Ssgr
(i allm. till 2 .
Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till timra, v. ):
A
(†):
D
.
B
(†):
D
.
C
(†):
D
.
--
D
: (
1 ,
2 )
–
TIMMER-AFFÄR .
jfr affär 4 .
SCHRÖDER Timmermärk .
42 (
1893 ).
(Indonesiens president o. regering) satsar hårt på . . timmerexport och för den som vill ha tillstånd att sätta i gång med timmeraffärer . . finns bara välvilja.
DN 9 ⁄ 11 1997 , s. D8. --
– (
1 )
TIMMER-ALN .
(†) aln (se d. o. 3 )
av trä. Han slogh honom öfwer hufwodet medh sin timmeralen.
VRP 1667 , s. 301.
– –
TIMMER-APTERARE .
(om ä. förh.) person som yrkesmässigt apterade (se aptera 2 b )
timmer; jfr -aptering .
YrkesförtArbFörmedl .
56 (
1936 ).
YrkesförtArbFörmedl. 57 (
1952 ).
– –
TIMMER-APTERING .
(i sht om ä. förh.) jfr -apterare . Körare och huggare äro beroende av avmätarens arbete så till vida som hans timmeraptering icke alltid kan överensstämma med körprislistans och huggningsprisets fördelaktigaste kombinationer.
BUCHT NorrlSkogsl .
2: 9 (
1913 ).
SFS 1919 , s. 1593. -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-ARBETARE .
jfr arbetare 2 .
SCHULTHESS (
1885 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-ARBETE ~ ⁰²⁰.
abstr. o. konkret, motsv. arbete 5 b ,
11 .
G1R 26: 777 (
1556 ).
Ingen skall arbeta på åker eller äng, timber- eller thylikt arbete förrätta medan gudstiensten i Sochnekyrkan påstår om Apostladagarna. KulturbVg .
3: 63 (
1758 ). Fångarne tilvärkade alt det järn- och timmerarbete, som fordrades til raperter . . och andre Artilleri-förnödenheter.
LBÄ 11-13: 154 (
1798 ). Älvdalshärbrets dörromfattning präglas . . av fasthet och precision i timmerarbetet.
Fatab .
1931 , s. 134. --
– (
1 )
TIMMER-ARKITEKTUR .
(i sht om ä. förh.) arkitektur (se d. o. 1 ,
2 )
i timmer. TurÅ 1911 , s. 134. Sällan har den svenska timmerarkitekturen kunnat lyfta sig till en extas av samma fromma enfald och brusande rikedom som i detta västgötska bondetempel.
NÄSSTRÖM FornDSv .
2: 64 (
1948 ).
– –
TIMMER-AUKTION .
(numera bl. mera tillf.) auktion på timmer. Fyris 1894 ,
nr 142, s. 1 .
SAOL (
1973 ).
– –
TIMMER-AVLÄGG ~ ⁰², äv.
~ ²⁰.
avlastningsplats för timmer; jfr avlägga 13 .
SUNDMAN Skytt .
66 (
1960 ).
– –
TIMMER-AVVERKNING ~ ⁰²⁰.
avverkning av timmer; äv. dels konkretare, om enskild omgång av sådan avverkning, dels konkret, om plats för avverkning; jfr -fällning .
AB 6 ⁄ 11 1865 , s. 4.
FREDENBERG Sågtimm. 19 (
1892 ;
konkretare ) . På våren 1905 var det vid Maksjön i Vilhelmina . . stark skare . . och i somliga timmerafverkningar kunde timmer framforslas utan vägar.
2NF 25: 910 (
1917 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-BAGGE .
(numera mindre br.) timmerman (se timmer-man , sbst. ¹). Timmerbaggen, eller Timmermannen, utgör ett slägte, utmärkt af sina ofantliga spröt, hwilka hos en del äro längre än hela kroppen.
HARTMAN Naturk .
243 (
1836 ).
