Ssgr (i allm. till 1 ):
A
:
–
TENN-AMALGAM .
(förr) legering av tenn o. kvicksilver (använd ss. spegelamalgam). RINMAN 2: 979 (
1789 ).
– –
TENN-AMPEL .
(†) kärl l. fat av tenn; jfr ampel , sbst.
1 .
GripshR 1549 .
– –
TENN-ARBETE ~ ⁰²⁰.
särsk. konkret(are). StadgContrStämp. 7 ⁄ 12 1752 , s. A 3 b
( konkretare ) . Hos Tenngjutaren . . äro flera sorter högre och lägre moderna Ljusstakar . . utom alla andra Tenn-arbeten . . och säljes för billiga priser.
GT 1788 ,
nr 149, s. 4 .
– -ASK .
jfr ask , sbst. ²
BoupptSthm 9 ⁄ 4 1607 .
– -ASKA .
(numera föga br.) om vitt pulver erhållet under upphettning av tenn under lufttillträde o. använt till glasyr l. polering; jfr aska , sbst.
2 ,
o. -kalk , sbst. ² När . . Walsen . . är härdad, så slipas han . . med Tenn-aska.
POLHEM Test . 72
( c .
1745 ).
Af tenn, som blifwit förbrändt i luften, fås tennaska, med hwilken den hwita färgen sättes på kakel. BERLIN Lsb .
315 (
1852 ).
SAOL (
1973 ).
– –
TENN-BAD .
(i sht i fackspr.) om bad (se d. o. 1 c )
bestående av tennlösning o. använt vid förtenning. TTekn .
1859 , 1: 110.
– –
TENN-BERG .
[ jfr t. zinnberg
] (†)
1 ) (berg med) tennfyndighet; tenngruva; jfr berg 3 .
(Jag) hafver . . besöckt alle teenbärgän i Ängelandh.
OxBr. 11: 355 (
1646 ).
Man har funnit stenar som hålla ten, och ingen twifwel är at ju fördolde ten berg finnas i Sverige. Linné Stenr . 3
( c .
1747 ).
[TENN 2]
2) tennmalm. CRONSTEDT Min .
163 (
1758 ).
HEINRICH (
1828 ).
– –
TENN-BESLAG .
jfr beslag I 1 b α.
BoupptSthm 1671 , s. 431.
– –
TENN-BESLAGEN , p. adj.
(numera bl. tillf.) jfr beslå I 1 a . Ett Handfathz Skååp tenbeslaget.
BoupptSthm 11 ⁄ 10 1658 .
– –
TENN-BETA .
(numera mindre br.) beta (se beta , sbst. ¹
a [TENN 2.b.β]
β) innehållande tennsalter ss. betämne. Den fällning, som bildas . . när tennbetor begagnas till färgning . . kan ganska väl användas som målarefärg.
ÅKERMAN KemTechn .
2: 329 (
1832 ). [file:T801]
SAHLIN SkånFärg .
188 (
1928 ).
– –
TENN-BETT , sbst.
[ efter t. zinnbett
] (†) svavelkis med viss halt av arsenik; jfr
lever-slag .
VetAH 1743 , s. 68.
HEINRICH (
1828 ).
Ssg (†):
–
tennbett-slag .
kopparkis; jfr slag , sbst. ²
1 h slutet. LINNÉ PlutoSv .
32 (
1734 ).
– –
TENN-BETT , p. adj.
(†) förberedd för förtenning gm betning; jfr beta , v. ³
c α α' ,
o. –
tennbett-beta .
OrdnLilleTull .
1658 , s. B 3 a.
OrdnLilleTull .
1666 , s. D 2 b.
– –
TENN-BLAD .
[ jfr t. zinnblatt
] (†) bladtenn, stanniol; jfr
–
tennbett-folie .
MÖLLER 1: 140 (
1755 ).
Vid fabrikation af qvicksilfverspeglar betäckes ytan med ett amalgameradt tennblad, som lägger sig fast intill de väl polerade ställena af glaset. TTekn .
1860 , 2: 230. De tunna silfverliknande stanniolbladen, som utgöra omslagen kring chokladkakor . . äro intet annat än tennblad, utvalsade och slagna under stanniolhammaren.
ArbB 283 (
1887 ).
– –
TENN-BLANDAD , p. adj.
(numera bl. mera tillf.) blandad med tenn. Tennblandadt Järn . . har befunnits ganska hårdt och tätt.
RINMAN JärnH 559 (
1782 ).
CANNELIN (
1939 ).
– –
TENN-BLANDNING .
(†) tennlegering; jfr blandning 1 b α.
SCHRÖDERSTIERNA BerJärnStålMetallfabr .
1: 32 (
1755 ).
RINMAN 1: 988 (
1788 ).
– –
TENN-BLOMMA .
[ jfr t. zinnblume
] (numera föga br.) (pulverformig) sublimeringsprodukt vid upphettning av tenn, silver o. salmiak; tennsulfid; jfr
blomma , sbst.
5 h . Flores Joviales eller Tennblommor, som med Salmiak sublimeras.
WALLERIUS Min .
459 (
1747 ).
HEINRICH (
1828 ).
– –
TENN-BLÅ .
(i sht i vitter stil) blå med skiftning åt tenngrått; blågrå. En tennblå dager hade efterträtt det skarpa stickande solljuset.
DAHLIN BrännBreddgr .
53 (
1926 ).
– –
TENN-BLÄCKHORN ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(i sht förr) OxBr .
11: 701 (
1637 ). --
– (
2 )
TENN-BOD .
(numera bl. tillf.) bod (se bod , sbst. ¹
3 )
för försäljning av tennföremål. LÖFGREN TenngjH I. 3: 325
( i handl .
fr .
1730 ).
Första Tennboden wid Wästerlånggatan. DA 1808 ,
nr 4, s. 7 .
– –
TENN-BOLLE .
(†) (dryckes)skål av tenn; jfr bolle , sbst. ¹
(En) Thenbulle.
BoupptVäxjö 1827 .
– –
TENN-BRICKA .
jfr bricka , sbst. ³
2 .
SvSlöjdFT 1925 , s. 17.
– –
TENN-BRODERAD , p. adj.
jfr –
tennbett-broderi .
PT 1901 , nr 20 A, s. 3.
– –
TENN-BRODERI .
slöjd. broderi med tenntråd; särsk. konkret, i sht i pl.; jfr -tråds-broderi .
PT 1901 , nr 20 A, s. 3.
(Samernas) Tennbroderier pläga förekomma på kragar, bröstlappar, elddons- och skedpungar samt . . seldon.
HAMMARSTEDT NordMLapp .
5 (
1911 ).
– –
TENN-BRODERING .
slöjd. tennbroderi. GJÖRWELL o.
BERGKLINT Sam .
92 (
1775 ).
Fatab .
1920 , s. 152.
– –
TENN-BRONS .
legering av (huvudsakligen) tenn o. koppar (använd till bronsering); förr äv.: tennsulfid (använd ss. färgpigment); musivguld. UB 4: 656 (
1873 ;
om musivguld ) . Man
(brukar) ofta ersätta en del av tennet i bronsen med zink, varvid erhålles rödgods . . eller mellanting mellan rödgods och tennbrons.
