TALMAN t a³lman ², äv. (numera föga br.) TALEMAN t a³leman ², m.//ig.; best. -mannen ; pl. -män . ( tal- (-aa- , -hl-) 1667 osv. tale- (th-, -aa- , -hl-) 1549 -- 1933 . tall- 1719 ) ] 1) (utom i slutet numera föga br.) talesman. Hindriich Jønson . . huilkin som war bøndernes førspråkar (e) och taleman vm thetta arff. 2SthmTb. 2: 22 (1549 ). Dygden är aff sådan Art och Beskaffenheeth, at hoon wähl intet Behöfde någon Taleman hennes lof och beröm att uth sprijda. VDAkt. 1698 , nr 323. Lagmännen voro . . Folkets skiljesmän och Domare, samt på Tingen och Riksmöten deras Talemän och Försvarare. FISCHERSTRÖM Tal 150 (1769 ). Fredspolitikens taleman Arvid Horn. WE SVEDELIUS i 2SAH 55: 296 (1878 ). ÖSTERGREN (1954 ). -- särsk. (förr) i inskränktare anv., om person som vid frieri l. trolovning o. d. förde friarens talan, böneman (se d. o. 1 ); äv. om person som vid bröllop fungerade ss. följeslagare åt brudgummen (l. åt bruden) o. förde dennes (dennas) talan; stundom svårt att skilja från 4 . The twå furster hertig Erich och hertig Jahan ware talemän, hertig Erich för konungen och hertig Jahan för drothningen, som bruden war. BRAHE Kr. 59 ( c. 1585 ). Han uthrättade ochså både taalemanss och Suaremanss embete om echtenskapz samtyckiande och morgongåffvorss uthgiffvande. GYLLENIUS Diar. 315 ( c. 1670 ). Rebecca . . / . . Isaac aldrig sedt, ey heller honom kiände, / Likwäl på första ord som Talemannen sa: / Så fick han straxt et gladt, et frit och färdigt ja! RUNIUS (SVS) 1: 172 (1705 ). Bröllopssederna variera i olika delar af landet. I några kvarstår den gamla seden att fria med talman. Finland 74 (1893 ). Förr i världen bruka friarn komma med talman messej. ALLARDT Ottesfolk. 102 (1940 ). 2) statsv. i fråga om sv. förh., om (l. ss. titel på) person som leder förhandlingarna i riksdagen; i fråga om utländska förh., om ordförande i parlament; äv. (om ä. sv. förh.) om ordförande i vart o. ett av de fyra stånden, o. efter representationsreformen, om ordförande i var o. en av riksdagens två kamrar; förr äv. i allmännare anv., om ordförande i förening o. d. RARP 7: 43 (1660 ). (Sv.) Talman för et gille, (eng.) Chairman. SERENIUS (1741 ). Herr Baron och Landt-Marskalken anmälte, at han med de andre Ståndens Talemän aftalt om en Deputations afsändande. AdP 1786 , s. 3. Konungen utnämner för hvardera kammaren talman och vice-talman bland kamrarnas ledamöter. THOMÉE IllSv. 29 (1866 ). En kvinna har för första gången i Schweiz historia valts till talman i nationalrådet (underhuset) i Bern. SDS 5 ⁄ 5 1977 , s. 2. Att talman Thage G Peterson beslutat utse Ingvar Carlsson till statsministerkandidat och regeringsbildare. SDS 23 ⁄ 2 1990 , s. A6. 1994 blev . . (B. Dahl) rikets första dam, alltså fru talman i riksdagen. Expressen 11 ⁄ 1 1996 , s. 28. -- jfr BONDE- , RIKSDAGS-TALMAN . 3) (†) person som håller tal, talare (se d. o. 2 ). LUCIDOR (SVS) 277 (1672 ). Hwad Oratorer och Talmän hafwa förmält om sättet, til at wäl utföra ett tal. LUNDBERG Erasmus 161 (1728 ). Jag gör som andra talemän: / Bevisar att jag bör ej tala, / Och talar oupphörligt sen. LEOPOLD 2: 343 (1802, 1815 ). Första talet för dagens pristagare gällde professor Eucken. Professor Hjärne var talemannen. NDAVL 1908 , nr 290 B, s. 2. 4)

[

bet.-utveckling ur 1 slutet ] (förr) om person som ansvarade för arrangemangen vid bröllop l. begravning o. dyl. (o. äv. hade till uppgift att hålla tal (jfr 3 )); jfr SKAFFARE d . ROMAN Holbg 36 (1746 ; vid begravning ) . Nu jag prisat har värdinnan, / Prisa vill jag nu vår talman! / Hvem är här till talman utsedd, / Vald att leda bröllopståget? COLLAN Kalev. 1: 423 (1864 ). Nicolovius skildrar, hur man (vid pingstgillet) tillsatte en ordningsman som tillika var talman . . Talmannen inledde gillet genom att ”tala för ölet”. NILSSON FestdVard. 70 (1925 ; i skildring av ä. förh. ) . Den första festdagen . . bjöd talmannen slutligen alla gästerna välkomna ”till gilles” nästa dag. Kulturen 1993 , s. 141 ( i skildring av bröllop i ä. tid ) .

