TIO ti ³ω², i dagligt tal äv.
ti ³
e ², vard. äv.
TIE ti ³
e ², räkn.
Anm. Ordet kan böjas i gen., i förb.
de tios .
( ti (-ij) 1629 ( : Tijhäreds )-1930 ( : tisömmaknytning ) . tie (-ij-, -iy-, -j- , -yi-) 1526 osv. tio (-ij(i)-, -ijj-, -iy-, -j- , -y(i)-) 1526 osv. ) [ fsv. tiu, tio, ti ; motsv. fd. tio, ti (d. ti ), nor. ti , fvn., nyisl. tíu , got. taíhun , fsax. tehan, tian (mlt. teig , lt. tein ), flfrank. ten (mnl., nl. tien ), ffris. tian, tien , fht. zehan (mht. zehen, ze[comb_0304]n, t. zehn ), feng. tı±en (eng. ten ), lat. decem , gr. δενκα, fkyrkoslav. dese ̨t ъ, sanskr. dá sśa ; till en ieur. rot med bet.: tio. -- Jfr
DECEMBER, DECEMVIR, DECENNIUM, DECIGRAM, DECIMAL, DEKAD, DEKAEDER, DEKAGON, DEKAGRAM, DEKAKORD, DEKAN, DEKANDRIST, DEKAPOD, DEKURIA, DEKURION, DENAR, DUODES, DÄCKER, PENTEKONTOR, SEDES , sbst. ¹,
TIONDE , räkn.
] grundtal angivande ett antal som med en enhet överstiger nio; tal som i serien av hela tal har sin plats mellan nio o. elva o. som utgör basen för vårt talsystem; utom i löpande text vanl. skrivet 10, i vissa fall X.
Tio tusen (
10 000 ), tio miljoner (
10 000 000 ), äv. sammanskrivet. Vi tar paus i tio minuter. Uppgifterna står på sidan tio. Ta varmt på dig, det är minst tio grader kallt! Band tio i Svensk Uppslagsbok omfattar orden fonologi -
förmak. Mat. 25: 1
( NT 1526 ).
Skiffta Drachmas igenom tiye, så warder ther aff Frentzösiske Croner, Ty tiye Drachmæ göra een Crona. DAHLIN MatVetH 29
( i handl. fr. 1595 ). Thesse Bergen äre . . osäkre för röfware, hwilke sig osz ock til Tije i tahl wiste.
RÅLAMB Resa 26
(1658, 1679 ).
Böte hwarthera, som sig olagliga fäst, tijo daler til the fattiga. GB 3: 1
( Lag 1734 ).
I tie års tid hafwe wi suckat efter något skepp, som kunde föra oss til wårt fädernesland. KNÖPPEL Ön 7 (
1748 ). Presidenten . . blef rasande och, kammande med alla tio fingrarna sitt hår, så att det stod i alla väderstreck, sprang han utför trapporna.
BREMER Pres. 150 (
1834 ). Jag
(dvs. Gud) skall då icke fördärva . .
(Sodom) , för de tios skull.
1Mos. 18: 32
( Bib. 1917 ). Nio av tio krigsoffer är civila i det moderna kriget. DN 10 ⁄ 5 1987 , s. A37. -- jfr
RUTER-TIO .
[TIO 3.a]
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Bättre en fågel i handen än tio i skogen ,
se BÄTTRE 1 a . En orettferdigh pening, dragher tiyo rettferdigha bortt medh sigh.
O PETRI 4: 302
( c. 1540 ).
Om du är förargad, så räkna till tio innan du talar. GRANLUND Ordspr. ( c. 1880 ).
Tio fattiga kunna sämjas i ett hus, men icke två kungar i ett land. GRANLUND Ordspr. ( c. 1880 ).
Tio tjenare till hofva för en mans lycka. GRANLUND Ordspr. ( c. 1880 ).
Bättre ett ord före än tio efter. ÖSTERGREN (
1956 ).
[TIO 3.b]
b) i uttr. tio Guds bud (förr äv. budord )
l. de tio budorden l. buden l. (numera föga br.) orden ,
dekalogen; jfr BUD 2 b ,
BUD-ORD . Såå lärer man aff tesse tije gudz bodhordh huru fåå the menniskior äro, som wäl liffwa.
O PETRI 1: 23 (
1526 ).
De tio buden. SCHULTHESS (
1885 ).
Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio orden. 2Mos. 34: 28
( Bib. 1917 ). De tio budorden . . är bevarade i något olika formulering i 2 Mos. 20 och 5 Mos. 5, ur vilka man med någorlunda säkerhet kan konstruera en urform. NE 4: 475 (
1990 ).
[TIO 3.c]
c) [
efter titeln på radioprogrammet
Tio i topp (som sändes varje vecka under åren 1961 till 1974), i sin tur efter den eng. motsvarigheten
top ten ] i uttr.
tio i topp (äv. sammanskrivet), om (lista med) de tio första l. främsta platserna i en rangordning; särsk. i uttr. ligga på tio i topp ,
inneha en av nämnda platser; jfr TIO-I-TOPP- . En popmelodi som ligger på Tio i topp.
ST 1 ⁄ 11 1965 , s. 2. Säkerhetsexperter
(inom IT) . . har . . tagit reda på lösenordslistans tio i topp.