HbVerkstTekn .
1: 318 (
1944 ).
– –
TENN-BRÖLLOP .
[ efter eng. tin wedding
] tioårsdag av ett bröllop. Alla dessa saker
(av tenn o. järnbleck) äro de synliga minnena af ett nyligen enligt amerikansk sed firadt s. k. ”tennbröllop”.
BECKMAN Amer .
1: 45 (
1883 ).
– –
TENN-BÄCKEN .
(†) skål av tenn; jfr bäcken 1 .
TullbSthm 30 ⁄ 11 1584 .
BoupptVäxjö 1872 .
– –
TENN-BÄGARE .
TullbSthm 26 ⁄ 8 1583 . Tennbägaren med luftig blåklint och bugande kornax.
ABELIN TrInomh .
73 (
1904 ).
--
–
TENN-BÄLTE .
(i sht förr) bälte av l. med beslag av tenn. TullbSthm 17 ⁄ 4 1548 . 2 tentalrikar hafuer . .
(den för stöld anklagade kvinnan) sålt hos h
(ustru) Charin som plägar sälia tenbältenn på Wästremalmen boendes.
3SthmTb. 3: 108 (
1600 ).
– –
TENN-BÖSSA .
(†) (förvarings)kärl av tenn; jfr bössa 1 o. –
tennbett-dosa .
Linc .
Bbbb 4 a (
1640 ). För andra Konstnärer tilwärka . .
(tenngjutare) åtskillige kiäril . . såsom . . för Apothekare . . Tennböszor eller askar och dosor.
KIELLBERG KonstnHandtv . Tenn. 3 (
1753 ).
– –
TENN-DART .
(†) dolk av tenn. TullbSthm 29 ⁄ 7 1571 .
– –
TENN-DISK .
(förr) jfr disk , sbst. ¹
II 1 a .
TullbSthm 1539 , s. 55 b. Träets herravälde skulle . . ej länge förblifva obestridt vid de burgna klassernas bord. Redan under 1500-talets första årtionden börja tenndiskar att uppträda.
Fatab .
1909 , s. 61.
– –
TENN-DOSA .
dosa av tenn; särsk. (om ä. förh.) om kärl av tenn för infrysning av glass; jfr –
tennbett-bössa . Ten-dosan, hwari Thee kommer ifrån China.
MÖLLER 1: 166 (
1755 ). I Altona inträffade förgiftning genom förtärandet av vaniljglass . . frusen i tenndosa.
GRAFSTRÖM Kond .
114 (
1892 ).
– –
TENN-DRAGNING .
jfr draga , v.
21 .
Fatab .
1920 , s. 149.
– –
TENN-DURKSLAG ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(förr) jfr durkslag 4 .
BoupptSthm 8 ⁄ 12 1658 .
– –
TENN-FAT .
[ fsv. tinfat
] jfr
fat 3 .
O PETRI Tb .
166 (
1527 ).
Tennfat berömmas för at wara bäst åt silkesmaskar, at derpå lägga ägg, som derifrån kunna lätt skiljas. ROTHOF 558 (
1762 ).
jfr hammar-tenn-fat .
– –
TENN-FATTIG .
(numera mindre br.) om (föremål tillverkat av) tennlegering: som har låg tennhalt; motsatt: tennrik. ALMROTH Kem .
598 (
1834 ).
Yxa af mycket tennfattig brons. SvH 1: 66 (
1903 ).
HallHist .
1: 57 (
1954 ).
– –
TENN-FIGUR .
miniatyr gjuten i tenn; jfr figur 5 o. -ryttare, -soldat . En samling tennfigurer, framställande träd och buskar, dukade bord samt herrar och damer i 1830-talsdräkter.
RedNordM 1929 , s. 37.
– –
TENN-FIL .
(förr) fil för bearbetning av metaller ss. tenn o. d. BoupptSthm 19 ⁄ 7 1653 . Filar för mjuka metaller hava ej blott större avstånd mellan tänderna . . utan tänderna löpa . . med en oavbruten skärkant tvärs över filen . . Dylika filar kallas filraspar eller tennfilar.
HALLSTRÖM Verkt .
198 (
1923 ).
– –
TENN-FILSPÅN ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
filspån av tenn; särsk. (förr) om sådant använt ss. läkemedel (jfr –
tennbett-mos ).
WALLERIUS Min .
300 (
1747 ).
Tenfilspån eller Raspat Ten nytjas wid färgerier enär äkta röd färg sättes på ylle, linne och sidentyger. ROTHOF 557 (
1762 ). Den sjuke förtär
(mot bandmask) dagligen ett uns af grof tennfilspån, försatt med något som gör det till mos.
TLäk .
1835 , s. 392.
– –
TENN-FISK .
(†) [TENN 1]
1) storspigg. Tenn-fisk berättades finnas uti en Sjö . . som skal ligga up emot Norska Gräntsen.
LINNÉ Vg .
245 (
1747 ).
Storspigg: kallas i Norrbotten Tennfisk. CEDERSTRÖM RådInsjöfisk .
31 (
1900 ).
[TENN 2]
2) om fiskliknande fiskdrag av tenn. (Fiskar) lockas . . lätt med glänsande saker, såsom . . konstgjorda bly- eller tennfiskar.
HOLMSTRÖM Ström NatLb .
3: 125 (
1852 ).
SvRike I. 1: 239 (
1899 ).
– –
TENN-FLASKA .
[ fsv. tinflaska
] ( tenn- 1523 osv. tenne- 1628 ) G1R 1: 176 (1523 ). 2 små teenflaskor, som klockarna bruka i sochnebudh. BtÅboH I. 11--12: 11 (1655 ). –
–
TENN-FLYKT .
(†) flöjel av tenn; jfr flykt , sbst. ²
3 a .
BoupptSthm 1650 .
– –
TENN-FODER .
(förr) jfr foder , sbst. ²
3 .
(Kistorna) woro förmultnade till Träät; allena war Teenfodret inne uthi behållit.
SCHÜCK VittA 2: 397
( i handl .
fr .
c. 1681 ).
– –
TENN-FOLIUM .
stanniol; jfr -blad, -löv, -papper .
POLHEM Test . 73
( c .
1745 ).
-- –
TENN-FORM .
jfr form II 1 .
[TENN 1]
1) (i fackspr.) form för gjutning av tenn. LÖFGREN TenngjH I. 2: 243
( i handl .
fr .
1653 ).
[TENN 2]
2) (förr) form av tenn (vari bakverk, konfektyr o. d. (tillagades o.) fick sin form). SJÖBERG Singstock 332 (
1832 ).
(Blancmangéblandningen) hälles i dertill gjorda tennformar, fasonerade såsom windrufwor, citroner . . och flera slags frukter.
SvKock .
146 (
1837 ).
– –
TENN-FOT .
(numera bl. tillf.) på föremål: fot av tenn. 1 st. dryckes käril på Tenfot.