Ssgr (i allm. till 2 ):

– TALMANS-BEFATTNING . (numera bl. tillf.) talmanspost; jfr befattning 2 d . BJÖRKMAN (1889 ). Dock må den, som talmansbefattningen utövar, ej deltaga i överläggning eller omröstning. SFS 1921 , s. 85. –

– TALMANS-BORD . jfr bord , sbst. ¹ 5 b . Uti pleni-rummet fann jag ett häftigt käx- och näfvakrig och blodiga ansigten; talmansbordet omkullkastadt. FERSEN HistSkr. 2: 71 (1755 ). Motion i 2 kam. 1967 , nr 767, s. 15 . –

– TALMANS-DEPUTATION . (förr) deputation med representanter för riksdagens båda kamrar, som hos kungen begärde att talmän o. vice talmän skulle utses. SakregRiksdP 1867 -- 1899 , 4: 596 (1901 ). –

– TALMANS-ED . (förr) ämbetsed för talman o. vice talman. 2BorgP 3: 17 (1726 ). –

– TALMANS-KLUBBA . ordförandeklubba avsedd för talman; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Det (var) af väsendtlig vigt, att . . en motvigt måtte finnas i Borgareståndet och dess talmansklubba föras af någon med jernfast vilja. CRUSENSTOLPE Mor . 6: 340 (1844 ). (Han) pekade på ett papper bredvid talmansklubban. DN(A) 20 ⁄ 12 1964 , s. 9 . –

– TALMANS-KONFERENS . statsv. konferens (se d. o. 1 ) l. inrättning som planerar riksdagens arbete o. där bl. a. talmannen (förr talmännen) o. vice talmännen deltar. E SCHRÖDERHEIM (1791 ) i 3SAH LII. 2: 469. Gustaf III . . var ordförande i talmanskonferenserna. HILDEBRAND Statsförf. 522 (1896 ). Talmanskonferensen skall dagen förut bestämma föredragningsordningen. SvRiksd. 8: 178 (1934 ). –

– TALMANS-KONKLAV . (förr) konklav (se d. o. 2 slutet) där riksdagens talmän deltog; jfr -sammanträde, -överläggning . Talemannen (för bondeståndet) tillika med de öfrige ståndens Talemän (hade) blifwit bådade til talemansconclav. BondP 12: 24 (1771 ). SKL (1851 ). –

– TALMANS-KORRIDOR . korridor i riksdagshuset där talmannen (o. vice talmännen) har sitt (sina) tjänsterum. Redan på torsdagskvällen inleddes samtalen med riksdagens partiledare, som en efter en kom till talmanskorridoren för sonderingar. SDS 16 ⁄ 2 1990 , s. A6. –

– TALMANS-MIDDAG . middag (se d. o. 2 b ) som talman håller för utvalda representanter ur riksdagen. JOHANSSON Dagb. 1: 33 (1871 ). –

– TALMANS-PLATS . (numera bl. tillf.) talmanspost. WIESELGREN Samt. 39 (1870, 1880 ). HAMILTON Dagb. 1: 301 (1915 ). –

– TALMANS-POST . jfr post , sbst. ² 5 . SPÅNGBERG StMän 1: 98 (1917 ). –

– TALMANS-RUM . (numera bl. tillf.) Strax före plenum hade han i talmansrummet samtal med Sundberg. BILLING AntRiksd. 57 (1893 ). HAMILTON Dagb. 2: 101 (1917 ). –

– TALMANS-RUNDA . (i vissa kretsar) om talmannens överläggningar med ledarna för riksdagens partier inför utseendet av ny statsminister(kandidat); jfr runda , sbst. ¹ 3 . Någon ny s. k. talmansrunda är inte heller trolig förrän moderaterna har träffats igen och tagit ställning. SvD 10 ⁄ 5 1981 , s. 6 . –

– TALMANS-SAMMANTRÄDE . särsk. (förr) sammanträde där riksdagens talmän deltog; jfr -överläggning . RiksdP 1867 , 1 K 1: 92. -- (1 slutet)

– TALMANS-SKJORTA . (förr) (Talmannens) aflöning består i en skjorta, såkallad ”talmansskjorta”. RETZIUS FinKran. 139 (1878 ). JANSSON Bondek. 67 (1929 ). –

– TALMANS-STOL .

[TALMAN 1]

1) till 2 : stol (se stol , sbst. ¹ IV 1 ) avsedd för talman; äv. mer l. mindre bildl., om talmanspost; jfr stol , sbst. ¹ IV 5 . DALIN (1854 ). Ett långt plenum. Klockan var nära sex på eftermiddagen, innan jag fick stiga upp ur talmansstolen. HAMILTON Dagb. 1: 340 (1916 ). När han för 20 år sedan . . började sin riksdagsklättring genom utskotten till talmansstolen. DN(A) 3 ⁄ 11 1957 , s. 7 .

[TALMAN 2]

2) (†) till 3 : talarstol. ISOGÆUS Segersk. 996 ( c. 1700 ). (Sv.) Talmans stol . . (fr.) Tribune aux harangues. WESTE (1807 ); möjl. ej ssg. --

– TALMANS-TAFFEL . (förr) taffel (se taffel , sbst. ¹ I 2 ) som talman höll för det egna ståndet. Den bestörtning förslaget att indraga Talemans-tafflarna för hundra år sedan wäckte. WALLMARK Res . 112 (1819 ). Jag har i dag varit på Talmanstaffel hos ErkeBiskopen. TEGNÉR Brev 5: 272 (1829 ). –

– TALMANS-VAL . val av talman. BondP 12: 20 (1771 ). –

– TALMANS-ÖVERLÄGGNING . särsk. (förr) överläggning där riksdagens talmän deltog; jfr -sammanträde . För hwarje Plenum bör, sedan Talmans-öfwerläggningen för sig gått, genast uppgöras en särskilt föredragningslista. SFS 1830 , s. 200. BtRiksdP 1892 , Saml. 9. II. 2: 1.

Avledn.

: