TEMA te ⁴ma l. te ³ma ², n. ( SWEDENBORG RebNat . 1: 215 (1711 ) osv.) ( (†) r. l. f. GUSTAF III 3: 363 (1790 : theman, sg. best. ) , NutMusL 1922 , s. 77 ( : temor, pl. ) ) ; best. temat ( MOBERG Gr. 183 (1815 ) osv.) ( (†) utan slutart. SWEDENBORG RebNat . 1: 215 (1711 ), LittT 1795 , s. 11 ) ( ss. r. l. f. teman ) ; pl. teman ( SvD(A) 9 ⁄ 11 1930 , s. 6, osv.), äv. = ( MoB 7: 3 (1799 ), RöstRadioTV 1975 , nr 44, s. 54) l. temata ( ConsAcAboP 2: 128 (1658 ), SvOrdb. (1986 )) ( (†) temer WESTE (1807 ), LD 29 ⁄ 10 1909 , s. 2; temor STRINDBERG Dikt . 196 (1869, 1883 ), NutMusL 1922 , s. 77 ) ( tema (th-) 1658 osv. temma 1711 -- 1743 ) DANN, DOM , sbst. ¹, DÅD . -- Jfr DAGOP, DAMM , sbst. ¹, PROSTETISK, PROTES, TEMATIK, TEMATISERA, TEMATISK ] 1) om grundtanke i l. ämne för muntlig l. skriftlig l. litterär l. konstnärlig framställning o. d.; förr äv. om tes l. påstående. Thet temma lärer ei kunna kulkastas, omnes catholici sunt sanctorum et papae sui adoratores. SWEDENBORG RebNat . 1: 215 (1711 ). Fåfängligheten af alla jordiska njutningar, hvilket utgör themat i Predikare-boken. AGARDH ThSkr . 1: 3 (1842, 1855 ). Det genomgående temat var eljes bolsjevikfaran. Talets författare hade just inte sparat sina färger, när han målade den lede på väggen. GHT 1 ⁄ 2 1944 , s. 6. Temat om den med misteln dödade guden framträder på nordiskt område i Baldersmyten. Arv 1947 , s. 145. De övriga temana, som förekom på konferensen var säkerhetsaspekter, tunnväggiga konstruktioner, höghus (osv.) . TT 1970 , nr 15, s. 70 . Att tavlor som dessa (som skildrar ”den breda o. den smala vägen”) har överlevt moder och trender . . bekräftar temats aktualitet även i vår egen tid. Kulturen 1988 , s. 80. -- jfr BEVIS- , GRUND- , SIDO- , ÄLSKLINGS-TEMA m. fl. -- särsk. a) om övergripande ämne för forskning l. skolarbete o. d. som överskrider traditionella gränser mellan universitets- resp. skolämnen; i sht ss. förled i ssgrna TEMA-ARBETE, -FORSKNING m. fl. Hela skolan arbetade med samma tema. ERIKSSON o. DOVELIUS Önskesamh. 19 (1998 ). b) i uttr. stående tema , om tankegång l. ämne som ständigt återkommer i skriftlig l. litterär framställning o. d. Finlands återeröfring eller dess sjelfständighet . . utgör ett stående tema i hans brefvexling under den närmaste tiden efter freden i Fredrikshamn. TEGNÉR Armfelt 3: 255 (1887 ). Livets harmoni och lycka är ett stående tema i upplysningens teologiska utrustning. KyrkohÅ 1926 , s. 33. 2) (numera mindre br.) om text på ett främmande språk l. svenska avsedd som skriftlig översättningsövning till svenska resp. främmande språk, i sht latin; äv. om konkret, färdigställt resultat av sådan övning; äv. om skoluppsats. (Johannes klagade på) att Laurbeckius hahr warit försumligh medh honom och hans brödher och inth (et) mehra en 14 themata gifwit sedan Maji månadt. ConsAcAboP 2: 128 (1658 ). At Disciplarnas Themata och Scripta eij böra corrigeras hemma af Docentibus. SCHOTTE NyköpElLärovH 3: 13 ( i handl. fr. 1750 ). Jag på lärdom var trött / Sen min ungdom jag nött / Ibland glosor och themor så döda. STRINDBERG Dikt . 196 (1869, 1883 ). (Jag) måste under ferien . . skriva svenska teman för ferieläraren i Norra Latin, som fann mina uppsatser utmärkta. LIDMAN Lågan 179 (1952 ). SvOrdb. (1986 ). -- jfr HEM- , LATIN-TEMA m. fl. 3) mus. följd av toner som utgör en melodisk enhet, vilken återkommer flera ggr i samma l. varierad form i ett längre musikstycke; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. LONDÉE Kellner 18 (1739 ). Universitetet skall omfatta alla läroämnen . . eller, om ett utbrytes, ramla öfverända . . Så låter themat, och det igenkännes lätt i variationerna. Hygiea 1840 , s. 199. Understundom ställer Lindblad vid större kompositioner, som äro mer genomkomponerade, ett nytt tema såsom motsats till det första motivet. 2SAH 57: 71 (1880 ). I första satsen (av en symfoni) tillämpas regelbundet sonatformen, som utvecklas på grundval av motsättningen mellan tvenne . . temata. JEANSON o. RABE 2: 62 (1931 ). Variationer över ett tema av Bach. SvHandordb. (1966 ). -- jfr HUVUD- , SIDO-TEMA m. fl. 4) språkv. om bestämd uppsättning böjningsformer av ett verb, uppräknade i viss ordning o. utifrån vilka verbets samtliga paradigm kan härledas; förr äv. om ett ords stam; särsk. i uttr. ta (i sht förr äv. säga l. ge ) tema på ett verb (se TAGA , v. I 3 h ν β ' ). DA 1768 , nr 53, s. 1 . Att de svaga adj. i sitt thema erhållit samma rent fonetiska tillväxt af ett n, som flere subst. RYDQVIST SSL 2: 617 (1860 ). Att uppräkna infinitivus presens, preteritum indikativ och supinum, hvilka former innehålla verbets alla stamformer, kallas att gifva tema på verbet. BRATE SvSpr . 135 (1898 ). Grekiska läste mina kamrater och jag för lektor Henning . . Han exercerade aktningsvärt med verbens tema. ÅbSvUndH LIX. 2: 103 (1940 ).