GbgP 3 ⁄ 6 2002 , s. 23.
(Golfbanan) The Montagu . . är inte nöjd med att vara femma på tio-i-topp.
Expressen 5 ⁄ 9 2004 , s. 52.
[TIO 3.d]
d) i vissa elliptiska uttr., i sht vid angivande av klockslag l. belopp i kronor. Chokladbiten kostar tio och femtio. Pennorna var billiga, man fick två för tio. Den yngste pojken hade nyss fyllt tio. GF GYLLENBORG Vitt. 3: 253
(1773, 1797 ).
Får han verkeligen det infallet att utföra detta projekt, så vill jag hålla tio mot ett, att han springer hornen af sig. BrefNSkolH 280 (
1811 ). Jag . . sover från tio på kvällen till tio på morgonen.
FRÖDING 16: 52 (
1894 ).
e) (†) i förb. med varje l. var( [TIO 3.t]
t) ,
om varje tiotal l. grupp på tio av ngt l. ngra. Att bönderne skole sielfwe vthgöre af hwarie tiije nebber eller mantall een warachtigh karl.
SUFinlH 1: 201 (
1602 ). Wi
(dvs. adeln) . . lofwe, att . . Vttgifwa En dugelig karl till knecht, emott hwar Tyo Skatt och Crono Hemman.
RARP 3: 250 (
1642 ).
EKBLAD 82 (
1764 ).
[TIO 3.f]
f) betecknande ett (mer l. mindre) obestämt antal l. mått, i sådana uttr. som tio eller elva l. tio, elva . Ocker till att bruke medh sine Pen
(inge) r thet är att tage 10 heller 12 och ofte flere Pen
(inge) r om året af huart hundred till räntte.
BRAHE Oec. 54 (
1581 ;
uppl. 1971 ) . En åtta tie tum till, så blir det nog bra.
KARLZÉN BlåNov. 137 (
1951 ).
[TIO 3.g]
g) (i sht vard.) i hyperboliska uttr. [TIO 3.g.α]
α) betecknande ett stort antal l. mått l. en stor mängd av ngt. Jag kan inte vara på tio ställen samtidigt! I haffuen nu j tiyo gångor hädhat migh.
Job 19: 3
( Bib. 1541 ); möjl. icke hyperboliskt. Tå hade Söffrin öffuerliudt ropat och prijsadt then hoffman thet giorde, och sade honom wärd ware tiyo mandz besoldning.
SVART G1 43 (
1561 ).
Bara förgifft hon spyr, för hwart ord tijo fullbyter. CupVen. C 6 a (
1669 ).
Jag wille thenna sorg så tola som jag kan, / Fast än then qwäl mig mer än tijo Sodom bran. HESSELIUS FruentSp. 37
( c. 1710 ).
Tio lynnen i minuten: / Ömsom tam och ömsom vild. LENNGREN (SVS) 1: 400 (
1790 ).
Tio gånger kan man hafva mött en person på gatan och ändock icke hafva någon föreställning om hans utseende. TEGNÉR SprMakt 94 (
1880 ).
Arbeta har jag gjort som tio, men inte en fyrk har jag samlat i min pung. ROOS DjupSag. 60 (
1901 ).
Dä var så trångt i slagsmålet så jag rörde inte marken på tie minuter. ENGSTRÖM Nak. 78 (
1934 ).
[TIO 3.g.β]
β) betecknande ett litet antal l. ringa mått. Under det man med hwarannan ofta icke wexlar tio ord. SvLitTidn. 1819 , sp. 109. Jag fick tag i kamraten på tio röda sekunder och drog honom ner för trapporna ut på gatan. STRÖMSTEDT MittLiv 2: 95 (
1982 ).
Ssgr
:
–
TIO-ARMAD .
som har tio armar; särsk. i uttr. tioarmade bläckfiskar ,
ordningen Teuthida. Till de tioarmade bläckfiskarna höra alla huvudfotingar, som utom de åtta egentliga armarna även äro utrustade med de båda förut omtalade . . långa tentaklerna.
4Brehm 15: 20 (
1931 ).
– –
TIO-BÄSTA-LISTA .
om lista över de tio främsta utövarna av l. i ngt, i sht i fråga om sport; äv. o. urspr., i sht i best. form, om lista över årets främsta svenska idrottsutövare; jfr tio-i-topp-lista . Totalt finns 32 namn på de fyra 10-bästalistorna, inkl. representanter för fyra icke OS-sporter.
Idrottsboken 1979 , s. 34.
NE 20: 357 (
1996 ).
– –
TIO-DAGIG .
[ jfr t. zehntägig
] (†) som omfattar tio dagar.
WIKFORSS 2: 1036 (
1804 ).
Det tiodagiga stilleståndet. HÖIJER Thukyd. 2: 47 (
1832 ).
– –
TIO-DELNING .
(†) om decimalsystem; jfr -räkning, -täljning o. tiotals-räkning, tiotals-system .
(Det) wore . . wäl, om man wedertoge samma tiodelning på måtståcken wid byggnader ock handtwerck.
VetAH 1742 , s. 49.
FALKMAN Mått 2: 49 (
1885 ).
– –
TIO-DRAG(ET) .
(vard.) jfr -snår(et), -tid(en) . Du, som sofver som en stock, går aldrig upp förrän framåt tiodraget.