BoupptVäxjö 1749 .
– –
TENN-FYNDIGHET ~ ¹⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
jfr fyndighet II b o. –
TENN-FÄRG .
[TENN 1]
1) tennets färg; färg sådan som tenn har; jfr färg , sbst. ¹
1 . Den reducerade tellur-metallen har . . en dunkel tennfärg.
BERZELIUS Kemi 2: 149 (
1812 ).
[TENN 2]
2) (förr) färg (se färg , sbst. ¹
2 )
innehållande tenn. ALMSTRÖM KemTekn .
2: 489 (
1845 ).
(Skivorna är) isolerade från hvarandra medelst ett slags tennfärg, hvarmed hvarannan skifva blifvit öfverdragen.
TT 1886 , s. 125.
– –
TENN-FÄRGAD , p. adj.
jfr –
tennbett-färg 1 .
DAHLMAN BerFårsiuk. 3 (
1756 ).
De torkande garnen viftar i brisen, tennfärgade som dagern omkring dem. JÖNSSON ÄnSjung . 50
(1934, 1954 ).
– –
TENN-FÖRANDE , p. adj.
(i sht i fackspr.) om malm l. berglager o. d.: som innehåller tenn, tennhaltig; jfr föra 13 .
RINMAN 1: 756 (
1788 ).
– –
TENN-FÖREKOMST ~ ¹⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
särsk. konkret(are): tennfyndighet. 2NF 2: 167 (
1904 ).
– –
TENN-FÖREMÅL ~ ¹⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
jfr föremål 3 b .
NILSSON HallMus .
65 (
1902 ). Före år 1600 finnes . . knappast i Sverige några tennföremål bevarade med undantag av jordfynd.
Rig .
1925 , s. 179.
– –
TENN-FÖRENING .
kem .
kemisk förening (se d. o. 6 )
innehållande tenn. PASCH ÅrsbVetA 1847 , s. 34.
– –
TENN-GJORD .
(†) ring l. krans av tenn (anbragt runt ngt ss. prydnad); jfr gjord , sbst.
2 .
(En) liten Flaska medh Theniohlar omkring.
BoupptSthm 1679 , s. 581 a.
– –
TENN-GJUTARE .
(i sht förr) person som yrkesmässigt utför tenngjutning; jfr kann-gjutare .
SCHRODERUS Dict . 55
( c .
1635 ).
Ten-Gjutare bita i Tennet, och veta, at ju mera det knastrar under tänderne, desto renare är det. WALLERIUS ChemPhys . II. 3--4: 369 (
1768 ). Tenngjutaren . .
(begagnar formar) af messing, brons eller gjutjern, hvilka kunna uthärda många afgjutningar.
ArbB 284 (
1887 ).
Ssgr (förr):
–
tenngjutar-lära l.
tenngjutare-lära .
Förbundet 1913 ,
nr 9, s. 2 .
–
tenngjutar-mästare . Antalet tenngjutarmästare i landet år 1753 torde . . ha uppgått till 53.
Rig 1963 , s. 32.
–
tenngjutar-stämpel .
SvSlöjdFT 1907 , s. 112.
–
tenngjutar-ämbete .
tenngjutarskrå. StadgContrStämp. 7 ⁄ 12 1752 , s. A 3 b.
– –
TENN-GJUTERI ³
~ ⁰⁰², äv. ¹⁰⁰⁴.
jfr gjuteri 1 ;
äv. konkret (jfr gjuteri 3 ).
POLHEM Test . 114
( c .
1745 ).
DALIN (
1854 ;
konkret ) .
– –
tenngjutar-gjutare ] (förr) tenngjutares hustru l. änka.
BoupptVäxjö 1774 .
KELLGREN (SVS) 6: 248 (
1789 ).
– –
TENN-GJUTNING .
gjutning av tenn; jfr –
TENN-GLASERAD , p. adj.
(i sht i fackspr.) om lergods: försedd med tennglasyr. (Den franske konstkännaren A.) Jacquemart uppger att tillverkningen af tennglaserad fajans skulle hafva tagit sin början uti Delft först år 1641.
STRÅLE RörstrMariebg 44 (
1870 ).
– –
TENN-GLASYR .
(i sht i fackspr.) om ogenomskinlig keramisk glasyr innehållande tennoxid, i sht använd till fajans. STRÅLE RörstrMariebg 43 (
1870 ).
– –
TENN-GRANAT .
[ efter t. zinngranat
] (†) tennhaltig granat (se
granat , sbst. ²).
WALLERIUS Min .
303 (
1747 ).
JernkA 1817 , 2: 179.
– –
TENN-GRUVA .
jfr gruva , sbst. ³,
o. –
tenngjutar-mina .
ÄSvBiogr . 5: 169
( c .
1722 ).
– –
TENN-GRÅ .
(i sht i vitter stil) Tenngrå, stanneus, en ljus grå metallfärg.
VetAH 1813 , s. 106. Den tenngrå dagern.
TurÅ 1988 , s. 62.
– –
TENN-HAKE .
(förr) jfr hake , sbst. ²
1 c .
TullbSthm 9 ⁄ 5 1580 .
– –
TENN-HALT .
(i sht i fackspr.) jfr halt , sbst. ¹
1 ;
förr äv. konkret, om mängd av tenn. LÖFGREN TenngjH I. 3: 146
( i handl .
fr .
1783 ).
LittT 1797 , s. 304
( konkret ) . Tennhalten är större i de gröfre
(orgel) piporna för att gifva dem behörig fasthet, hvarförutan de skulle böjas af sin egen tyngd.
ALMSTRÖM KemTekn .
1: 382 (
1844 ).
-- –
TENN-HALTIG .
(i sht i fackspr.) som innehåller tenn; jfr –
TENN-HALVSLANGELOD .
(†) kula av tenn till halvslanga. ArkliR 1564 , avd. 6 a.
– –
TENN-HALVSTOP ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
BoupptSthm 1681 , s. 454 b.
– –
TENN-HAMMARE .
särsk. (i ä. fackspr.) hammare med huvud l. slag (se slag , sbst. ¹
32 )
av tennhaltigt material. Tennhammaren har skaft och hufvud gjutna i ett enda ihåligt stycke av stål, i hvilket tenn ingjutes medelst särskild kokill, så snart slagen äro utslitna.
HbValHjelpmask . 2: 8 (
1895 ).
HufvudkatalSonesson 1920 , 3: 111.
– –
TENN-HANDEL .
LIND 1: 1876 (
1749 ).
– –
TENN-HANDFAT ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(i sht förr) GripshR 1551 .
– –
TENN-HANTVERK ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
jfr hantverk 1 .
Fatab .
1919 , s. 81.
– –
TENN-HATT .
(förr) av tenn tillverkad hatt (se d. o. 3 e )
på kolv l. destillerpanna; jfr –
tenngjutar-hjälm .
HdlCollMed .
29 ⁄ 11 1723 .
– –
TENN-HINNA .
(numera mindre br.) tunt lager l. överdrag l. tunn beläggning av tenn; jfr –
tenngjutar-överdrag .