FoFl. 1952 , s. 156. --
– (
1 )
TIMMER-BALK .
(numera bl. tillf.) balk (se d. o. 1 a )
av timmer, träbalk. Wij wele lathe opsättie en bygningh . . till huilcken . . behöfues en hoop timber balcker och Sparrer.
HB 2: 23 (
1583 ). --
– (
1 )
TIMMER-BAND .
(förr) jfr band , sbst. ¹
22 b .
WETTERDAL Grufbr .
172 (
1878 ).
jfr HOLMKVIST BergslGruvspr .
83 (
1941 ). --
– (
1 )
TIMMER-BEHANDLING .
jfr behandling 2 b .
Fatab .
1930 , s. 144. En . . form av timmerbehandling är facettering eller, riktigare, sexkantsform.
ARNSTBERG KnuttimrHus 228 (
1976 ).
– –
TIMMER-BIL .
lastbil för timmertransport. SvD(B) 8 ⁄ 10 1954 , s. 5. Vem tjänar på att flottningen försvinner? Ja, inte de flottare som mister sina jobb och inte trafikanterna som nu får slåss om vägutrymmet med timmerbilarna.
MotRiksd .
1976 -
77 ,
nr 212, s. 4 . --
– (
1 )
TIMMER-BILA .
[ fsv. timberbila
] jfr
bila , sbst.
VarRerV 39 (
1538 ). När Timbermannen har fäst Bielkan . . medh hållhakan, så tällier han honom medh timberbijlan, effter Snöret.
SCHRODERUS Comenius 527 (
1639 ). Timmerbilan,
(dvs.) en särskild yxa för klyvning av stockarna.
HantvB I. 6: 395 (
1938 ).
– –
TIMMER-BINDA .
(numera föga br.) timmerbråte; jfr binda , sbst.
5 .
2UB 4: 398 (
1899 ).
– –
TIMMER-BJÖRN .
(i sht förr) björnbindsle; jfr björn 5 . Vanlig, enkel timmerbjörn . . består av en hävarm, vars främre del är formad till en stor, kraftig krok och bakre, längre del är rak och utgör spännarm.
Varulex . Byggn. 2: 143 (
1955 ). --
– (
1 )
TIMMER-BLINDERING .
(förr) jfr blindering , sbst. ¹
1 . Krutförråden utgräfdes i stora jordmassor, med särdeles grofva timmerblinderingar och ofvanpå dem ett tjockt jordlager.
KrigVAT 1857 , s. 328.
HAZELIUS Bef .
157 (
1864 ).
– –
TIMMER-BLÄDNING .
(om ä. förh.) avverkning(smetod) varvid vissa träd (efter urvalsförfarande) inom ett skogsbestånd avverkades; jfr bläda 2 o. dimensions-avverkning .
SFS 1867 ,
nr 56, s. 3 . Timmerblädning . . som endast bör utföras inom de äldre med timmer bevuxna bestånden . . utföres vanligen i tvenne omgångar med 20 års mellantid.
LAHT 1894 , s. 134. -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-BOCK , sbst. ¹
(numera mindre br.) timmerman (se timmer-man , sbst. ¹). Timmerbockar . . Hithörande arter lefva i barrskogarna, eller på barrträdens bekostnad.
HOLMGREN Insekt .
143 (
1867 ).
2SvUppslB (
1954 ). --
– (
1 )
TIMMER-BOCK , sbst. ²
(numera bl. tillf.) bock (se bock , sbst. ¹
II ) för timmerarbete; förr äv. om stötta av timmer.
KrigVAH 1817 , s. 102. Vid skrädning upplägges timret på . . låga timmerbockar . . och fästes med hållhakar.
KrigVAT 1845 , s. 473.
– –
TIMMER-BOGSERING .
(om ä. förh.) (metod för) transport av timmer (vid flottning). Motion i 2 kam. 1901 ,
nr 23, s. 9 . Vid sidan av . . flottningen . . har havsflottningen . . eller timmerbogseringen . . fått . . större betydelse.