ÖBERG Storstr. 48 (
1910 ).
– –
TIO-DUBBEL .
som är tio gånger så stor l. talrik o. d.; äv. oeg. l. bildl., särsk. dels om ngt som består av tio likadana delar l. lager o. d., dels övergående i bet.: mångdubbel (jfr tio g α
); jfr -faldig . Tijedubbelt minne vmkost.
G1R 15: 165 (
1543 ).
Tiodubbla fängelseportar. ALMQVIST DrJ 23 (
1834 ). Skall jag icke tiodubbelt hata dem nu?
JOLIN MSmith 75 (
1847 ).
Hushållen har i dag tiodubbelt fler elförsörjda apparater än 1980. DN 7 ⁄ 1 2003 , s. A2.
särsk. (förr) i uttr. tiodubbelt renat (
brännvin ), om brännvin som renats tio gånger; jfr dubbel-renad . Tiodubbelt renadt brännvin. WoJ (
1891 ).
Hans tiodubbelt renade blev till en början en lysande affär. LINDER Tid. 77 (
1924 ).
– –
TIO-DUBBLA ,
-ing .
göra tio gånger så stor l. talrik o. d.; äv. oeg. l. bildl., särsk. övergående i bet.: mångdubbla (jfr tio g α
); jfr -faldiga .
2SAH 10: 261 (
1822 ).
Vi må vår klokskap öka, tiodubbla. HÄSTESKO Sol 11 (
1938 ). På de sista hundra åren hade . .
(stadens) invånarantal tiodubblats.
HELLSTRÖM Malmros 265 (
1931 ).
– –
TIO-FALD , r. l. f.
(†) egenskapen l. förhållandet att vara tiofaldig; jfr -fald (se sp. F 108). Wi erinra . . derom, att inom metersystemet är tiotalsräkningen strängt tillämpad, så att särskilda benämningar för andra mångfalder . . icke förekomma, än för 10-falden, 100-falden
(osv.) .
Alm. 1888 , s. 31. – –
TIO-FALD , adj.
[ fsv. tiofalder
] tiodubbel, tiofaldig; äv. (o. i sht) oeg. l. bildl.: mångfaldig (se d. o.
5 ); numera vanl. ss. adv. BRANDT Math. 4 (
1718 ). Tiofaldt den jag föraktar, / Som för titlar, guld och band, / . . Förråder sitt fosterland.
LINDH Dikt. 70 (
1875 ).
– –
TIO-FALDIG .
som är tio gånger så stor l. talrik o. d.; som äger rum l. upprepas l. som blir ngt o. d. tio gånger; tiodubbel; äv. oeg. l. bildl.: mångfaldig (se d. o. 5 ); jfr -fald , adj.
Linc. X 5 a (
1640 ).
Detta fäste tog jag in med tiofaldigt mindre styrka, än nu jag äger. LING Styrbj. 90 (
1824 ).
Den tiofaldige mördaren. TOPELIUS Vint. III. 2: 166 (
1897 ).
– –
TIO-FALDIGA . tiodubbla; äv. oeg. l. bildl.: mångfaldiga (se d. o.
1 ). Unitariernas sekt, hvilken på tjugo års tid sett sina kyrkor och prester tiofaldigas.
Frey 1850 , s. 348.
DN 18 ⁄ 1 1988 ,
s. 5 .
– –
TIO-FOTAD .
som har tio fötter l. ben; särsk. i uttr. tiofotade kräftdjur ,
ordningen Decapoda. Tijofotad matk.
LIND 1: 1859 (
1749 ). Tiofotade kräftdjur . .
(dvs.) ordning kräftdjur som
(bl. a.) omfattar . . räkor, kräftor . . humrar och krabbor.
NE 18: 282 (
1995 ).
– –
TIO-FOTING .
[TIO 1]
1) (numera mindre br.) om individ l. art tillhörande ordningen Decapoda, tiofotade kräftdjur; vanl. i pl. o. då äv. om ordningen. Efter fötternas antal pläga . .
(vissa kräftdjur) kallas Decapoda (Tiofotingar).
SUNDEVALL Zool. 151 (
1864 ).
IllSvOrdb. (
1964 ).
[TIO 2]
2) (†) i pl., om ordningen Teuthida, tioarmade bläckfiskar. Tiofotingar . . Utom de organ, som motsvara octopodernas armar, hafva de derjemte ännu tvenne förlängda griparmar.
1Brehm III. 2: 263 (
1876 ).
3NF 5: 591 (
1933 ).
– –
TIO-HANDA , adj. oböjl.
(†) tio (olika), av tio olika slag, tio slags; ngn gg äv. ss. adv.: tiofalt; jfr hand 21 . Fast du wäl har gjort något rätt, så förebär . .
(djävulen) wäl tijohanda deremot, som är orätt gjordt.
BORG Luther 2: 194 (
1753 ).
På tiohanda sätt. AHLMAN o.
FORSMAN (
1885 ).
– –
TIO-HUNDRA-TALET .
särsk. om elfte århundradet e. Kr. Adam av Bremen skrev på tiohundratalet om litauerna, att de
(osv.) .
SvD(B) 13 ⁄ 9 1943 ,
s. 2 .
– –
TIO-HÖRNIG .
(numera bl. mera tillf.) som har tio hörn l. vinklar. BJÖRKEGREN 774 (
1784 ).
– –
TIO-HÖRNING .
(plan) figur med tio hörn, dekagon; äv. om anläggning l. föremål o. d. med tio hörn. SCHULTZE Ordb. 1949
( c. 1755 ).
(Theoderik den stores) grafvård, en tiohörning med öfver- och undervåning.
EICHHORN KonstH 35 (
1881 ).
– –
TIO-KAMP .
sport. tävling i l. tävlingsform omfattande tio olika idrottsgrenar. NordIdrL 1900 , s. 330. Tiokamp . . är . . en i modern tid konstruerad form av mångkamp i fri idrott.
NFSportlex. (
1946 ).
Ssg:
–
tiokamps-tävling .
(numera bl. mera tillf.) Idrottsföreningen . . hade . . anordnat en tiokampstäfling för föreningens egna medlemmar.
NordIdrL 1904 , s. 367.
– –
TIO-KAMPARE .
[ avledn. av
–
tiokamps-kamp ] sport. deltagare i tiokamp. SvD 26 ⁄ 5 1913 ,
s. 7 .
– –
TIO-KRONA .
mynt l. sedel av tio kronors valör; jfr -kronors-sedel, -kronor-stycke o. tia , sbst.
SCHULTHESS (
1885 ).
Den nya tiokronan som från och med i dag finns i omlopp i handeln. SvD 1 ⁄ 10 1991 ,
s. 1 .
– –
TIO-KRONE-SEDEL , förr äv.
–
TIO-KRON-SEDEL .
( -kron- 1884-1915 . -krone- 1888 osv. -kronor- 1895 osv. -kronors- 1950 osv. ) (förr) sedel av tio kronors valör; jfr -krona, -kronor-stycke o. tia , sbst. Denna hårda hand tryckte i går afton så varmt en tiokronsedel i hans.
STRINDBERG Giftas 1: 150 (
1884 ).
– –
TIO-KRONOR-STYCKE , förr äv.
–
TIO-KRON-STYCKE .
( -kron- 1880-1889 . -krone- 1893-1921 . -kronor- 1934 osv. ) (numera föga br.) mynt l. myntstycke av tio kronors valör; jfr -krona, -kronors-sedel o. tia , sbst. Ett tiokronstycke väger 4,48 gram.
BERLIN Lrb. 159 (
1880 ).
CASSEL TeorSocEkon. 367 (
1934 ).
– –
TIO-LÖDIG .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) om arbetat silver: som innehöll 10/16 av sin vikt i rent silver. Det hände att arbetadt silfver ofta var så uppblandadt, att det ej var mer än tio- eller tolf-lödigt.
HALLENBERG Hist. 1: 327 (
1790 ).
SvH 2: 548 (
1905 ).
– –
TIO-MAN .
(numera föga br.) ledamot av tiomannaråd; särsk. om ledamot av sådant råd i Rom under antiken (jfr decemvir ). Decemviri eller Tijomän.
SCHRODERUS Liv. C 1 b (
1626 ). En tijo-man
(dvs.) ledamot af en nämnd, som består af tijo.
LIND 1: 1859 (
1749 ).
2SvUppslB 7: 5 (
1948 ).
– –
TIO-MANNA , adj. oböjl.
[ jfr fsv. tiomanna sälskap
] i attributiv anv.: som består av tio man l. ledamöter.
NORDFORSS (
1805 ).
Till en tiomanna haj-kommission var man redan på det klara med att tigerhajarnas affärer skulle bli en härva av jätteformat. Expressen 21 ⁄ 5 1962 , s. 13.
– –
TIO-MANNA-LAG .
särsk. sport .: lag som består av tio man. Finlands Bollförbund
(anordnar) propagandalöpning för 10-mannalag genom Helsingfors.
IdrBl. 1924 , nr 49, s. 6 . – –
TIO-MANNA-RÅD .
råd l. nämnd o. d. bestående av tio ledamöter; särsk. (i sht i sg. best.) om sådant råd dels i Rom under antiken (jfr decemvirat ), dels i Venedig under medeltiden. BREMER GVerld. 2: 103 (
1860 ;
i Venedig ) . Decemvir . .
(dvs.) medlem av tiomannaråd i det forntida Rom.
PrismFrämOrd 94 (
1984 ). Afghanistans tillförordnade president . . skulle ha överlämnat makten till ett tiomannaråd på måndagen.
DN 28 ⁄ 6 1992 , s. A8.
– –
TIO-MILA , adj. oböjl.
som är tio mil (lång l. bred) l. sträcker sig över tio mil; äv. (o. i sht) oeg. l. bildl. (jfr tio g ): mångmila l. milsvid. Vilda skogar, tiomila.
STURZEN -
BECKER 6: 225
(1865, 1868 ).
SvOrdb. (
1986 ).
– –
TIO-MILA-SKOG .
oeg. l. bildl.: mycket vidsträckt skog; jfr sju-mila-skog . Det är denna skogssträcka, som i de gamla tiderne kallades tiomila-skogen.
AGARDH o.
LJUNGBERG I. 2: 85 (
1853 ).
– –
TIO-MINUTERS-LOV .
(†) tiominutersrast. En af dessa olycksdagar under skoltiden, då han . . i ett tiominuterslov blef illa tilltygad af några starkare kamrater.