NYBLÆUS Pharm .
161 (
1846 ). Tenn användes . . till överdrag av tunn järnplåt . . Då tennet självt är mycket motståndskraftigt mot luftens inverkan, skyddar det järnet så länge tennhinnan är hel.
BOLIN KemPraktL 135 (
1921 ).
– –
TENN-HJÄLM .
(förr) jfr hjälm , sbst. ¹
3 e ,
o. –
tenngjutar-hatt .
HdlCollMed .
29 ⁄ 11 1723 .
– -HOLK .
(förr) jfr holk , sbst. ¹
2 a .
BoupptSthm 1685 , s. 409 b.
– –
TENN-HÄNGANDE .
(†) om hängsmycke o. d. av tenn; jfr hängande 1 .
TullbSthm 27 ⁄ 4 1581 .
– –
TENN-HÖLSTER .
(förr) BACKMAN Dickens Pickw .
2: 153 (
1871 ).
– –
TENN-JORD .
(†) tennoxid; jfr jord 8 d γ.
WALLERIUS ChemPhys . II. 3--4: 383 (
1768 ).
– –
TENN-KALK , sbst. ¹
(nattvards)kalk av tenn; jfr kalk , sbst. ¹
I
.
InventHimeta c .
1575 . Två små altarbord . . på hvilka alla söndagar stodo ett fat . . med bröd och en tenn- eller glaskalk med vin.
BRUNIUS Metr .
8 (
1836 ).
– –
TENN-KALK , sbst. ²
[ fsv. tinkalker
] (†) tennoxid l. fällning o. d. innehållande tenn; jfr
kalk , sbst. ²
4 ,
o. –
tenngjutar-aska .
SCHEFFER ChemFörel . 313
( c .
1750 ).
AHB 45: 14 (
1870 ). -- (
1 ,
2 )
–
TENN-KAMMARE .
(förr) BoupptSthm 1689 , s. 192 a. I det första
(rummet) , som är tennkammaren, synas tennkärl på hyllor.
STRINDBERG Svanehvit 111 (
1902 ).
– –
TENN-KANISTER .
(förr) jfr kanister 2 . Tobak . . malen eller snus . . i tennkanister.
SFS 1902 ,
nr 107, s. 13 .
– –
TENN-KANNA .
[ fsv. tinkanna
] OLSSON Herdam . 4: 13
( i handl .
fr .
1525 ).
– –
TENN-KAPPE .
(†) dryckeskärl av tenn; jfr kappe , sbst. ³
1 .
BoupptSthm 1676 , s. 1453 b.
BoupptSthm 1680 , s. 338 a (
1679 ).
– –
TENN-KAR .
[ fsv. tinkar
] (i sht förr) jfr
kar , sbst. ¹
1 ,
2 .
G1R 7: 214 (
1530 ).
– –
TENN-KIS .
miner .
om mineral bildat gm svavelförening av koppar, järn o. tenn, stannit. LittT 1797 , s. 304.
– –
TENN-KISTA .
(förr) likkista l. sarkofag av tenn (avsedd för högreståndsperson); jfr –
tenngjutar-sarkofag .
SIGFRIDI D 7 b (
1619 ). Secreteraren . . proponeradhe M. Johannem Matthiæ vara nedsänd . . att begära . . H:nes M:t . . måtte försäkras att fåå gåå neder i grafven, så längje ekekistan tages uthur teenkistan och sättjes i then, som utaf steen gjordt blifver.
RP 4: 168 (
1634 ).
– –
TENN-KITTEL .
(förr) kittel av tenn. VadstKlUppbB 150 (
1594 ).
– –
TENN-KLIMP .
(numera bl. tillf.) jfr klimp , sbst. ¹
a .
BoupptSthm 1685 , s. 795 a.
– –
TENN-KLORID .
kem .
klorvätesyrans salt med fyrvärt tenn; jfr –
tenngjutar-kompositon 1 ,
–
tenngjutar-smör o. stanno-klorid .
FKM 5: 348 (
1818 ). Tennklorid . . utgör i vattenfritt tillstånd en färglös, i luften starkt rykande vätska.
VaruhbTulltaxa 1: 138 (
1931 ).
– –
TENN-KLORUR .
(†) klorvätesyrans salt med tvåvärt tenn. BERZELIUS ÅrsbVetA 1833 , s. 141.
SAOL (
1973 ).
– –
TENN-KNAPP .
knapp (se knapp , sbst.
2 )
gjuten i tenn; särsk. i jämförelser. OxBr. 11: 694 (
1637 ). Mot aftonen begynte . . kulor felas; bonddrängarna skuro då ur sina tröjor tennknapparna och sköto med dem.
FRYXELL Ber .
7: 259 (
1838 ).
(Mannen) är naturligtvis . . Johannes, full som ett ägg . . Ögonen sitta som tennknappar i skallen på honom.
ENGSTRÖM Äfv .
61 (
1908 ).
Fullmånen satt som en blank tennknapp på natthimlens mörkblå kappa. SCHILDT Raket .
59 (
1918 ).
Ssg:
–
tennknapps-ögon .
(i sht i vitter stil) JANSON Ön 80 (
1908 ).
– –
TENN-KNOPP .
(förr) jfr knopp 1 .
3SthmTb .
1: 5 (
1592 ).
– –
TENN-KNÖP .
(†) mer l. mindre rund kula l. knapp av tenn. TullbSthm 1 ⁄ 10 1583 .
TullbSthm 5 ⁄ 11 1583 .
– –
TENN-KOMPOSITION .
[TENN 1]
1) (†) (i färgerier använd) tennklorid; jfr komposition 3 b .
VetAH 1793 , s. 39. Om silket betas i tenn-composition . .
(fås) en klar och skön couleur de chair.
VetAH 1801 , s. 213.
EKENBERG o.
LANDIN 872 (
1894 ).
[TENN 2]
2) (förr) tennlegering; jfr komposition 3 c .
RINMAN JärnH 37 (
1782 ). Dessa pistoner . . må förses med ringar af tennkomposition eller af andra metaller.
TTekn .
1859 , 1: 79.
Rig 1950 , s. 120.
– –
TENN-KOPP .
ROTH Kägleh . 19
( i handl .
fr. 1686 ).
jfr: Blomster tenkoppar.
BoupptSthm 30 ⁄ 5 1659 .
– –
TENN-KORK .
(numera bl. tillf.) jfr kork 2 a . Tennkork för hårvattensflaskor.
DN(A) 31 ⁄ 7 1918 , s. 14.
– –
TENN-KORN .
korn (se d. o. 6 )
av tenn; särsk. (om ä. förh.) om korn av tenn ss. resultat av blåsrörsanalys av tennhaltiga mineral. Fants utom jernkornet et jernbundit Tennkorn.
VetAH 1746 , s. 180. Genom lösningen leddes svafvelbunden vätgas; den utfällde ett gult ämne, som, glödgadt i en öppen degel, lemnade . . ett blekgult pulver, hvilket för blåsrör helt och hållet reducerades till ett tennkorn.
