Ssgr (i allm. till
1 ):
A
:
( 4 )
–
TIGER-BAGGE .
(numera föga br.) skalbagge tillhörande släktet Cicindela Lin., sandjägare. RETZIUS Djurr. 84 (
1772 ).
BJÖRKMAN (
1889 ).
– –
TIGER-BARM .
i bild (i vitter stil); jfr barm , sbst. ¹
4 . Du slumrat in i vantrons sköko-armar: / Vid hämndens tigerbarm du vakna skall.
BE MALMSTRÖM 6: 163 (
1840 ).
– –
TIGER-BLICK .
särsk. bildl. PoetK 1822 , s. 26.
(Han) beledsagade dessa ord med en tigerblick, hvari afspeglade sig ej blott grymhet, utan tillika en djup förtrytelse.
ALMQVIST Ekols. 3: 128 (
1847 ).
– –
TIGER-BUR .
VL 1901 ,
nr 34, s. 3 . Mest med folk var det alltid framför tigerburarna.
ÖSTERGREN (
1957 ).
– –
TIGER-DJUR .
( tiger- 1621 -- 1814 . tigers- 1667 . tigre- 1640 ) (†) tiger; äv. bildl. FORSIUS Fosz 200 (
1621 ).
Du wilde Nation, du Tigerdiurs Af-Föda. LILLIENSTEDT Christus 2 a (
1686 ).
(Här behöver man inte) göra up stora ellar, ther med the glupska Leyon och grymma Tigerdiur at afskräcka.
RUDBECK D. Y .
Samolad 12 (
1701 ).
HEINRICH (
1814 ). --
– (
4 )
TIGER-DOGG .
2NF 11: 1314 (
1909 ). -- (
3 a )
–
TIGER-EKONOMI . pl.
-er .
mycket snabbt tillväxande ekonomi i tidigare fattigt land, i sht i fråga om vissa asiatiska länder; äv. om land med sådan ekonomi. SvD 2 ⁄ 9 1991 , Näringsliv s. 5. Vietnam väntas bli nästa sydostasiatiska tigerekonomi.
DN 27 ⁄ 4 1993 , s. A1. Femton år av ekonomiskt kaos, avlöst av ett par år av ”tigerekonomi”.
DN 3 ⁄ 10 1993 ,
s. 9 . -- (
1 ,
4 )
–
TIGER-FISK .
särsk. (individ l. art av) släktet Hydrocynus (Hydrocyon), karplax. DjurVärld 6: 189 (
1962 ).
Tigerfiskar är stimlevande rovfiskar. NE (
1995 ). --
– (
4 )
TIGER-FLÄCKAD , p. adj.
jfr -fläckig .
GRAVANDER Buffon 2: 47 (
1806 ). --
– (
4 )
TIGER-FLÄCKIG .
MÖLLER (
1790 ).
På tigerfläckig hingst den stolta Hjelten rider. STAGNELIUS (SVS) 3: 186 (
1822 ).
– –
TIGER-FÄLL .
fäll av tigerskinn. Att sitta under en glittrande, fläckig, brokig tigerfäll vid sidan af -- en som kör!
ALMQVIST AMay 76 (
1838 ). --
– (
4 )
TIGER-FÄRGAD , p. adj.
Rüdling Suppl. 349 (
1740 ).
(Hundarnas öron) äro utstående och pälsen är tigerfärgad.
KAUDERN Mad. 107 (
1913 ).
– –
TIGER-GAP .
[ namnet åsyftar blommans form
] bot. om (den i Sverige bl. ss. prydnadsväxt odlade) växten Columnea x banksii Lynch. Tigergap . . med motsatta blad och granna, röda eller gula, läppformade blommor.
LAURENT -
TÄCKHOLM o.
STENLID BlomstLex. 98 (
1946 ).
– –
TIGER-HAJ .
[TIGER 1]
1) särsk. om (individ av) hajarten Galeocerdo cuvier tillhörande familjen gråhajar. JACOBSSON BöljBlå 196 (
1932 ). Alla sportfiskare talar . . om att dom ska ut och slåss med tigerhajarna.