SÖDERBERG Förvill. 106 (
1895 ).
BERGER Hörnf. 68 (
1915 ).
– –
TIO-MINUTERS-RAST .
rast (se rast , sbst. ¹
II 1 )
som varar i tio minuter; särsk. om sådan rast mellan två lektioner; jfr -minuters-lov .
Enligt avtalet hade de anställda rätt till två tiominutersraster per arbetsdag. TurÅ 1904 , s. 107
( under fotvandring ) . Tiominutersrasterna fördrevos . . med att slå sälta, hoppa bock
(osv.) .
NärGickSkol. 171 (
1934 ).
– –
TIO-MÄNNING .
[TIO 1]
1) (i fråga om förh. på 1700-talet) i pl., ss. benämning på (reserv)trupper som uppsattes på det sättet att tio rotar anskaffade o. underhöll en soldat; jfr fem-, sju-männing . Anbelangande de 6 och 10 männingar . . är Kongl. Maj:ts Allernådigste Wilje, at de skole nu, som för detta, ifrån utskrifningen befriade wara.
LMil. 1: 144 (
1682 ).
[TIO 2]
2) (numera knappast br.) växt tillhörande klassen Decandria i Linnés sexualsystem (se dekandrist ); särsk. i pl., om klassen. (Växtklass) X. Decandria. Timänningar.
LINNÉ SystNat. 77 (
1748 ).
CANNELIN (
1939 ).
– –
TIO-NYHETER ~ ⁰²⁰, pl.
särsk. i best. form, om nyhetsprogram som sänds i radio l. TV klockan 10 (på morgonen l. kvällen). Kvällsandakten på radion, vädret och 10-nyheterna - sen godnatt.
Expressen 4 ⁄ 5 1994 , s. 17.
– –
TIO-POÄNGS-KURS .
kurs som ger tio studiepoäng; särsk. (sedan 1969) om sådan kurs motsvarande tio veckors studier vid universitet l. högskola. SvD 29 ⁄ 6 1971 , s. 20. Diskussioner förs med bland annat företrädare för socionom- och sjuksköterskeutbildningar om att erbjuda kortare fem- eller tiopoängskurser i islamisk etik.
SvD 3 ⁄ 5 2000 ,
s. 5 .
– –
TIO-PROCENTIG . som innehåller tio procent av ngt ämne. En 10-procentig koksaltlösning.
LIDFORSS Kås. 3: 61 (
1913 ).
– –
TIO-PUNDING .
WIKFORSS 2: 1036 (
1804 ).
[TIO 1]
1) (förr) i fråga om vägning i vågskål o. d.: vikt(lod) om tio pund. DALIN (
1854 ).
[TIO 2]
2) (om ä. förh.) artilleripjäs avsedd för projektiler med en vikt av tio (skål)pund. SvTyHlex. (
1851 ).
En dånande salut från tiopundingarna på terrassen. SIWERTZ Dun 28 (
1922 ).
– –
TIO-RIKSDALER .
(förr) om mynt l. sedel med tio riksdalers värde. Att han genom skogshandeln lika lätt skulle förtjäna hundralappar som han nu förtjänade tioriksdalrar.
HÖGLUND Skogsinsp. 14 (
1906 ).
– –
TIO-RINGAD .
som består av l. är försedd med tio ringar; särsk. om måltavla. Sjuringsbojan är . . den enklaste af . .
(Sinclairs bojor) och den tioringade anses vara det mest sammansatta problemet.
BALCK Idr. Suppl. 288 (
1888 ). Taflan
(skulle) vara 10-ringad, där riktprickens värde utgör 10.
Olympiad. 1912 , Red. 618 (
1913 ).
– –
TIO-RÄKNING .
(numera bl. tillf.) decimalsystem; jfr -delning, -täljning o. tiotals-räkning, tiotals-system .
Lychnos 1937 ,
s. 256 (
1718 ).
Tioräkningens införande i mått, mål, vigt och mynt. SvBL 5: 293 (
1864 ).
– –
TIO-SIDIG .
AHLMAN (
1872 ).
[TIO 1]
1) om ngt som begränsas av tio sidor (se sida , sbst.
6 ,
9 )
l. ytor; särsk. dels i fråga om dekaeder, dels om byggnad o. d., vars golv l. botten l. grund l. bas bildar en figur med tio sidor. Tiosidige Marchasiter.
WALLERIUS Min. 212 (
1747 ). Teoderiks gravbyggnad . . med tiosidig undervåning och cylindrisk överdel.
BonnierLex. 11: 873 (
1965 ).
[TIO 2]
2) som innehåller tio sidor (se sida , sbst.
8 ).
Expressen 20 ⁄ 6 1991 , s. 5. Inne i tidningen fanns ett tiosidigt bildreportage.
GbgP 21 ⁄ 9 1997 , s. 57.
– –
TIO-SNÅR(ET) .
(vard.) jfr -drag(et), -tid(en) . Den som höll sig vaken framåt tiosnåret.
DN(B) 1947 ,
nr 79, s. 6 .
– –
TIO-SPÄNNIG .
(†) om vagn o. d.: förspänd med tio dragare. SCHULTZE Ordb. 4733
( c. 1755 ).