SvSkog .
931 (
1928 ).
– –
TIMMER-BOM .
(förr) jfr bom , sbst. ¹
2 a ε.
ENGLUND Ged .
50 (
1853 ).
(Vid sågverken) samlas stockarna inom stora timmerbommar och halas uppför lutande banor omedelbart ur vattnet upp i såghuset.
ArbB 126 (
1887 ).
– –
TIMMER-BORD .
särsk. om bord (se bord , sbst. ¹
5 d )
använt vid sortering av timmer. Stockarna åker in på timmerbordet och får ett par hugg av timmerkroken.
JOHNSON Här 82 (
1935 ). --
– (
1 )
TIMMER-BORR .
jfr borr , sbst. ¹
1 ,
o. -navare .
LEIJONHUFVUD o.
JUNGSTEDT 67 (
1887 ).
– –
TIMMER-BRYGGA .
särsk. (om ä. förh.) om brygga vid sågverk o. d. Såghus -- med vidbyggd timmerbrygga.
PT 1900 , nr 129 A, s. 4.
– –
TIMMER-BRÅTE .
(om ä. förh.) jfr bråte , sbst. ²
1 b ,
o. -binda, -bröt .
HEMBERG ObanStig .
8 (
1896 ).
Detta arbete, att lossa timmerbråtarna i forsarna, kan vara livsfarligt. SANDSTRÖM NatArb .
2: 26 (
1910 ).
– –
TIMMER-BRÖT .
(om ä. förh.) timmerbråte. MOLIN SSkr. 67 (
1892 ).
Där älvfåran smalnade och forsbruset steg, lågo stora timmerbrötar, gulröda i solen. TurÅ 1943 , s. 178.
– –
TIMMER-BUNT .
(om ä. förh.) jfr bunt , sbst.
II 5 .
EKMAN SkogstHb .
137 (
1908 ). Från sorteringsverket bogseras . . timmerbuntarna till timmerägarens förvaringsmagasin.
EDBERG TräB 61 (
1929 ). --
– (
1 )
TIMMER-BYGGNAD .
[TIMMER.sbst1 1]
1) (numera föga br.) i fråga om byggnadssätt: byggande med timmer; jfr byggnad 2 ,
5 (
a ). Norden torde . . ha intagit en särställning, i det att timmerbyggnaden ända till medeltidens början där var det enda byggnadssätt man räknade med.
HantvB I. 6: 397 (
1938 ).
[TIMMER.sbst1 2]
2) byggnad (se d. o. 3 )
av timmer. RYDBERG Vap .
317 (
1891 ).
Ornäsloftet, timmerbyggnad från 1450-talet där Gustav Vasa gömde sig i Borlänge kommun är värt att hedra. DN 16 ⁄ 5 1998 , s. B5. --
– (
1 )
TIMMER-BYGGNADS-KONST .
konsten att bygga med timmer. Studier i den nordiska timmerbyggnadskonsten från vikingatiden till 1800-talet.
BOËTHIUS StNordTimm. (
1927 ;
titel ) . --
– (
1 )
TIMMER-BÅTSMAN .
(†) timmerman (se timmerman , sbst. ²
2 a )
tillhörande krigsflottans manskap; jfr båtsman 2 . Timmer Båtsmän . . få lika med det öfriga parads manskapet . . bröd in natura . . efter Crons värdie.
KBrevAmirKoll. 5 ⁄ 7 1748 .
GYNTHER Förf .
8: 42 (
1863 ). --
– (
1 )
TIMMER-BÄDD .
(i ä. fackspr.) bädd (se d. o. 5 )
byggd av timmer. VetAH 1807 , s. 109. Denna timmerbädd ligger . . beständigt nedsänkt i vatten, som skyddar den mot atmosferens inverkan.
TT 1883 , s. 76. --
– (
1 )
TIMMER-DAMM .