DN(B) 1961 ,
nr 68, s. 13 .
[TIGER 2]
2) bildl., om person som lånar ut pengar mot ockerränta, ockrare; jfr haj , sbst. ¹
2 a . I Linköpingsrättegångarna har tigerhajarnas -- ”långivarnas” och ockrarnas -- metoder avslöjats.
Expressen 26 ⁄ 9 1958 , s. 16.
– –
TIGER-HANE .
jfr hanne 1 . Det fins icke mer förbarmande hos honom än det fins mjölk i en tigerhanne.
HAGBERG Shaksp. 1: 257 (
1847 ).
En tigerhane hoppar alltid upp på ryggen och knäcker nacken på sitt byte. WILHELM SolLys. 225 (
1913 ).
– –
TIGER-HILLER , se
-iller .
– –
TIGER-HJÄRTA .
särsk. bildl., om grymt l. hänsynslöst sinnelag l. hjärta; äv. metonymiskt, om person med sådant sinnelag osv.; särsk. [ efter B.
LIDNER (se nedan)
] i uttr.
tröst för ett tigerhjärta ,
klen, (endast) skenbar tröst. FERNANDER Theatr. 467 (
1695 ). Tröst för et Tiger-hjerta! / Barbarisk tröst! . . . Hvad! at det finnes fler, / Som digna under lifvets smärta.
LIDNER (SVS) 2: 133 (
1783 ).
Ack är du den tyran, som med ett tigerhjerta / Drack sina söners blod, fann fröjd i deras smärta. RUNEBERG (SVS) 2: 6
( c. 1820 ).
Trefaldt ve dig! -- Ty han var din fader; / Och du kunde dock, du tigerhjärta, / Se de blodbestänkta hjulen krossa / Grånad tinning. WENNERBERG 1: 110 (
1881 ). Man stretar emot, man muttrar mellan tänderna: Gammal är ändå äldst. Tröst för ett tigerhjärta.
BERGMAN Chef. 90 (
1924 ).
– –
TIGER-HONA .
jfr hona 1 .
LIND 1: 1534 (
1749 ).
I passet Kutkum-Sandi låg en tigerhona på lur och dödade dagligen under flera månader människor. 1Brehm 1: 110 (
1874 ).
– –
TIGER-HOPP .
särsk. om kraftfullt o. smidigt hopp (som liknar en tigers); äv. ( gymn. )
tigersprång (se d. o. slutet). (Fotbollslaget) hade några svåra saker att klara af, särskildt ett skott i sista minuten, som . .
(målvakten) genom ett verkligt tigerhopp afvärjde.
Upsala 28 ⁄ 1 1918 , s. 8. Tigerhopp eller tigersprång . . utföres över plint på längden med häst på tvären . . intill plinten åt anloppssidan, hästen som regel något högre än plinten.
NFSportlex. (
1946 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIGER-HUD .
hud hos l. från tiger; äv. i utvidgad anv., om hud från kattdjur påminnande om tiger; jfr -skinn .
HH 20: 372
( c. 1640 ). Tigerhudar, Tigerskinn . . kallas skinn af Tigrar, Leoparder och andra spräckliga Wildjur som merändels brukas til präktiga Häste-täcken.
Orrelius (
1797 ).
StSvTyOrdb. (
1989 ).
– –
TIGER-HYNDA .
(numera bl. tillf.) tigerhona. LIND 1: 1534 (
1749 ). --
– (
4 )
TIGER-HÄST .
(numera föga br.) om hästdjur av undersläktet Hippotigris, i sht om sebra; förr äv. om tigrerad häst (jfr
tiger 2 b ).
NORDFORSS (
1805 ;
om häst ) . Man skiljer med säkerhet mellan tre slags tigerhästar. Qvaggan (Hippotigris Quagga) . . Burchells tigerhäst eller Dauwen (Hippotigris Burchellii) . . Zebran (Hippotigris Zebra).
1Brehm 1: 452 (
1874 ).
