TERMIT tærmi ⁴
t , sbst. ¹, m. l. f. l. r.; best.
-en ; pl.
-er .
[ liksom t. o. fr. termite sannol. av eng. termite , av senlat. termes (gen. -itis ), trämask, ombildning (trol. efter lat. terere , (sönder)riva) av lat. tarmes , dets.
] insekt av ordningen Isoptera (vars arter företrädesvis bildar samhällen o. lever i tropiska o. subtropiska områden o. är kända för att (orsaka skada gm att) äta trä(virke) o. d.); ofta i pl.; jfr
MYRA , sbst. ²
1 c .
EKELUND Kal. XV (
1821 ).
De förhatliga termiterna, dessa vita myror, vilka med sina skarpa käkar gnaga sönder papper, kläder, virke, ja hela hus. HEDIN Pol 2: 409 (
1911 ). Termiter . . lever i samhällen, sammansatta av olika kaster, i första hand primärt vingade könsdjur samt ovingade, sterila s.k. soldater och arbetare.
DjurVärld 2: 419 (
1961 ). -- jfr
ARBETAR-TERMIT .
-- särsk. i jämförelser, med tanke på termiters förmåga att göra (smygande o. underminerande) skada. Vips kom en bomb in i grannens hall och blåste bort stora rummet. Garderobsdörren föll ihop som äten av termiter.
BRUNNER SvVill. 107 (
1987 ).
Korrupta personer, som liksom termiter äter upp och förstör det demokratiska samhället. Expressen 4 ⁄ 11 2001 , s. 22.
Ssgr
:
A
:
–
TERMIT-ART .
jfr art 8 a α.
1Brehm III. 2: 142 (
1876 ).
– –
TERMIT-BO .
jfr bo , sbst. ¹
8 ,
o. -hus, -hög, -stack .
SCHULTHESS (
1885 ).
– –
TERMIT-BONING .
(numera bl. tillf.) jfr boning , sbst. ¹
2 . Tornformiga Termitboningar . . antingen bildande spetsiga, enstaka käglor . . eller flera sammanhängande rader.
BOHEMAN ÅrsbVetA 1847 --
48 , s. 87.
– –
TERMIT-DROTTNING .
jfr drottning 3 o. -hona .
SAOL (
1900 ).
– –
TERMIT-GÅNG .
jfr gång III 1 d ;
äv. oeg. SJÖSTEDT Storv .
32 (
1911 ).
Särskilt är det ledsamt att se de sannskyldiga termitgångar elektriker gör i omsorgsfullt bilat timmer. THURELL VårdTrähus 155 (
1975 ).
– –
TERMIT-HONA .
(numera bl. mera tillf.) termitdrottning. En Termit-hona . . lägger öfver 86,000 ägg.
THOMSON Insect. XIV (
1862 ).
– –
TERMIT-HUS .
särsk. (†): termitbo; jfr hus 1 i .
BERLIN Lsb. 132 (
1852 ).
– –
TERMIT-KULLE .
(numera bl. tillf.) jfr kulle , sbst. ³
3 .
Verd .
1891 , s. 35.
– –
TERMIT-SAMHÄLLE ~ ⁰²⁰.
jfr samhälle 5 a .
THORELL Zool. 2: 369 (
1865 ).
– –
TERMIT-STACK .
termitbo; jfr stack , sbst. ¹
3 . I en . . termitstack är en beständig werksamhet, liksom hos myrorna, då det alltid är något att förbättra, utwidga eller tillbygga.
HOLMSTRÖM Ström NatLb. 4: 116 (
1852 ).
B
:
–
TERMITO-FIL .
[ jfr eng., fr. termitophile ; bildat av termito- , ssgsform av lat. termes , o.
–
TERMITO-FIL ] zool. i sht i pl., om små djur som (parasitärt) lever i termitbon. 2NF 28: 904 (
1919 ).
2SvUppslB 29: 46 (
1954 ).