Ssgr: (1 a )

– TEMA-ARBETE ^~ ⁰²⁰. särsk. pedag. större arbete kring tema som involverar l. berör flera skolämnen. SkolVard . 69 (1977 ). –

– TEMA-BILDNING . (numera bl. tillf.) till 3 , 4 . UPPSTRÖM Matth. 116 (1850 ). En ovanlig längd i temabildningen, det ofta groteska i kontraster och instrumentala verkningar samt blandningen af högt och hvardagligt . . göra . . (Mahlers) symfonier ej just lättillgängliga. 2NF 17: 527 (1912 ). –

– TEMA-BOK .

[TEMA 1]

1) (numera mindre br.) till 2 : skrivbok avsedd l. använd till att skriva översättningsövningar l. uppsatser i. ÅbSvUndH 68--69: 289 (1742 ). Sent kom jag hem på eftermiddagen då en stor bunt temaböcker väntade på att bli rättade. STRINDBERG TjqvS 4: 55 (1875 ). SAOL (1973 ).

[TEMA 2]

2) till 1 : bok, i sht årsbok o. d., som ur olika aspekter behandlar visst tema. Rig 1970 , s. 63. -- (1 , 1 a )

– TEMA-DAG . om arrangemang som omfattar en dag o. ägnas åt visst tema; jfr -helg, -vecka . Nu önskar vi temadagar när hela skolan arbetar ihop. DN 11 ⁄ 12 1973 , s. 35. En temadag på stadsbiblioteket . . med anledning av det internationella barnåret. GbgP 18 ⁄ 3 1979 , s. 11. --

– (4 ) TEMA-FORM . jfr form I 3 b . BECKMAN SvSpr . 140 (1904 ). -- (1 a )

– TEMA-FORSKNING . om (tvärvetenskaplig) forskning kring visst tema. MotRiksd . 1977 -- 78 , nr 885, s. 7 . –

– TEMA-GENOMGÅNG ^~ ¹⁰², äv. ^~ ²⁰⁰. särsk. till 2 : (numera mindre br.) genomgång av översättningsövning o. d. PedT 1890 , s. 47. Grammatiklektionerna och temagenomgången stå ännu för mitt minne såsom ej alltför angenäma timmar. ÅbSvUndH LIX. 2: 21 (1914 ). --

– (2 ) TEMA-GRANSKNING . (numera mindre br.) jfr granska 1 b . Verd . 1883 , s. 71. SAOL (1950 ). --

– (1 ) TEMA-GUDSTJÄNST ^~ ⁰² l. ^~ ²⁰. gudstjänst med inriktning på visst tema. SFS 1976 , s. 317. En serie temagudstjänster hölls i Seglora kyrka under november månad. Temat var ”Människan inför de yttersta tingen”. Fatab. 1981 , s. 182. --