VetAH 1819 , s. 138.
– –
TENN-KORS .
(i sht förr) jfr kors I 2 .
ASScF 18: 497 (
1650 ).
– –
TENN-KRISTALL .
(i fackspr.) jfr kristall 1 .
WALLERIUS Min .
431 (
1747 ).
Tenn-crystaller erhållas väl ensamt af en väl mättad tennsolution, då den långsamt evaporeras. RINMAN 2: 985 (
1789 ).
– –
TENN-KRUS .
(förr) jfr krus , sbst. ³
2 . Teen krus . . att nÿttia till Ättika.
HovförtärSthm 1768 , s. 628.
– –
TENN-KVARTER .
(†) om kärl av tenn som rymmer ett fjärdedels stop; jfr kvarter 3 .
BoupptSthm 1675 , s. 553 b.
BoupptSthm 1676 , s. 939 b.
– –
TENN-KYLFAT ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(förr) KlädkamRSthm 1675 , s. 650 a.
– –
TENN-KÅS .
( -kås 1565 ) (förr) jfr kåsa , sbst.
1 (
b ).
FORSSELL Hist . II. 1: 85
( i handl .
fr .
1565 ).
– –
TENN-KÄRIL .
2Saml .
4: 80 (
1623 ). Til den Heliga Nattvardens begående, måste . .
(klockaren) framskaffa på Altaret . . rent och friskt Vin, det han för ingen del får låta stå i Kyrkans Tenn- och Silfver-Käril öfver natten.
WALLQUIST EcclSaml . 5--8: 84 (
1779 ).
– –
TENN-KÄRNA .
(†) formkärna av tenn; jfr kärna , sbst. ¹
2 g α. Fyrkantigh Liusstake FootForm med theen kiärna.
BoupptSthm 1689 , s. 193 b.
– –
TENN-LEGERING .
(i sht i fackspr.) legering vari tenn ingår ss. (huvudsaklig) beståndsdel; jfr -blandning, -komposition 2 .
CLEVE KemHlex . (
1883 ).
– –
TENN-LJUSSTAKE ~ ⁰²⁰.
FörtHertJohLösegend .
1563 , s. 19.
– –
TENN-LOCK .
(numera bl. mera tillf.) jfr lock , sbst. ²
TullbSthm 13 ⁄ 5 1583 . Blå kruus hållänska medh Teenlåck.
BoupptSthm 19 ⁄ 7 1653 .
– –
TENN-LOD .
(i fackspr.) snällod innehållande tenn, mjuklod; jfr lod , sbst. ⁴
1 ,
o. –
tennknapps-snällod . Legeringar
(av tenn o. bly) användas under namn af tennlod eller lod till lödning af tenn och förtennt jernbleck.
ALMSTRÖM KemTekn .
1: 381 (
1844 ).
– –
TENN-LÅDA .
(numera bl. tillf.) (En) Theen Låda, som penninngar liggia uthi.
BoupptSthm 19 ⁄ 7 1653 .
– –
TENN-LÖDNING .
(i fackspr.) lödning med tennlod. POLHEM ESkr . 3: 155
( c .
1710 ).
Tennlödning får inte förekomma på kvalitetsvaror, enär tennet med sin låga smältpunkt vid stark uppvärmning legerar sig med silvret varvid hål uppstår i fogen. Form 1953 , s. 40.
– –
TENN-LÖV .
(†) tennfolie, stanniol; jfr löv , sbst. ¹
3 b. VetAH 1765 , s. 136.
HEINRICH (
1828 ).
– –
TENN-MALJA .
(numera bl. tillf.) jfr malja , sbst. ¹
a . Plÿss Snörlijf med Teenmallior.
BoupptSthm 1676 , s. 534 b.
– –
TENN-MALM .
malm (se d. o. II 1 )
varur tenn utvinns l. kan utvinnas; kassiterit; jfr –
tennknapps-berg 2 ,
-oxid, -sten .
U HIÄRNE Berghl .
448 (
1687 ). Tenmalm röjer sig derigenom at små swartaktiga . . gryn sitta såsom prickar på malmstenen.
Linné Stenr . 25
( c .
1747 ).
Ssgr:
–
tennmalms-gång .
bergv .
jfr gång III 2 .
RINMAN 1: 755 (
1788 ).
–
tennmalms-streck .
bergv .
jfr streck , sbst. ¹
15 .
Bergv .
2: 92 (
1739 ).
-- –
TENN-MINA .
(numera bl. i fråga om utländska förh.) tenngruva; jfr mina , sbst. ¹
2 .
RP 8: 541 (
1641 ). På fastlandet finna vi . . en och annan gummiplantage, någon tennmina och praktiskt taget inga vägar.
MÖRNE Elef .
129 (
1931 ).
– –
TENN-MOS .
(†) läkemedel mot inälvsmask (innehållande bl. a. tennfilspån); jfr mos , sbst. ¹
2 a ,
o. –
tennmalms-filspån . Jag misstänkte Binnikematken, lät . .
(kvinnan) fördenskul bruka . . Tenn-mos.
VetAH 1747 , s. 122.
HEINRICH (
1828 ).
– –
TENN-MUGG .
VFl .
1913 , s. 133.
– –
TENN-MULLÖG .
(†) tvättfat av tenn. Theen handffatt och mulloger.
TullbSthm 15 ⁄ 5 1581 .
– –
TENN-OXID .
kem .
förening av syre o. fyrvärt tenn; jfr -aska, -jord, -kalk , sbst. ²,
-malm, -syra o. stanno-oxid .
GADOLIN InlChem .
97 (
1798 ).
Tennoxiden förekommer fossil, och utgör den egentliga tennmalmen. ALMROTH Kem .
579 (
1834 ).
Tenn-oxid nyttjas till hvit glasur på porcellaine samt till glaspolering. HARTMAN Naturk .
99 (
1836 ).
– –
TENN-OXIDUL .
(numera föga br.) förening av syre och tvåvärt tenn. BERZELIUS Kemi 2: 251 (
1812 ).
CANNELIN (
1939 ).
– –
TENN-PANNA .
[ fsv. tinpanna
] [TENN 1]
1) (förr) panna (se panna , sbst. ¹
1 )
av tenn. För andra Konstnärer tilwärka . .
(tenngjutare) åtskillige kiäril . . såsom för Färgare deras blå kypar eller Tennpannor.
KIELLBERG KonstnHandtv . Tenn. 3 (
1753 ).
[TENN 2]
2) (förr) panna (se panna , sbst. ¹
2 )
avsedd för l. använd till förtenning. BoupptSthm 1671 , s. 788. Den tredje operation blifver . . sjelfva Förtenningen, hvilken tilgår sålunda, at under Tennpannan eldas . . til dess det uti pannan förut stelnade Tennet börjar at smälta.
RINMAN 1: 224 (
1788 ).
– –
TENN-PANT .
(förr) jfr pant 1 .
BoupptSthm 1675 , s. 1296 a.
– –
TENN-PAPPER .
(†) tennfolie, stanniol. BERZELIUS ÅrsbVetA 1827 , s. 31.