2SvUppslB 25: 712 (
1954 ). --
– (
4 )
TIGER-ILLER , förr äv.
–
TIGER-HILLER .
(individ av) arten Vormela peregusna (Güldenstädt), ett (från Sydösteuropa till Kina förekommande) mårddjur. SYNNERBERG (
1815 ). Ett för sin vackra teckning mycket omtyckt pelsverk fås af tigerillern . . som är brun med öfverallt spridda gula och hvita fläckar.
Rebau NatH 1: 118 (
1879 ).
– –
TIGER-JAKT .
SP 1792 ,
nr 65, s. 2 . Några indiska furstar förbjuda . . tigerjagten, hvilken de förbehålla sig själfva såsom ett kungligt nöje.
1Brehm 1: 111 (
1874 ).
Tigerjakten -- Asiens storviltjakt. NFSportlex. 6: 682 (
1946 ).
– –
TIGER-KAKA .
om kaka av sockerkakssmet med ränder åstadkomna gm att kakaopulver blandats i en del av smeten. IllSvOrdb. (
1955 ).
Tigerkakan är en klassiker. WIDELL Sockerbag. 154 (
1995 ). -- (
1 ,
4 )
–
TIGER-KATTA .
om (mindre) kattdjur som i ngt avseende påminner om en tiger; särsk. dels om ozelot, dels om serval; förr äv. om skinn av sådant kattdjur. 15 st: Tigerkattor till stopning på armarna
(o.) Cragen.
KlädkamRSthm 1753 A, s. 401.
GRAVANDER Buffon 2: 48 (
1806 ;
om margaykatt ) .
GRAVANDER Buffon 2: 48 (
1806 ;
om ozelot ) . Nåh, käre Berndt . . nu kan du få dig en kamrat på jagten efter tigerkattor.
WETTERBERGH Penning. 220 (
1847 ).
KonvLex. (
1865 ;
om serval ) .
Ssg: (†) tigerkatt-skinn .
KlädkamRSthm 1758 , s. 297. Tiger-Kattskinn, äro spräckliga skinn, som duga till pälsfoder och bräm.
SYNNERBERG (
1815 ).
– –
TIGER-KLO .
tigers klo; äv. bildl., betecknande skärpa l. grymhet o. d. (Fetischmakarna) göra alt til Fetiszer mennisko- eller hundskallar, oxhorn, tigerklor
(osv.) .
Oldendorp 1: 299 (
1786 ).
När tyranniets tigerklor bemägtigat sig sit rof, så måste det slukas. Marmontel Inc. 1: 128 (
1795 ).
Hon hade så att säga varsnat tigerklon i sin pappas tilltal. HELLSTRÖM Storm 200 (
1935 ).
– –
TIGER-LIK , adj.
LIND (
1749 ).
Och kattens mörka silhouette man såg / På väggen tecknad:
–
TIGER-LIKNANDE , p. adj.
Swing 1920 ,
nr 3, s. 8 . Två personer har oberoende av varandra sett ett tigerliknande djur ute i skogen.
Expressen 29 ⁄ 4 1997 , s. 19. --
– (
4 )
TIGER-LILJA .
om den i Sv. ss. prydnadsväxt odlade Lilium lancifolium Thunb. (L. tigrinum Ker Gawl.), vars blommor är orangeröda med mörka fläckar; förr äv. om Tigridia pavonia (Lin. fil.) DC., påfågellilja. LUNDSTRÖM Trädg. 2: 25 (
1831 ).
En krans af tigerliljor, strimmigt röda, / åt dig jag plockar. MOLIN LättsTungs. 148 (
1913 ).
(Till växtsläktet Tigridia) hör en af våra praktfullaste trädgårdsväxter, T. Pavonia . . Tigerlilja, inhemsk i Mexico och Guatemala.
2NF 29: 41 (
1919 ).
VåraKulturvN 112 (
1977 ). --
– (
4 )
TIGER-ORM .