– (1 ) TEMA-HELG . arrangemang som omfattar ett veckoslut o. ägnas åt visst tema; jfr -dag, -vecka . Allaktivitetshusets temahelger . . En har ägnats åt sport, en åt politik, en åt narkotikaproblem. DN 27 ⁄ 11 1969 , s. 35. --

– (3 ) TEMA-INSATS ^~ ⁰² l. ^~ ²⁰. jfr insats 6 ; äv. i oeg. l. utvidgad anv. NORLIND AMusH 276 (1921 ). SvLittTidskr . 1966 , s. 88 ( oeg. l. utvidgat ) . --

– (1 ) TEMA-KVÄLL . jfr -dag, -helg . SvD(A) 23 ⁄ 9 1968 , s. 27. En temakväll i TV 1 på tisdag avslutas med en direktsänd debatt om barn och vuxna. SvD 27 ⁄ 11 1969 , s. 18. --

– (1 ) TEMA-MÄSSA . jfr -gudstjänst . SFS 1976 , s. 317. --

– (1 ) TEMA-NUMMER . nummer av tidskrift l. tidning o. d. som ägnas åt visst tema. DN 28 ⁄ 10 1970 , s. 4 . –

– TEMA-ORIENTERAD , p. adj. särsk. till 1 a : som är inriktad på ett tema. MotRiksd . 1977 -- 78 , nr 885, s. 18 . --

– (1 ) TEMA-PARK .

[ jfr eng. theme park

] (nöjes)park anlagd med inriktning på visst tema (l. vissa teman). SDS 28 ⁄ 6 1983 , s. 16. --

– (1 ) TEMA-RESA . charterresa o. d. som ägnas åt visst tema. DN 23 ⁄ 2 1975 , s. 41. Temaresorna kommer allt mer. Det kan vara att studera vinodlingar i Tyskland eller konst i Italien. SvD 26 ⁄ 9 1976 , s. 25. --

– (2 ) TEMA-RÄTTARE . (numera mindre br.) jfr -rättning . SD(L) 10 ⁄ 1 1905 , s. 4. ÖSTERGREN (1956 ). --

– (2 ) TEMA-RÄTTNING . (numera mindre br.) rättning (se d. o. 6 b ) av elevers översättningsövningar o. d.; jfr -granskning . Temarättningens vedermödor och vanskligheter behöfver jag icke närmare utveckla. PedT 1904 , s. 297. SAOL (1950 ). --

– (2 ) TEMA-SKRIVNING . (numera mindre br.) jfr skrivning 5 (b ). FRYXELL SvSpr . X (1824 ). (Eleven) förvärfvar . . genom temaskrifning . . förmåga att med tillhjelp af ordbok och språklära till tyska öfversätta en lättare svensk text. LärovKomBet . 1884 -- 85 , 1: 205. Gurli såg upp från sin temaskrifning. Kamraten 1893 , s. 101. SAOL (1973 ). -- (1 a )

– TEMA-STUDIUM . i sht i pl.; jfr studium 3 b o. -arbete . HT 1971 , s. 4 . --

– (2 ) TEMA-SVENSKA . (numera föga br.) = svenska , sbst. ³ 2 . ÅbSvUndH 34: 50 (1840 ). Bergman var en . . konservativ man, vilket . . visade sig däri att han vidhöll gammalstavningen även i de temasvenskor, som utdelades vid skrivningarna. TSvLärov . 1945 , s. 220. -- (1 a )

– TEMA-TERMIN . särsk. om termin med tvärvetenskaplig inriktning som avslutar den svenska universitetsutbildningen i teologi. SvD 8 ⁄ 10 1976 , s. 26. --

– (1 ) TEMA-TRÄDGÅRD ^~ ²⁰, äv. ^~ ⁰². trädgård anlagd med inriktning på visst tema; jfr -park . GbgP 4 ⁄ 10 1983 , s. 34. --

– (1 ) TEMA-UTSTÄLLNING ^~ ⁰²⁰. SvD(A) 21 ⁄ 6 1966 , s. 5. Biennalen är dels en stor temautställning . . dels är den en ambitiös mönstring av moderna internationella konstströmningar. ForsknFramst . 1986 , nr 7, s. 33 . -- (1 , 1 a )

– TEMA-VECKA . jfr -dag, -helg . På måndagen startade skolornas temavecka om miljövård. SvD 1 ⁄ 9 1970 , s. 8. Handikappförbundens centralkommitté . . (anordnar) en temavecka med deltagande av 22 handikapporganisationer. DN 11 ⁄ 4 1979 , s. 11.