CANNELIN (
1939 ).
– –
TENN-PATEN .
(i sht förr) jfr paten, sbst. ¹
Kulturen 1936 , s. 58.
– –
TENN-PENNING .
(förr) jfr penning 3 a .
SPEGEL Dagb .
67 (
1680 ).
– –
TENN-PEST .
jfr pest 1 e .
SvSlöjdFT 1921 , s. 108. Gustaf Vasas kista är av ek, som invändigt varit klädd med tenn vilket angripits av tennpest och helt sönderfallit.
UNT 28 ⁄ 2 1946 , s. 7. Tennpest kan fortgå spontant vid temperatur lägre än 13° C, men fördröjs av vissa legeringsbeståndsdelar, såsom vismut och antimon.
TNCPubl .
67: 128 (
1977 ).
– –
TENN-PIP .
(numera bl. tillf.) En ölstånka, beprydd med en tennpip.
BELLMAN (BellmS) 9: 42 (
1776 ).
– –
TENN-PIPA .
orgelb .
jfr pipa , sbst. ¹
2 .
WIKFORSS 2: 1054 (
1804 ).
Längst bort såg man orgelns blanka tennpipor kasta svaga reflexer af gaslågorna från koret. STRINDBERG Giftas 1: 67 (
1884 ).
– –
TENN-PIPVERK ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
orgelb .
pipverk av tenn. DRAKE Töpfer 211 (
1850 ).
– –
TENN-PLÅT .
plåt (se plåt , sbst. ¹
1 )
av tenn; förr särsk. om sådan plåt använd till inskription l. tryckning o. d. En tennplåt med en lång inscription.
Dædalus 1948 ,
s. 74 (
1813 ).
Tennplåtar tillverkas på alldeles samma sätt som blyplåtar, ehuru de sällan göras tjocka. ALMROTH Karmarsch 188 (
1838 ).
(Omkring år 1600) öfvergick man till graverade kopparplåtar
(vid tryckningen av körböcker) , tils i början af 18:de seklet först tenn- och sedan zinkplåtar blefvo vanliga.
WEGELIUS MusH 65 (
1891 ).
– –
TENN-POKAL .
SD 9 ⁄ 12 1892 ,
s. 4 .
– –
tennmalms-sängpotta .
VinkällRSthm 1581 . Nattstol med en liten tennpotta.
NORDSTRÖM o.
DAHLANDER ÖrebroSl . 145
( i handl .
fr .
1695 ).
– –
TENN-PRODUKTION .
SJÖGREN Min .
111 (
1865 ).
– –
TENN-PROV .
[ jfr t. zinnprobe
] (förr) prov som avser att utröna tennhalten i tennlegering l. tennmalm o. d.
LÖFGREN TenngjH I. 3: 94
( i handl .
fr .
1722 ).
– –
TENN-PULVER .
tenn i pulverform; särsk. om sådant pulver använt ss. läkemedel (jfr –
tennmalms-filspån ).
BERZELIUS Brev .
9: 105 (
1814 ).
LINDGREN Läkem . (
1902 ).
– –
TENN-REMMARE .
(förr) dryckeskärl av tenn; jfr remmare , sbst. ²
BoupptSthm 20 ⁄ 8 1661 .
– –
TENN-RIK .
om malm l. legering o. d.: som har hög tennhalt; motsatt: tennfattig. Den tennrika skörlen vid Engelske tenngrufvorne gifver hopp, at ock en sådan här i riket någon gång torde träffas.
RINMAN 2: 992 (
1789 ).
– –
TENN-RING .
ring (se ring , sbst. ¹
1 )
av tenn. TullbSthm 27 ⁄ 4 1581 .
– –
TENN-RYTTARE .
(numera bl. tillf.) jfr –
tennmalms-figur . Villhelm, som så hurtigt skänkte sina Tenn ryttare åt kuskens sjuka barn.
LENNGREN (SVS) 1: 438
( c .
1800 ).
– –
TENN-SAK .
i sht i pl. DALIN (
1854 ).
– –
TENN-SALTSER .
(†) (mindre) skål l. fat av tenn. VaruhusR 1541 .
BoupptSthm 1676 , s. 538 a.
– –
TENN-SALT .
[ jfr t. zinnsalz
] kem. om vart o. ett av de salter vari tenn ingår ss. beståndsdel; jfr salt , sbst.
3 .
GADOLIN InlChem .
101 (
1798 ).
Med vismutlösning såsom betningsmedel, blef silket vackert rödbrunt och med tennsalt blågrått. PASCH ÅrsbVetA 1839 , s. 16.
– –
TENN-SALTFAT ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(numera bl. tillf.) BtÅboH I. 4: 181 (
1632 ).
– –
TENN-SALTKAR ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(numera bl. tillf.) LÖFGREN TenngjH I. 2: 71
( i handl .
fr .
1653 ).
– –
TENN-SALTSER , se
-salser .
– –
TENN-SAND .
[ jfr t. zinnsand
] (numera bl. tillf.) tennhaltig sand.
WALLERIUS Min .
304 (
1747 ).
I en särskild slamränna får tennsanden, som är mycket tung, sjunka till bottnen, så att man senare kan hämta upp den. FRIDNER Idriess AustrDjung .
232 (
1938 ).
– –
TENN-SARKOFAG .
(förr) sarkofag av tenn; jfr –
tennmalms-kista . Tessin d. y. ordnade . . Karl XI:s begravning . . år 1697 och ritade hans tennsarkofag.
2SvKulturb . 3--4: 204 (
1935 ).
– –
TENN-SERVIS .
(i sht förr) jfr servis 4 b α. Litet fältskrijn med 1 then Servies.
BoupptSthm 1668 ,
s. 63 (
1667 ).
KIELLBERG KonstnHandtv. Tenn. 4 (
1753 ).
– –
TENN-SKATT .
(om ä. förh.) skatt l. pålaga erlagd i tenn. Bleff . . oplässit K. M. breeff, at thenn teenskat, som räst
(er) här på Wadzstena stad, skall endeliige wtt, och inge
(n) skall wara frij, ehuem th
(e) t hälst är ällir wara kann.
VadstÄTb .
46 (
1580 ).
BJÖRKMAN (
1889 ).
– –
TENN-SKAV .
(†) i pl., om ss. prover tagna kvantiteter av avskavt tenn; jfr skav , sbst. ²
3 . Enär thesze Tenn skaf utgöra något quantum, smältes hwarthera slaget
(dvs. fyrstämplat o. trestämplat) för sig, under then tilförordnade Magistrats Personens . . inseende.
KundgiörContrWärkst. 13 ⁄ 6 1760 , s. 2 b.
– –
TENN-SKED .
TullbSthm 1539 , s. 13 b.
– –
TENN-SKIVA .
[ fsv. tinskiva
] skiva (se
skiva , sbst. ²
1 )
av tenn; särsk. om sådan skiva använd ss. bordsskiva (jfr skiva , sbst. ²
2 )
l. (i sht förr) tallrik; förr äv. om poler- l. slipskiva av tenn (jfr skiva , sbst. ²
1 d [TENN 2.n.ζ]
ζ) .