(förr) i gruva: damm (se damm , sbst. ¹
I 1 )
byggd av timmer. WETTERDAL Grufbr .
291 (
1878 ).
(Vattnet rann) ner till Skärsgruvan, vilken alltjämt var vattenreservoir med timmerdamm och dammhus.
LINDROTH Gruvbrytn .
1: 638 (
1955 ).
– –
TIMMER-DIMENSION .
skogsv. dimension på timmer; äv.: timmer av viss dimension; jfr dimension 2 a β.
FREDENBERG UppskTimm .
9 (
1892 ).
(Det) råder en stigande brist på timmerdimensioner lämpliga till försågning.
DE GEER SvNatRiked .
1: 90 (
1946 ).
– –
TIMMER-DONING .
(i sht förr) timmerkälke; jfr doning slutet. GHT 1895 , nr 244 A, s. 2. En timmerdoning består af tvenne kälkar, framkälken . . som har till uppgift att styra lasset, och bakkälken . . på hvilken själfva lasset hvilar.
EKMAN SkogstHb .
59 (
1908 ).
-- (
1 )
–
TIMMER-DRAG .
( timbbe- 1530 . timmer- 1676 osv. ) (förr) om verktyg för fogkonstruktion (jfr -mede ); äv. i utvidgad anv., om fogkonstruktion. Rig 1933 ,
s. 52 (
1530 ).
Fatab. 1930 , s. 177 ( om fogkonstruktion ) . Sedan knutskåran gjorts i ordning inställes ”timmerdraget” till erforderlig bredd och ”mossfaret” uppritas längs efter stockens undersida.
ARNSTBERG KnuttimrHus 43 (
1976 ).
– –
TIMMER-DRIVARE .
(om ä. förh.) jfr drivare 5 .
LUNDELL (
1893 ).
En timmerdrivare använder i regeln en häst och kör då själv. BUCHT NorrlSkogsl .
2: 8 (
1913 ).
– –
TIMMER-DRIVNING .
(om ä. förh.) jfr drivning 1 o. -utdrivning .
SvT 1852 ,
nr 182, s. 2 .
SvD 1930 , nr 76, s. 18
( konkretare ) . Det är under några få årtionden av 1900-talet som timmerdrivningen med häst har sin storhetstid, med kulmen under trettio- och fyrtiotalen.
Expressen 6 ⁄ 4 1997 ,
s. 5 .
– (
1 )
–
TIMMER-DRÄNG .
[ sannol. elliptiskt för
timmermans-dräng , sbst. ²
] (†) dräng (se d. o.
2 )
med uppgift att biträda vid l. utföra timmer(mans)arbete. BoupptSthm 1679 , s. 1108, Bil.
PT 1791 ,
nr 37, s. 4 .
– –
TIMMER-DRÖG .
(i sht förr) jfr drög , sbst. ¹
1 ,
o. -kälke, -släde .
NorrkpgT 30 ⁄ 3 1918 ,
s. 5 .
SAOL (
1973 ).
– (
1 )
–
TIMMER-DUGLIG .
(i sht i fackspr.) jfr duglig 2 .
Skogvakt .
1890 , s. 29. Uti öfre Dalarne och . . Norrland torde skogens växttid komma att utsträckas, så att timmerdugligt virke erhålles.
SkogsvT 1906 , s. 202.
– –
TIMMER-FAKTOR .
(förr) jfr faktor I 2 b β.
PT 1917 , nr 221 A, s. 2.
– –
TIMMER-FLOTT .
(om ä. förh.) sammanfattande om timmerstockar som flottades; jfr flott , sbst. ¹
1 .
SvSkog .
852 (
1928 ). På 1860-talet ersattes spelflottarna av ångvarpsbåtar som med ett varpspel på upp till 2 000 m stålwire kunde dra ett s. k. timmerflot på 150 000 stockar över större sjöar och fjärdar.
SvD 10 ⁄ 7 1981 ,
s. 1 .
– –
TIMMER-FLOTTA , se
-flotte .
– –
TIMMER-FLOTTANDE .
(numera bl. tillf.) timmerflottning. VetAH 1741 , s. 15.
– –
TIMMER-FLOTTARE .
3SAH 2: 155 (
1886 ).
(Han var) en prima timmerflottare . .
(En gång blev han) stående på en hal sten mitt i forsen, medan timret gick runt omkring honom.
SkogsarbMinn .
26 (
1950 ).
– –
TIMMER-FLOTTE , förr äv.
–
TIMMER-FLOTTA .
[TIMMER.sbst1 1]
1) till 1 :
flotte (se flotte , sbst. ²
1 )
byggd av timmer; i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 2 .
(Drängarna) monde her Benct . . drifve ifrå theris arbete och hade actet slå them ihiel, hvar the hielp icke bekommit hade af någre, som förde kongens timberflotte.
HT 1894, s. 269
( c. 1544 ).
(Sjöofficerarna) kunde ju fara ned utför Mississippi på en timmerflotte.
NYBLOM Twain 1: 110 (
1873 ).
[TIMMER.sbst1 2]
2) (om ä. förh.) till 2 :
sammanbundet timmer som transporterades på vattendrag; jfr flotte , sbst. ²
2 .
SthmSkotteb .
3 ⁄ 6 1548 , s. 12. När våren kommer, störtas stockarna i elfven och föras antingen fritt flytande hvar för sig eller hopfästa till timmerflottar af strömmen ned till de stora sågverken.
ArbB 126 (
1887 ).
– –
TIMMER-FLOTTNING .
(om ä. förh.) flottning (se flotta , v. ²
1 )
av timmer; jfr -flottande .
HISINGER Ant .
2: 17 (
1820 ).
Vid utforslingen af det timmer, som afverkas i skogarna, har för Sverige timmerflottningen stor betydelse. HALLER o.
JULIUS 232 (
1908 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-FOLK .
(numera bl. tillf.) folk (se d. o. 3 h )
som arbetar med timmer. RP 14: 408 (
1650 ).
Hon visste hur lumberjacks och annat timmerfolk levde på den krogen. MOBERG Nybygg .
193 (
1956 ).
– –
TIMMER-FORA .
jfr fora , sbst. ¹
1 .
SvSlöjdFT 1927 , s. 80. En seg nordsvensk häst framför en väldig timmerfora.
ÖSTERGREN (
1958 ).
SvD 8 ⁄ 12 1998 , s. 4
( om varumängd ) .
– –
TIMMER-FORSLING .
timmertransport. WIDMARK Helsingl .
1: 247 (
1860 ).
Timmerforslingen sker nu i allt större utsträckning med lastbil. ÖSTERGREN (
1958 ).
– –
TIMMER-FURA .
timmertall. Allt efter skiljaktigheterna hos den mark, hvarå tallen växer, företer den betydliga olikheter i storlek . . ända från dvärgträden . . till den resliga timmerfuran.
BJÖRKMAN Skogssk .
20 (
1868 ).
– –
TIMMER-FÅNG .
(numera föga br.) timmerfångst; jfr fång 10 b o. -fångst .
FörarbSvLag 7: 285 (
1692 ).
(Anteckningar skulle göras om) vilka skogar voro tjänliga till uppodling eller till timmerfång.
SvLantmät .
1: 139 (
1928 ).
– –
TIMMER-FÅNGST .
(om ä. förh.) utvinning av timmer; äv. konkret; jfr fångst 2 o. -fång . Rättighet till timmerfångst.
WIDMARK Helsingl .
2: 95 (
1849 ).
SkogsvT 1906 , s. 438
( konkret ) .
– –
TIMMER-FÄLLARE .
(numera bl. tillf.) person som (yrkesmässigt) fäller timmer. HEMBERG Jaktsk .
92 (
1896 ).
SAOL (
1973 ).
– –
TIMMER-FÄLLE .
(†) fällande av timmer; äv. om ställe för avverkning; jfr fälle , sbst. ¹
1 . Uthse de orter och ställen, hwarest timmerfällen till wedebrand . . kommer att huggas.
TROLLE -
BONDE Hesselby 188
( i handl. fr. 1747 ). Åldermannen
(bör) wid Timmerfällen afböja, at skogen ej må för starkt blädas.
PH 6: 4799 (
1758 ).
– –
TIMMER-FÄLLNING .
fällning (se d. o. 3 )
av timmer; äv. konkretare; jfr -avverkning .
STRINDBERG Brev 5: 204 (
1885 ).
LUNDSTRÖM Skog. 26 (
1895 ;
konkretare ) . Under timmerfällning i skogen arbetade min morbror under en stor fura, i vilken en torrtopp hängde.
PERS LärBondTidn .
34 (
1948 ).
– –
TIMMER-FÄSTE .
(om ä. förh.) jfr fäste 5 a β.
TT 1880 , s. 56. I Kalix älf . . flottas virket löst, och då stockarna härvid ofta hopa sig i väldiga bråtar eller timmerfästen
(osv.) .
TurÅ 1904 , s. 158. --
– (
1 )
TIMMER-FÖRBINDNING .
(†) om medelst timmerstockar åstadkommen hopfogning; jfr förbindning 4 a . Skarfven
(i slangångsbottnen) göres såsom vanlig timmerförbindning och med jernskrufvar.
JernkA 1862 ,
s. 8 .
– –
TIMMER-FÖRNING .
(†) timmertransport. Bergzbruckningh kräffwer en stoor bekostningh, och myken hielp, med . . kolningh, Timberförningh . . och annett slijktt.
G1R 17: 82 (
1545 ).
– –
TIMMER-FÖRSEL .
särsk. (†) om ss. pålaga ålagd transport av timmer. Uthi Mallmöiske recessen ähr uthlåfvat, att . .
(bönderna) allenast skulle uthgiöra een timmerförssel.
RARP 10: 567 (
1668 ).
– –
TIMMER-GALLRING .
särsk. (numera mindre br.) timmersortering; jfr gallra , v. ³
4 .
JOHNSON Nu 31 (
1934 ).
ÖSTERGREN (
1958 ). --
– (
1 )
TIMMER-GEJD .
(förr) gejd av timmer. I malmhissarne, som äro försedda med säkerhetsapparat å timmergejder, är nettolasten 1.5 ton.
JernkA 1906 , s. 300. --
– (
1 )
TIMMER-GESÄLL .
(i sht förr) jfr gesäll 2 .
NORDFORSS (
1805 ). Timmer- och Mur-Gesäller . .
(taxeras) lika med Werk-Gesäller.
SFS 1830 , s. 683. --
– (
1 )
TIMMER-GILLE .
(förr) jfr gille 2 .
OSBECK Lah .
89 (
1796 ). Förr . . var det . . vanligt . . med s. k. ”timmergillen”. Den som skulle . . bygga . . boningshus ställde till med ett hejdundrande kalas och bjöd skogsägarna runt om i byarna. . .
(Efter festen) levererade de . . timmerträd.
GHT 28 ⁄ 2 1945 , s. 14.
– –
TIMMER-GRIMMA .
särsk. (förr) grimma (se grimma 3 a [TIMMER.sbst1 2.d.δ]
δ) med l. avsedd för timmer. En liten bogserbåt, som mödosamt och långsamt släpade på sin timmergrimma nedåt verken. HÜLPHERS Ångermanl .
48 (
1900 ).
IllSvOrdb. (
1955 ;
om timmerbom ) . --
– (
1 )
TIMMER-GRÅ .
grå som åldrat (obehandlat) timmer. NÄSSTRÖM FornDSv . 1: 182 (
1941 ).
– –
TIMMER-GÅNG .