– –
TIO-STAVIG .
som innehåller tio stavelser, i sht om vers. BJÖRKEGREN 775 (
1784 ).
– –
TIO-STRÄNGAD .
[ fsv. tiosträngdher
] om musikinstrument: som har tio strängar. At prijsa och lofsiunga
(Gud) / Med harpo, tie strängd.
ROSENFELDT Vitt. 138
( c. 1690 ).
HEDIN FryksdProf. 46 (
1945 ).
– –
TIO-TAGGARE .
om hjortdjur (vanl. kronhjort l. älg) vars krona har tio taggar l. spetsar; äv. (ny anv., vard.) mer l. mindre bildl., om ngn l. ngt som är framstående, ”vinnare”, i sht om (i ekonomiskt avseende) framgångsrik person. LILLJEBORG Däggdj. 791 (
1874 ).
När drevet gått en stund upptäcktes att alla tiotaggare med minst 100 000 kronor i månaden befann sig på Gran Canaria med vidhängande fruar. DN 22 ⁄ 11 1992 , s. A11. Om några år är detta
(dvs. vinet) en riktig tiotaggare.
DN 2 ⁄ 1 1999 , s. D3.
– –
TIO-TALS , adv.
[TIO 1]
1) (†) i tiotal. Detta sättet at räkna tijotals, finnes nästan hos alt folk wara i bruk. CELSIUS Arithm. 6 (
1727 ).
(Sv.) Tiotals, adv.
(eng.) by tens.
BJÖRKMAN (
1889 ).
[TIO 2]
2) övergående i adjektivisk anv.: som förekommer l. uppträder l. föreligger i tiotal (se d. o. 1 ); äv. (o. i sht): som förekommer osv. i flera l. många tiotal; stort antal, många. SvLittFT 1836 , sp. 321. De tyngsta av . .
(meteoriterna) väga några tiotals ton.
PETTERSSON AtomExplUniv. 62 (
1941 ).
Tiotals år senare besökte jag Paris. Kyrkpress. 1979 , nr 42, s. 5 . – –
TIO-TID(EN) .
tid(en) omkring klockan tio; särsk. i sådana uttr. som vid l. framåt l. kring tiotiden ;
jfr -drag(et), -snår(et) . Vid tiotiden började regndroppar fräsa i marschallerna och blötte krutet för salutörerna.
MATTSSON VSkr. 1: 21 (
1898 ).
– –
TIO-TIMMARS-DAG .
arbetsdag med tio timmars arbetstid. Under tiotimmarsdagen fördelas arbetstiden af arbetsgifvaren mellan kl. half 7 f. m. och 7 e. m.
LAHT 1908 , s. 40.
– –
TIO-TIMMARS-SKIFT .
jfr skift , sbst. ¹
1 . Arbetet var för tungt; det var dessutom indelat i tiotimmarsskift.
Ansikten 191 (
1932 ).
– –
TIO-TUSEN , se
tio , räkn.
– –
TIO-TUSENDE , sbst.
ett antal av tio tusen, betraktat ss. en enhet; jfr -tusen-tal .
FEHR Und. 126 (
1894 ). Innan . . hans gemak upplåtas för den del af det öfre tiotusendet, som har förmågan af ett personligt umgänge i familjen, ha vi
(osv.) .
SD(L) 1898 , nr 419 A, s. 3. De tiotusenden kvinnor och män, som . . uttagits för sjukvård å luftskyddsorternas hjälpplatser.
HULTKRANTZ PrinsCarlLedn. 140 (
1945 ).
– -TUSENDE.räkn , räkn.
ordningstal till tio tusen. MÖLLER (
1785 ).
– –
TIO-TUSEN-KRONORS-FRÅGA .
om den fråga som är svårast o. som ger högst vinstbelopp i vissa TV-sända frågetävlingar; äv. dels i best. form, om frågetävlingen, dels i utvidgad anv., om viktig l. betydelsefull l. svår(besvarad) fråga. (Han) som genom sina imponerande kunskaper i ämnet Mingporslin tog hem full pott i TV:s 10 000-kronorsfråga.
SvD(A) 18 ⁄ 3 1962 , s. 17. Nu vänder boräntorna uppåt. Tiotusenkronorsfrågan är då - fast eller rörlig ränta?
Expressen 19 ⁄ 3 1997 , s. 16.
– –
TIO-TUSEN-KRONORS-SEDEL l. (numera mindre br.)
–
TIO-TUSEN-KRONE-SEDEL .
( -krone- 1950 osv. -kronors- 1950 osv. ) sedel värd tio tusen kronor. SAOL (
1950 ).
1992 försvann tiotusenkronorssedeln. SvD 21 ⁄ 2 2000 ,
s. 5 .
– –
TIO-TUSEN-TAL .
antal l. mängd l. summa av tio tusen; äv. med mera obestämd innebörd: stort antal; ofta dels i förb. ett tiotusental, cirka tiotusen, dels i förb. i tiotusental ,
till ett antal av flera tiotusen, i stora mängder; jfr –
tiokamps-tusende . De från grekiskan lånade orden . . kilo, myria, för betecknande af resp. . . tusental och tiotusental.
EkonS 1: 242 (
1893 ).
SÖDERBERG Glas 80 (
1905 : ett
) . En nutida folkräkning . . sysselsätter . . tiotusental räknare.