SCHULTZE Ordb . 4444
( c .
1755 ).
Thèbord med Teenskifwa. BoupptVäxjö 1790 . Många slipskivor äro öfverklädda med läder . . andra försedda med ringar af en legering mellan bly och tenn (tennskifvor).
UB 6: 136 (
1874 ). De 11 diskar, som . . uppräknas å Gripsholm, voro sannolikt plana tennskivor.
LÖFGREN TenngjH I. 2: 20 (
1933 ).
– –
TENN-SKOLLA .
(förr) jfr skolla , sbst. ³
1 .
En ten skåll
[a]
som är till en Skruf på Caffe qwarn.
LEVERTIN 10: 31
( i handl .
fr. 1706 ).
– –
TENN-SKOPA .
skopa av tenn l. för tenngjutning. Theen Skoopa medh Jernskafft.
BoupptSthm 1686 , s. 1185 b. Han hade tagit reda på formarna och tennskopan när morfadern hade dött.
MANKELL Villospår 104 (
1995 ).
– –
TENN-SKRIN .
(numera bl. mera tillf.) skrin av tenn. Theen Skrijn med små Flaskor uthi.
BoupptSthm 1674 , s. 438 a.
– –
TENN-SKRUV .
(numera bl. tillf.) skruv av tenn; förr äv. om skruvpropp l. skruvlock av tenn (jfr skruv , sbst. ¹
d α β'). Ett Steenkruus medh Tenskruuf.
BoupptSthm 11 ⁄ 10 1568 . Then skruffwer att hänge wpå.
TullbSthm 16 ⁄ 5 1582 .
– –
TENN-SKÅL .
TullbSthm 17 ⁄ 4 1548 .
– –
TENN-SLAGARE .
(förr) person som yrkesmässigt bearbetade tenn. WIKFORSS 2: 1054 (
1804 ).
– –
TENN-SLAGG .
jfr slagg , sbst. ³
a .
WALLERIUS Min .
478 (
1747 ).
– –
TENN-SLANG .
slang (se slang , sbst. ¹
3 )
av tenn. VetAH 1778 , s. 286.
– –
TENN-SMYCKE .
HH XVIII. 4: 73 (
1714 ).
– –
TENN-SMÄLTERI ³
~ ⁰⁰², äv. ¹⁰⁰⁴.
(i sht förr) (industriell) anläggning för smältning av tenn. JernkA 1905 , s. 553.
– –
TENN-SMÄLTNING .
smältning av tenn(malm). RINMAN 1: 851 (
1788 ).
JernkA 1825 , 1: 223.
– –
TENN-SMÖR .
(†) om tennklorid av smörlik, kristallinisk konsistens; jfr smör 5 c .
UB 4: 250 (
1873 ).
KROOK Handköpsben . (
1951 ).
– –
TENN-SMÖRASK ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(i sht förr) HovförtärSthm 1592 C, s. 5.
– –
TENN-SMÖRFAT ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(i sht förr) smörfat (se d. o. 3 )
av tenn. TullbSthm 1 ⁄ 5 1583 .
– –
TENN-SNÄLLOD ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
tennlod. SCHEUTZ Bleckarb .
85 (
1849 ).
– –
TENN-SOLDAT .
soldat (se d. o. 2 b )
av tenn; äv. i mer l. mindre bildl. anv., särsk. [ jfr d. den standhaftige tinsoldat ; efter saga av H. C.
ANDERSEN (
1838 )
] i uttr. (
den )
ståndaktig(e) tennsoldat(e [TENN 2.n]
n) ,
om person som är stolt l. orubblig l. obrytbar l. uthållig o. d.; jfr -figur, -ryttare .
Barnen lekte med sina tennsoldater . Rak i ryggen som en tennsoldat.
STURZEN- BECKER 1: 4 (
1861 ).
Allting började hägra i fågelperspektiv; länderna blefvo kartor och menniskorna tennsoldater. STRINDBERG Hafsb .
44 (
1890 ). Andra kammaren, där högerns talesman . . spelade . . den ståndaktige tennsoldatens roll.
HÖGLUND Branting 2: 171 (
1929 ).
Barn som gör sina egna tennsoldater använder gips- eller gummiformar men en professionell tenngjutare föredrar formar av skiffer. TurÅ 1989 , s. 159.
– –
TENN-SOLUTION .
(förr) jfr solution 1 .
WALLERIUS ChemPhys . II. 3--4: 373 (
1768 ). Skulle äkta rött med konschonell färgas, tillreddes dagen förut en vätska, som . . kallades . . komposition eller tennsolution.
SAHLIN SkånFärg .
183 (
1928 ).
– –
TENN-SORT .
sort av tenn (med avseende på kvalitet). För de bästa Tenn-sorterne hålles det Japanska och Siamska.
KIELLBERG KonstnHandtv . Tenn. 2 (
1753 ).
– -SPAT .
(†) tennhaltig kalkspat. WALLERIUS Min .
303 (
1747 ).
DALIN (
1854 ).
– -SPEGEL .
(förr) om polerad skiva av tenn använd l. avsedd att användas ss. spegel. TullbSthm 13 ⁄ 7 1584 .
– –
TENN-SPRUTA .
(förr) VetAH 1783 , s. 194. Förteckning på de instrumenter, med hvilka en underläkare eger att sjelf förse sig . . bindtyg med åtföljande instrumenter, lancetter, tennsprutor.
PLATEN Glascock 1: 151 (
1836 ).
– –
TENN-SPÅN l. -
SPÅNA .
(numera bl. mera tillf.) jfr spån , sbst. ¹
1 b ,
o. –
tennmalms-filspån .
BERZELIUS Kemi 2: 489 (
1822 ).
Kulturen 1940 , s. 124.
– –
TENN-SPÅNG .
(†) spänne l. länk o. d. av tenn; jfr spång 4 . Quinfolkz bältth
(er) m
(edh) ten speng
(e) r.
TullbSthm 22 ⁄ 5 1578 .
– –
TENN-SPÄNNE .
BoupptVäxjö 1775 . En hög hatt . . med tiocentimeters höga tennspännen framtill.
AHRENBERG Männ .
1: 6 (
1904 ).
– –
TENN-STAKA .
[ fsv. tinstaki
] jfr
stake 3 .
InventArboga c .
1575 .
– –
TENN-STANS .
(mera tillf.) jfr stans , sbst. ³ Till messingsstämplar . . gjutna tennstansar.
SCHEUTZ Bleckarb .
32 (
1849 ).
– –
TENN-STEN .
miner .
tennmalm. DALIN (
1854 ).
– –
TENN-STOP .
[ fsv. tinstop
] stop (se
stop , sbst. ¹
1 )
av tenn (jfr -stånka, -stännika ); förr äv. om rymdmått (jfr stop , sbst. ¹
2 )
l. om kärl av tenn avsett för l. använt till förvaring l. matlagning o. d. TullbSthm 19 ⁄ 6 1543 . Ett tenstop, till ättika och Ollia.