(numera mindre br.) om timmers framfart i älv o. d., med särskild tanke på de utför älv osv. drivande l. störtande timmerstockarna. Att under stark timmergång ro i stark ström . . är högst farligt.
TurHb .
1: 72 (
1894 ).
MeddGeoteknInst .
1: 51 (
1946 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-GÅRD .
gård byggd av timmer; förr äv.: upplag(splats) för timmer. En ogift Gårdsfogde . . åstundar nästa flottning tjenst . . vid någon Timmer- eller Brädgård.
DA 1808 ,
nr 52, s. 7 . Det storvulna i en gammal fyrkantbyggd timmergård . . som . . länsmansgården . . blir en logisk följd av timmerkonstruktionen.
NÄSSTRÖM SvFunkt .
21 (
1930 ). --
– (
1 )
TIMMER-GÄRDSGÅRD .
(†) gärdsgård av timmer. KALM Resa 3: 201 (
1761 ). --
– (
1 )
TIMMER-HAGE .
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) stängsel av timmer för djurfångst. EKMAN NorrlJakt 27 (
1910 ).
(Stängseltypen) kallas i Jokkmokks socken timmerhage eller stockgärde.
Fatab .
1926 , s. 177. --
– (
1 )
TIMMER-HAKE .
(förr) jfr hake , sbst. ²
1 .
BtÅboH I. 1: 37 (
1556 ). Timmerhake . .
(dvs.) groft järn med båda ändar rätvinkligt nedböjda och tillspetsade. Användes att vid arbetning af timmer fästa detsamma vid underlaget.
JUHLIN -
DANNFELT (
1886 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-HANDEL .
handel (se handel , sbst. ²
11 b )
med timmer; äv. konkret. STIERNMAN Com. 5: 426 (
1693 ). Den dag då Sveriges stora timmerhandel upphör, öppnas . . ett tidehvarf af den yttersta nöd för vårt land.
AGARDH o. LJUNGBERG III. 1: 139 (
1857 ).
IllSvOrdb. (
1955 ;
konkret ) . -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-HANDLANDE .
(†) timmerhandlare. SC 1: 571 (
1820 ).
ÖoL (
1852 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-HANDLARE .
person som (yrkesmässigt) handlar med timmer; jfr -handlande, -köpare, -uppköpare .
TILAS CurrVitæ 215 (
1756 ). --
– (
1 )
TIMMER-HANTLANGARE .
(förr) jfr hantlangare 1 .
STÅL Byggn .
1: 298 (
1834 ). --
– (
1 )
TIMMER-HANTVERK ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(numera bl. tillf.) jfr hantverk 1 .
(Jesus) war, som
(folket) . . mente, upfödd blott uti Timmer-handtwärket.
BORG Luther 1: 73 (
1753 ).
HEINRICH (
1814 ).
jfr skepps-timmer-hantverk . --
– (
1 )
TIMMER-HJÄLP .
(†) hjälp med timmer. Till Jören Jönson . . att han och betacker the dalekarler, som ten timberhielp ther till holpet haffve.
G1R 22: 305 (
1551 ).
– –
TIMMER-HUGG .
[ fsv . timberhug, timbirhogh
] (†) (rätt till) huggande av timmer; äv. konkret, om plats för sådant huggande; jfr
hugg , sbst. ¹
5 ,
o. -hygge 1 ,
2 .
PrivSvStäd .
4: 192 (
1597 ).
Haffua frid timberhug och wedebrand, till sin nödtorfft. HammarkDomb .
7 ⁄ 10 1613 .
BtÅboH I. 1: 117 (
1629 ;
konkret ) .
PH 5: 3346 (
1752 ).
– –
TIMMER-HUGGANDE .
huggande av timmer; jfr hugga , v. ¹
4 .
(Ingen har rätt till) näfwerflott, timmerhuggande eller wedeskog utan alla skogsägarnes lof och minne.
VgFmT II. 6-7: 128 (
1609 ).
