistFärs 20 (
1940 ). När t. ex. en i plånboken förvarad fyrväppling tros ge tur i kortspel fungerar den som en talisman.
NE 18: 80 (
1995 ).
[TALISMAN.sbst2 2]
2) (numera mindre br.) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 ,
om ngt som fungerar l. har samma magiska kraft som en talisman (i bet. 1 ). Lehnbergs allmänt kända behagliga expreszion, torde . . warit den talisman som rörde allas sinnen.
Polyfem III. 30: 4 (
1811 ). Med tillhjelp af den Sibiriska talismannen -- brännvinet -- lyckades det mig att . . beveka Tungusernes misstrogna hjertan.
CASTRÉN Res. 2: 214 (
1846 ).
(B. von Beskow) begaf sig . . på en europeisk rundresa . . medförande på denna . . två mäktiga talismaner: en väl försedd börs och ypperliga rekommendationer.
NF 2: 386 (
1877 ). För många uti de kommande nya släktleden var . .
(Kellgrens dikt Nya skapelsen) en poetisk talisman, som de buro med sig, och i hvilken de funno en aldrig sinande kraft till lifvet.
SYLWAN Kellgren 149 (
1912 ).