2NF 8: 771 (
1908 ).
NFMånKr. 1938 , s. 801 ( : i
) .
– –
TIO-TUSEN-TALS , adv.
[TIO 1]
1) i tiotusental. SAOL (
1950 ).
[TIO 2]
2) övergående i adjektivisk anv.; särsk.: som förekommer i flera tiotusental l. i mycket stort antal. Tiotusentals får och kreatur beta häruppe under sommaren. Och tiotusentals turister klättra i bergen.
BOLINDER FolkEur. 194 (
1928 ).
– –
TIO-TUSEN-TONNARE .
fartyg på tiotusen ton. SvD 18 ⁄ 12 1923 , s. 10.
– –
TIO-TÄLJNING .
(†) om decimalsystem; jfr -delning, -räkning o. tiotals-räkning, tiotals-system . Om Tijotälning, eller Decimalers häfd i Bokhålleri och Räkning, som rörer Måt, Mål, Wigt och Mynt.
VetAH 1742 , s. 49.
– –
TIO-VÅNINGS , adj. oböjl.
i attributiv anv.: som har tio våningar. Tiovånings affärshus skall . . byggas på tomten.
UNT 12 ⁄ 5 1938 ,
s. 3 .
– –
TIO-VÅNINGS-HUS .
(Silomagasinet) får . . höjden av ett 10-våningshus.
SvD 21 ⁄ 6 1920 ,
s. 8 .
– –
TIO-VÄXLAD .
om cykel: försedd med tio växlar. Glädjen höll i sig medan han cyklade på sin nya skinande tioväxlade maskin in mot staden.
JERSILD BarnÖ 225 (
1976 ).
– –
TIO-ÅRA , adj. oböjl.
(numera bl. ngn gg i vitter l. högre stil) i attributiv anv.: som varar (l. varat) l. som varit ngt i tio år; jfr -årig, -års .
Lidéns bemödande för mig öf
[ver]
går hvad jag kunnat förmoda af en 10 åra vän.
KELLGREN (SVS) 6: 65 (
1776 ).
KJELLÉN Storm. 2: 169 (
1905 ).
– –
TIO-ÅRIG .
som varar (l. varat) tio år l. som är tio år gammal; jfr -åra, -års .
Ett tioårigt barn. En tioårig utlandsvistelse. SWEDBERG Ordab. (
1725 ). Bestämmelserna i K. F. d. 4 mars 1862 om tioårig preskription.
1NJA 1931 , s. 672.
– –
TIO-ÅRING .
barn l. djur som är tio år gammalt; jfr -års-parvel .
Hur stor veckopeng bör en tioåring få? MELLIN SDikt. 77 (
1852 ).
När det gäller strapatser är en god tioåring att föredraga, framför en opröfvad fåle på 4 eller 5 år. WRANGEL HbHästv. 767 (
1886 ).
– –
TIO-ÅRS , adj. oböjl.
i attributiv anv.: tioårig, tio års. MÖLLER (
1790 ).
(Bokverket,) ett tioårs arbete.
BOBERG IllRes. 14 (
1935 ).
– –
TIO-ÅRS-DAG .
om dag som infaller jämnt tio år efter en viss (minnesvärd) händelse; jfr -års-jubileum, -års-minne .
Pojkens tioårsdag firades med ett rejält barnkalas. Officiellt förbigicks tioårsdagen av . .
(Stalins) död med isande tystnad i hela Sovjetunionen.
SvD(A) 6 ⁄ 3 1963 ,
s. 8 .
– –
TIO-ÅRS-GODS .
i fråga om förh. under Karl XI:s reduktion, om gods för vilka ägaren (enl. vissa regler) medgavs tio års uppskov med indragning. LMil. 2: 448 (
1690 ). De s. k. tioårsgodsen, som enligt stadgade regler ej hemföllo till kronan förrän 1694.
SvH 6: 175 (
1904 ).
– –
TIO-ÅRS-JUBILEUM .
jubileum l. fest(ligheter) med anledning av förhållandet att tio år förflutit efter en viss (minnesvärd) händelse; jfr -års-dag, -års-minne .
AUERBACH (
1915 ).
Minuthandlarnas riksförbund firar tio-års-jubileum. SvD 18 ⁄ 9 1918 ,
s. 3 .
– –
TIO-ÅRS-MINNE .
minneshögtid l. -fest som firas tio år efter en viss betydelsefull händelse; jfr -års-dag, -års-jubileum .
SVEDELIUS Lif 616 (
1887 ).
Vid tioårsminnet av Ådalshändelserna var jag själv det kommunistiska partiets huvudtalare. MEURLING KommunismSv. 48 (
1950 ).
– –
TIO-ÅRS-PARVEL .
(mera tillf.) liten pojke på tio år; jfr –
tiokamps-åring . En tid, då man gladde sig åt att höra tioårsparflar sitta till doms öfver Alexander den store och Henrik IV.
LAMM Oxenst. 106 (
1911 ).
– –
TIO-ÅRS-PERIOD .
tidsperiod omfattande 10 år, årtionde, decennium. Medelinkomsten under tioårsperioden 1863-1872 har utgjort 4,650 Rdr.
BtRiksdP 1874 ,
I. 1: nr 15, s. 21 .
– –
TIO-ÅRS-PLAN . Att Sveriges oupptecknade folkminnen . . måtte tillvaratagas enligt en tioårsplan.