[TIGER 1]
1) (†) tigerpyton. Bland de märkligaste arterna
(av pytonormar) må här nämnas: tigerormen P. tigris daud.
Rebau NatH 1: 525 (
1879 ). Det mäktigaste intrycket göra . . jätteormarna, som på Ceylon representeras av tigerormen (Python molurus).
MÖRNER Hagenbeck 137 (
1924 ).
[TIGER 2]
2) om (individ av) den i Australien levande arten Notechis scutatus Peters, tillhörande familjen giftsnokar. Tigerormens . . gift hör till de starkaste i djurvärlden.
DjurVärld 7: 562 (
1962 ). Tigerormen kan bli maximalt 2 m lång; de flesta är emellertid betydligt mindre. Ryggsidan är gulbrun med . . mörkbruna tvärband.
DjurVärld 7: 562 (
1962 ). --
– (
4 )
TIGER-PYTON .
om (individ av) arten Python molurus Lin. som är gulbrun med fläckigt skinn. I Asien har tigerpyton . . en vidsträckt utbredning.
DjurVärld 7: 521 (
1962 ). Tigerpyton . . kan bli över 6 m lång och väga närmare 100 kg.
NE (
1995 ). -- (
1 ,
4 )
–
TIGER-RANDIG . Min stora tigerrandiga bulldogg.
LIEBERATH Pojkh. 150 (
1919 ).
– –
TIGER-SINNE .
(numera bl. tillf.) särsk. mer l. mindre bildl. Hwem frögdas icke tå när Barnen stamla Far / Wist then som tiger sinn ok Wildiurs Hierta har?
LUCIDOR (SVS) 39 (
1668 ;
uppl. 1997 ) . Den medfödda mänskliga illviljan har ögon som en lo och tigersinne.
KIHLMAN Papini 153 (
1924 ). --
– (
4 )
TIGER-SKALLERORM ~ ¹⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
om (individ av) ormarten Crotalus tigris Kennicott. En äkta ökenorm från de vilda ödemarkerna i Nevada, Arizona och Colorado är tigerskallerormen.
4Brehm 10: 128 (
1927 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIGER-SKINN .
skinn hos l. från tiger; äv. i utvidgad anv., om skinn från kattdjur påminnande om tiger; jfr -fäll, -hud .
OSPT 1687 ,
nr 35, s. 5 . Tigerhudar, Tigerskinn . . kallas skinn af Tigrar, Leoparder och andra spräckliga Wildjur som merändels brukas til präktiga Häste-täcken.
Orrelius (
1797 ).
(Jag upptäckte) att det var lika ont om tigerskinn i Indien som om bajadärer och fakirer.
SPARRE HetKust. 96 (
1934 ). --
– (
4 )
TIGER-SNÄCKA .
zool. om (individ av) snäckarten Cypræa tigris Lin., tillhörande familjen Cypræidæ (kaurisnäckor). C
(onus) Tigris . .
(dvs.) Tigersnäcka. 4 tum lång. Vanligen hvit, med bruna fläckar; förarbetas till snusdosor.
SCHEUTZ NatH 213 (
1843 ).
UNNERSTAD Snäckh. 39 (
1949 ).
– –
TIGER-SPANN .
(numera bl. tillf.) jfr spann , sbst. ²
4 a . O Fader Evan! hör mig, / Kring breda skullror kasta / Din panterfäll och hasta / I segervagnen glädtigt ned och för mig / Från jordens låga dalar / Med tigerspannet opp till Jofurs salar.
STAGNELIUS (SVS) 1: 287 (
1814 ).
PoetK 1822 , s. 21. --
– (
4 )
TIGER-SPINNARE .
entomol. om (individ av) fjärilsarten Spilosoma lubricipedum Lin., allmän tigerspinnare; jfr spinnare , sbst. ¹
II 1 .
NORDSTRÖM VFjär. 3: 58 (
1943 ).
(I lampljuset) kommo vanliga nattflyn, tigerspinnare . . samt småfjärilar.
FoFl. 1953 , s. 218. – –
tiger-hopp .
