TIR ti ⁴
r , sbst. ¹, r. l. m.; best.
-en ; pl.
-ar ; äv.
TIRA ti ³
ra ², sbst. ¹, r. l. f.; best.
-an ; pl.
-or .
( tir 1803 osv. tira 1792 ( : Tirorna ) osv. ) [ av nl.
tier med samma bet., sannol. av fr.
tirer , dra, dra ut (se
TIRAD ); formen
är sannol. en utvidgning av
tir ] repslag .
o. sjöt .
om spiralformig skåra l. fördjupning (som vid repslagning uppstår) mellan dukter i tågvirke; äv. om varje särskilt varv som skåran gör runt tågvirket. F SJÖBOHM Skeppstakl .
15 (
1792 ).
Liken på alla slags segel fastsys nätt vid hvarje tir. PLATEN Glascock 1: 302 (
1836 ). Om vanten se ut som de ofta blifvit lappsalfvade och tirarne äro fyllde af denna materia, så se upp med båda ögonen.
OXENSTIERNA Vanderdecken 14 (
1865 ).
Sladden uppslås till en längd som motsvarar omkring 8 tirar. ÖHRWALL Knut .
78 (
1908 ).
(Matrosen) virar upp sladden av en ända . . varpå han med märlspiken . . öppnar tirorna . . och sticker in parterna slag efter slag.
LINDSTRÖM Landk .
125 (
1941 ).
Avledn.
:
–
TIRA ,
v.¹ -ade . vbalsbst.
–
-NING .
fylla (tir) med garn o. d. (i syfte att erhålla en jämnare yta l. öka tågvirkets motståndskraft) (jfr KLÄDA 4 e γ ); i sht dels i pass., dels ss. vbalsbst. - ning konkret: fyllning i l. för tir. Skothornen och undra liket bör tiras under det att liket sys fast vid seglet.
PLATEN Glascock 1: 302 (
1836 ). Tirningen . . lägges derefter i tirarne och sträckes styf från ena till andra ändan med en s.k. släpare eller ett stycke platting.
FRICK o.
TROLLE 54 (
1872 ).
Tirning av en tross utföres så, att märling, sjömansgarn eller fisklina av lämplig grovlek läggas i tiren runt trossen. SVENSSON HbSjömansarb .
54 (
1941 ). Sedan tåget eller vajern spänts upp . . tiras detsamma, dvs. tirarna fyllas med garn, så att tåget blir runt.
WEINBERG Sjömansk .
73 (
1954 ).