FoF 1932 , s. 147.
– –
TIO-ÅRS-PRESKRIPTION .
preskriptionstid som omfattar tio år. Det viktigaste exemplet på civil preskription är den allmänna tioårspreskriptionen af fordringar.
2NF 22: 178 (
1915 ).
– –
TIO-ÅRS-ÅLDER(N) .
särsk. i förb. i tioårsåldern. De bråkiga och svårstartade batakhästarna redos barbacka av pojkar i tioårsåldern.
SIWERTZ Lat. 349 (
1924 ).
– –
TIO-ÖRES-FRIMÄRKE .
(förr) frimärke av tio öres valör. SAOL (
1950 ).
– –
TIO-ÖRES-MYNT .
(förr) mynt av tio öres valör; jfr -öres-slant ,
-öres-stycke, -öring .
SAOL (
1950 ).
Tioöresmynt skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel vid utgången av september 1992. SFS 1991 , s. 2173.
– –
TIO-ÖRES-SLANT .
(förr) jfr -öres-mynt, -öres-stycke, -öring . Den tioöresslant som fordras i afgift för nattlägret.
LUNDIN NSthm 584 (
1889 ).
– –
TIO-ÖRES-STYCKE .
(förr) jfr -öres-mynt, -öres-slant, -öring . I passagerareafgifter inflöto
(till spårvägsbolaget) år 1886 nära 615,000 kronor, d. v. s. öfver sex millioner tio-öresstycken.
LUNDIN NSthm 99 (
1887 ).
– –
TIO-ÖRING .
(förr) jfr -öres-mynt, -öres-slant ,
-öres-stycke ;
särsk. [ jfr d. nu faldt tiøren ; jfr äv. dels eng. the penny has dropped , dels motsv. uttr. med ordet
pollett som subj.
] (fullt br., vard.) i uttr. (
nu l. till slut )
föll l. ramlade tioöringen ner o. d., betecknande att ngn (långt om länge) plötsligt förstår ngt. SCHULTHESS (
1885 ). Den årliga produktionen av tioöringar har ökat . . till 220 miljoner 1989.
RiksdP 1989-90 ,
nr 54, s. 20 . Servitrisen förstod inte ett jota . .
(men) Till slut ramlade tioöringen ner.
Expressen 8 ⁄ 5 1998 , s. 19.
Avledn. :
–
TIA , r. l. f.; best.
–
tiokamps-or .
[TIO 1]
1) siffersammanställning (siffra) som betecknar talet 10 (X); stundom äv. om talet tio. En romersk tia skrivs som ett X. Den gula tian på brevlådan syntes på långt håll. LIND 1: 1859 (
1749 ).
[TIO 2]
2) (†) tiotal (se d. o. 1 ).
CELSIUS Arithm. 5 (
1727 ). Talet 735,89 . . att det är sammansatt av 7 hundraden, 3 tior (osv.).
RedALärMöt. 1896 , s. 199. [TIO 3]
3) om ngt l. ngn som på ett l. annat sätt karakteriseras av talet tio; särsk. a) om ngt med tal- l. siffervärdet tio, uttryckt gm sifferbeteckning l. med punkter o. d.; särsk. dels om spelkort, dels om mynt (i fråga om ä. förh. äv. om sedel) med tio kronors valör (l., i fråga om utländska myntsystem, om mynt l. sedel med motsv. valör); jfr tio-krona, -kronors-sedel, -kronor-stycke .
BeskrLombreSp. 4 (
1745 ).
Spader tia. NORDFORSS (
1805 ). Kan du låna mig en tia till i nästa vecka?
ASPLUND Stud. 98 (
1912 ).
Fixa några läsk är du snäll, sa Göran och gav Johan en dansk tia. HESSLIND Sista 174 (
1974 ).
jfr banko-, hjärter-, klöver-, riksbanks-, ruter-, spader-tia .
b) om ngn l. ngt som enl. viss nummer- l. rangordning l. skala o. dyl. l. efter prestation har tilldelats numret tio; särsk. dels om person, som kommer på tionde plats i tävling o. d., dels om betygsgrad, dels i fråga om skytte l. pilkastning o. d.: (poäng för) fullträff på måltavla. På grund av skadan blev han bara tia i cykelloppet. SvD 1899 ,
nr 294, s. 4 .
SÖDERHJELM Brytn. 8 (
1901 ;
om betygsgrad ) . Han . . laddade bössan med tians hagel och svartkrut.
UNT(A) 1943 ,
nr 90, s. 6 . Tian kommer att trafikera sträckan Guldheden-Angered.
GbgP 21 ⁄ 7 2001 , s. 4. Nää, nu har tian pucken igen, han åker ju ifrån alla de andra hela tiden.
GbgP 2 ⁄ 5 2002 , s. 44. Den sista pilserien var en mästerlig uppvisning av Tuuttu, två tior följdes av en ren nia.
Hufvudstadsbl. 28 ⁄ 7 2002 , s. 18.
[TIO 3.c]
c) om tipsrad med tio rätt. Tretton spårvägsmän i Göteborg lyckades i senaste tipsomgången få en tolva, åtta elvor, 28 tior. SvD(A) 21 ⁄ 3 1962 , s. 19.