HovförtärSthm 1701 B, s. 863. Kongl. Maj:tz nådigst faststälte . . Taxa, uppå thet som Landtmätarne i Riket för justeringen af Mål, Mått och Wigt hafwa at åtniuta; Nemligen För . . 1 Tennstop 3
(öre) .
FörordnMåhlMåttVigt 29 ⁄ 5 1739 , s. C 4 a. Slå . .
(buljongen) uti et tenstop . . sätt stopet . .
(i kokande vatten) och låt det . . koka i 2 timar.
WARG 7 (
1755 ). Fyra av stadens invånare . .
(sitter) och väntar på att klockan ska slå 11, då krogdörren öppnas och de första tennstopen med källarsvalt, guldbrunt bitter ale räcks över bardisken.
SELANDER MarkMänn . 191
(1934, 1937 ).
– –
TENN-STRECK .
(†) långsträckt förekomst av tennmalm; jfr streck , sbst. ¹
15 .
LIND 1: 1876 (
1749 ).
HEINRICH (
1828 ).
– –
TENN-STUVPANNA ~ ⁰²⁰.
(†) stuvpanna av tenn. BoupptSthm 7 ⁄ 6 1664 .
– –
TENN-STYCKE .
stycke (se d. o. 9 )
tenn. LIND 1: 1112 (
1749 ).
– –
TENN-STÅNG .
tenn gjutet i form av en stång. (Tennets) kristalliniska byggnad röjes t. ex. genom ett egendomligt knastrande ljud vid böjande af en tennstång, då de särskilda kristallerna gnida mot hvarandra.
ROSENBERG OorgKemi 356 (
1888 ).
– –
TENN-STÅNKA .
(förr) stånka av tenn. SkånD(A) 10 ⁄ 3 1958 , s. 11. Medan stopen gör sitt intåg i fatburen på Gripsholm tågar . . stånkan bort . .
(År) 1529 är de 20 stycken, 1546--47 saknas de, 1548 . . omtalas 1 tennstånka.
Kulturen 1964 , s. 94. -- (
1 ,
2 )
–
TENN-STÄMPEL .
(i sht i fackspr.) (officiell) stämpel på tennvara. Tennstämplarna äro 1) tenngjutarens namn eller initialer, 2) tillverkningsortens tecken, 3) årsbokstaven med gotiska bokstäver.
SELLING Varuk .
23 (
1921 ).
– –
TENN-STÄNNIKA .
(†) (dryckes)kärl av tenn. HH 1: 25 (
1543 ).
Tenstennickor större och smärre. BoupptSthm 9 ⁄ 4 1607 .
– –
TENN-STÖP .
(numera bl. tillf.) jfr stöp 2 . Små krusiga böljor som glittrade som tennstöp i solen.
BERG BlåDrag. 98 (
1936 ).
– –
TENN-SULFID .
(i fackspr.) förening av svavel o. fyrvärt tenn; musivguld; jfr -blomma, -brons, -sulfuret, -svavla .
ALMSTRÖM KemTekn .
1: 361 (
1844 ).
VaruhbTulltaxa 1: 170 (
1931 ).
– –
TENN-SULFURET .
(†) förening av svavel o. tvåvärt tenn. ALMSTRÖM KemTekn .
1: 360 (
1844 ).
KommentSvFarm .
38 (
1902 ).
– –
TENN-SVAVLA .
(†) tennsulfid. ALMROTH Kem .
580 (
1834 ).
AUERBACH (
1915 ).
– –
TENN-SYRA , r. l. f.
kem .
syra som utgörs av en förening av tenn, väte o. syre (H2SnO3); förr äv. om tennoxid. RINMAN 2: 982 (
1789 ).
KEYSER Kemien 2: 608 (
1874 ;
om tennoxid ) . Tennsyra . . erhålles som en geléartad, halvgenomskinlig fällning genom tillsats av alkalihydrat eller -carbonat till en lösning av stanniklorid.
KJELLIN 1012 (
1927 ).
jfr meta-tennsyra .
-- –
TENN-SÄNGPOTTA .
(†) nattkärl av tenn; jfr –
tennmalms-potta .
KlädkamRSthm 1764 , s. 152 (b).
– –
TENN-TACKA .
jfr tacka , sbst. ²
GripshInvent .
1551 .
– –
TENN-TALLRIK .
[ fsv. tintalerk
] HH 1: 24 (
1543 ).
jfr hammar-tenns-tallrik .
– –
TENN-TILLVERKNING ~ ⁰²⁰.
framställning av tenn (ur tennmalm); äv. (förr) konkret: föremål av tenn. WALLERIUS Min .
458 (
1747 ;
konkret ) .
RINMAN 2: 997 (
1789 ).
– –
TENN-TRATT .
(förr) BoupptSthm 1672 , s. 851 b.
– –
TENN-TRÅD .
till tråd draget tenn. TullbSthm 12 ⁄ 7 1558 . Lapparne giöra . . sin tentråd, då de giuta tenet i aflånga stycken, hwilka de sedan dra ut med tänderna, genom et ben på hwilket de giort hohl, större och smärre.
Linné Stenr . 66
( c .
1747 ).
Ssg: tenntråds-broderi . tennbroderi. RedNordM 1928 , s. 12. --
– (
2 )
TENN-TVÄTTERSKA .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) (vid hov anställd) kvinna med uppgift att rengöra tennföremål. HovförtärSthm 1696 A, s. 1460.
– –
TENN-TYG .
(†) koll.: samling föremål av tenn. Enn Tynna om allehanda teenn tygh.
TullbSthm 14 ⁄ 6 1578 .
HovförtärSthm 1718 C, s. 440.
– –
TENN-VARA .
i sht i pl. BoupptSthm 1686 , s. 1312 b, Bil. (
1687 ).
– –
TENN-VATTENFAT ~ ⁰⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
fat av tenn avsett för förvaring av vatten. BoupptSthm 1688 , s. 51 a.
– –
TENN-VERK .
(numera bl. mera tillf.) industriell anläggning för brytning l. bearbetning av tenn. ÄSvBiogr . 5: 169
( c .
1722 ).
CANNELIN (
1939 ).
– –
TENN-VIT .
(numera bl. mera tillf.) vit ss. tenn; särsk. (förr) i n. sg. substantiverat, om tennvitt färgämne. BERZELIUS Kemi 2: 157 (
1812 ).
SFS 1876 , nr 8, s. 5
( om färgämne ) .
– –
TENN-ÅL .
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ljusfärgad (utomskärs fångad) ål (av bättre sort); jfr silver-ål .
G1R 1: 151 (
1523 ).
Tenål, ål, Muræna angvilla. CEDERSTRÖM Fiskodl. 264 (
1857 ). Variantnamn på -ål . . blankål, gråål, silverål, tennål.
KORNHALL SydsvFiskn. 234 (
1968 ).
– –
TENN-ÖVERDRAG ~ ⁰⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
(tunt) överdrag av tenn, förtenning. ALMROTH Kem .
575 (
1834 ).
B
(†):
A
.