TILLGODO- tilg ω³d ω~, ssgsförled.

[ ssgsform till uttr. till godo (se GOD

24 )] ss. förled i ssgr: till godo (se GOD 24 ).

Ssgr

– TILLGODO-BERÄKNA . (numera knappast br.) beräkna (ngt) ss. ett tillgodohavande för (ngn). Staten . . fordrade, att, då Banken för lån till staten icke brukat taga högre ränta än efter 3 proc. . . så borde staten nu tillgodoberäknas skillnaden mellan 3 och 5 procent. AGARDH o. LJUNGBERG I. 3: 117 (1853 ). SAOL (1973 ). –

– TILLGODO-FÖRA . kreditera (se kreditera , v. ²) (ngn, äv. sig, ngt), gottskriva. DALIN (1854 ). De av gräsväxten å fästningsvallarna härflytande inkomster tillgodoföras arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen.

SFS

1914 , s. 136. I ärende (rörande fastställelse av kommunalt vapen) , varmed riksheraldikern . . tagit befattning, må han, därest synnerligen omfattande utredningsarbete förekommit, . . tillgodoföra sig förhöjd ersättning. SFS 1936 , s. 102. –

– TILLGODO-GÖRA , -else ( BERNDTSON (1880 ) osv.). dra nytta l. fördel av l. utnyttja (ngt); äv. (o. numera i sht) refl.: tillgodoräkna sig (äv. (o. numera i sht) dels med avs. på intellektuellt innehåll (ss. undervisning o. d.) närmande sig l. övergående i bet.: tillägna sig, dels om organism: taga upp (näring o. d.)); förr äv. dels: bearbeta o. därigm dra nytta av (råvara, särsk. malm o. d.), dels: göra sig betald (se betala

c α); jfr god

c δ. Efter rostningen tillgodogöras malmerne genom smältning. ALMROTH Kem. 344 (1834 ). Tillgodogöra . . (dvs.) göra sig betald. SMEDMAN Kont. 7: 83 (1874 ). De flesta av ryssarna smeto . . i väg utan att betala en penni för det de förtärt, sålunda tillgodogörande sig den evigt naiva finska godtrogenheten. ACKTÉ Jalander 109 (1932 ). Hans kropp hade tillgodogjort sig födoämnena med omsorg och skötsamhet och fördelat dem i det lagrade fettet så jämnt och rättvist som möjligt. JOHNSON GrKrilon 12 (1941 ). De erlagda böterna tillfalla kronan, och målsägaren kan alltså inte tillgodogöra sig dem som ersättning. FÖRBERG SäljFilm 222 (1946 ). I kursämne skall den studerande följa en kurs och undergå slutförhör, varvid, om provet godkännes, intyg skall meddelas att han nöjaktigt tillgodogjort sig undervisningen vid kursen.

SFS

1951 , s. 381.

Avledn. (numera bl. tillf.):

– tillgodogörbar . som kan tillgodogöras. Vid nyodling brukas bränning af ytlagret . . för att göra en del af i dem bundna mineralämnen tillgodogörbara för växterna. JUHLIN - DANNFELT 49 (1886 ). SAOL (1973 ). –

– TILL-HAVA . (†)

ha (ngt) att fordra (se

fordra , v. ¹ II 1 a ), ha till godo; särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr god

d . Det tillgodohafvande folket placerar . . sina besparingar i utlandets fonder eller öfriga värdeföremål. FAHLBECK NatFörm. 82 (1890 ). CANNELIN (1939 ). –

– TILL-HAVANDE , n.

[ jfr t. guthaben

] fordran (se fordran , sbst. ² II 1 slutet); numera i sht om fordran som av gäldenär omsätts l. kan omsättas i vara l. tjänst av motsvarande värde. THOLANDER Ordl. (1872 ). Utställare av check skall hos trassatbanken äga ett mot checksumman svarande tillgodohavande, varöver han . . äger förfoga medelst check. SFS 1932 , s. 217. Utländska tillgodohavanden. SocÅb. 1943-44 , s. 136. –

– TILL-KOMMA . (numera föga br.)

komma (ngn l. ngt) till godo (se

god

[TILLGODO- 3.b.γ]

γ) . SPF 1824 , s. 355. Kungl (ig) Maj (estä) t har . . funnit gott förordna, att förmån, vilken såsom hyresavdrag tillgodokommer mindre bemedlad, barnrik familj . . ej skall . . utgöra skattepliktig inkomst. SFS 1935 , s. 625. SAOL (1973 ). –

– TILL-KVITTO .

[ möjl. elliptiskt för ett tillgodohavandekvitto

] kvitto på tillgodohavande i butik o. d. Idun 1950 , nr 2, s. 20 . Jag lämnade tillbaka ett dataspel 1995 och fick ett tillgodokvitto på 350 kronor. Butiken hävdar att nu är det för gammalt för att gälla. RådRön 1998 , nr 10, s. 31 . –

– TILL-NJUTA . (numera föga br.)

njuta fördel av (ngt); åtnjuta (ngt); jfr

god

c ζ. 2BorgP 5: 8 (1734 ). Liksom jordägarna tidigare varit intresserade av att på gynnsammast möjliga villkor tillgodonjuta de livegna böndernas arbetskraft var man nu . . intresserad av . . inskränkningar i lönarbetarnas frihet. EkonT 1929 , s. 142. Åtal mot X, verkställande direktör i ett aktiebolag, för det han underlåtit att i sin personliga självdeklaration såsom inkomst uppgiva viss från bolaget tillgodonjuten förmån. 1NJA 1943 , s. 1 . –

– TILL-RÄKNA , -ing . räkna (ngn, äv. sig, ngt) till godo (se god

); äv. utan indir. obj.; jfr

– TILL-VITA b. FRYXELL Ber. 9: 194 (1841 : sig ) . Lyftas ej uppsagda penningar vid förfallotiden, må ej ränta därefter tillgodoräknas insättarna. SFS 1904 , Bih. nr 66, s. 6 . Fråga om rätt för befattningshavare att tillgodoräkna tjänstår enligt . . folkskolans tjänstepensionsreglemente skall . . avgöras av Kungl (ig) Maj (estä) t efter prövning i varje särskilt fall. SFS 1942 , s. 2163. –

– TILL-SE . ha omsorg om (ngn (äv. sig) l. ngt); tillfredsställa (ngt, särsk. behov l. krav l. intresse o. d.); jfr god

c η o.

– TILL-FÖRSE 1 . P WIESELGREN i MolbechBrevveksl. 2: 265 (1843 ). Boken är ganska vackert utstyrd, men korrekturet kunde varit bättre tillgodosedt.

Idun

1888 , s. 183. En gammal landtgård, där alla behof kunde tillgodoses inom eget rå och rör. KJELLÉN Storm. 1: 15 (1905 ). Hela ledningssystemet i staden tömdes . . och hotellen fick avsevärda svårigheter att tillgodose sina många hundra matgäster. DN(A) 8 ⁄ 7 1964 , s. 5 . –

– TILL-SKRIVA . (numera mindre br.) tillgodoföra (ngn, särsk. sig, ngt). SMEDMAN Kont. 7: 83 (1874 ). Om mottagaren (av en check) också har ett checkkonto, kan han . . låta tillgodoskriva sig checken. CASSEL TeorSocEkon. 384 (1934 ). SAOL (1986 ).