HJ LING hos
LG BRANTING 1: 256 (
1882 ). Hästen
(sattes) på tvären med en plint bakom, och mellanhästen och lilla hästen placerades framför . . varpå vi vräkte oss över alltsammans i ett halsbrytande språng som kallades tigersprånget.
ASPLUND LivSmultr. 57 (
1945 ). --
– (
4 )
TIGER-STRIMMIG .
jfr –
tiger-randig o. tigrerad . En tigerstrimmig filt.
HALLSTRÖM Våren 26 (
1898 ). Jag tänker på en Gumbiekatt, hon heter Jenniannidott. / Hon har en tigerstrimmig päls och prickig leopardkalott.
HALLQVIST Eliot KnepKattB 9 (
1949 ).
– –
TIGER-TASS .
[TIGER 1]
1) särsk. oeg. l. bildl. HALLSTRÖM Sagodr. 168 (
1910 ).
Det finns mer av lejonklo -- eller rättare tigertass -- i detta skämt än i hans samtida verser. BÖÖK Tegnér 1: 78 (
1946 ).
[TIGER 2]
2) om prydnadsväxten Farfagium japonicum (Lin.) Kitam. VåraKulturvN 111 (
1977 ). --
– (
4 )
TIGER-TAX .
tax vars päls har (ojämnt fördelade) mörka fläckar. SD(L) 16 ⁄ 5 1904 , s. 2. Med ”tigertax” menas en flerfärgad, skäckig tax -- sådana finns faktiskt, men är stora rariteter.
SvD(A) 26 ⁄ 2 1967 , s. 25. -- (
1 ,
4 )
–
TIGER-TECKNAD , p. adj.
(numera bl. tillf.) Den stora, tigertecknade lodjurshanen.
JOHANSSON RödaHuv. 1: 8 (
1917 ).
– –
TIGER-UNGE .
SCHULTHESS (
1885 ). Är ni säker på att det är en tigerunge och inte en leopard?
BERGMAN Djur 217 (
1944 ). -- (
1 ,
4 )
–
TIGER-VARG .
(†) om (mindre) rovdjur som i ngt avseende påminner om en tiger; särsk. dels om hyena, dels om gepard. (På morgonen) funno vi, at Boskapen var förfölgd af någon Tigervarg (Hyæna maculata).
THUNBERG Resa 2: 65 (
1789 ).
(Geparden) är på Godt Hopps Udden kändt under namn af Tigervargen.
GRAVANDER Buffon 2: 50 (
1806 ).
BJÖRKMAN (
1889 ).
– –
TIGER-VITS .
(numera bl. tillf.) SöndN 1890 , s. 195. Tigervits; efter en av de mest kända vitsarna av detta slag: Varför skall jag tala, när en bengalisk tiger?
HOLM BevO (
1939 ).
– –
TIGER-ÖGA .
[TIGER 1]
1) till 1 ,
om tigers öga; äv. bildl. Med hatets tigeröga blickar denna rigtning
(dvs. socialismen) på hvarje politiskt, ja hvarje materiellt företräde.
Frey 1844 , s. 476.
IllSvOrdb. (
1955 ).
[TIGER 2]
2) till 1 ,
till kvartsgruppen hörande prydnadssten av guldgul l. gulbrun färg (med ljus rand påminnande om ett kattdjurs pupill); jfr katt-öga 4 .
2UB 5: 271 (
1902 ). Tigeröga . .
(dvs.) kvarts med inväxta trådar av gulbrun asbest. Användes som ädelsten.
EKBOHRN (
1936 ). ”Moder jord” kallar man i Finland den blåskimrande labradorstenen, ”fattigsläkt” till ädelstenen precis som . . tigerögat.
DN(B) 12 ⁄ 4 1961 , s. 16.
[TIGER 3]
3) till 4 ,
om den i Sv. ss. prydnadsväxt odlade Coreopsis tinctoria Nutt. HYLANDER PrydnV 40 (
1948 ).
VåraKulturvN 72 (
1977 ).
B
:
A
.
C
:
A
.