– –
TIMMER-HUGGARE .
jfr huggare 1 a . Man finner . .
(under vintern) de stora skogarne uppfyllde af timmerhuggare.
AGARDH o.
LJUNGBERG I. 2: 85 (
1853 ).
– –
TIMMER-HUGGE , se
-hygge .
– –
TIMMER-HUGGNING .
verksamheten l. sysselsättningen att hugga timmer. Colerus talar om Timberhuggning, och säger: At the som boo vthi Brunswijk, hugga sit Timber i Michaelis Nedan vthi thet sidsta Qwarteret.
I ERICI Colerus 1: 320
( c. 1645 ). --
– (
1 )
TIMMER-HUS .
hus byggt av timmer. Cook 3Resa 582 (
1787 ).
Uppe i en skogsbacke låg ett rödmålat timmerhus med torvtak. HEDBERG Räkn .
122 (
1932 ).
– –
TIMMER-HYGGE , förr äv.
–
TIMMER-HUGGE .
[TIMMER.sbst1 1]
1) (numera mindre br.) huggande av l. i timmer; jfr hygge , sbst. ²
1 .
JOHANSSON Noraskog 1: 241
( i handl. fr. 1689 ). I intet rike finner man så sinnrika handtverkare, att de med . . timmerhygge och byggeri förmå åstadkomma sådana verk som i Nürnberg.
BÅÅTH WagnerS 3: 3 (
1905 ).
SMEDS Malaxb .
149 (
1935 ).
[TIMMER.sbst1 2]
2) (numera bl. mera tillf.) jfr hygge , sbst. ²
3 .
Fatab .
1913 ,
s. 173 (
1714 ). När fader Jonke efter dagens ansträngande arbete på timmerhygget djupt insomnat
(osv.) .
HEMBERG ObanStig .
26 (
1896 ).
SAOL (
1998 ).
– –
TIMMER-HÄST .
[TIMMER.sbst1 1]
1) häst använd l. lämplig att använda vid transport av timmer. Några korta råd angående timmerhästens utfodring och vård. RUDIN Råd (
1938 ;
titel ) .
[TIMMER.sbst1 2]
2) (i fackspr.) jfr häst 3 b .
EKMAN SkogstHb .
157 (
1908 ). Timmerhäst:
(dvs.) bockformig ställning med uppfordringskättingar, som upptar flottningstimmer . . på tvären ur vattnet.
SvTeknOrdb . (
1946 ).
– –
TIMMER-HÖG , r.
hög (se hög , sbst. ¹
2 )
av timmer. VRP 1654 , s. 903.
(Vi) ville rida öfver ett par timmerhögar . . och gamle Hans . . ville hindra oss.
HEDBERG Lej .
23 (
1868 ).
– –
TIMMER-HÖG , adj.
(numera föga br.) hög som ett timmerträd; mycket hög; förr äv. i bild. LEOPOLD 2: 159
(1794, 1815 ;
om brott ) . Der, under hvalf ⁄ af timmerhög skog, ⁄ bodde de mägtige ⁄ Svithiods Gudar.
GEIJER Skald. 36
(1811, 1835 ).
RAMSAY Barnaår 6: 111 (
1905 ).
– –
TIMMER-INTAG ~ ⁰², äv.
~ ²⁰.
(om ä. förh.) ställe vid sågverk där flottat timmer togs in för sortering. 1NJA 1874 , s. 479. Vem som helst med ordentliga kroppskrafter har kunnat ge sig på sågverksarbete, vare sig det . . gällt arbete i . . sågen . .
(eller) vid timmerintaget.
WIK NSvSågvInd .
71 (
1950 ). --
– (
1 )
TIMMER-JÄRN .
(förr) om verktyg o. d. för hantering l. bearbetning av timmer. BoupptSthm 1679 , s. 1441 a, Bil. --
– (
1 )
TIMMER-KAR .
(i ä. fackspr.) jfr kar , sbst. ¹
3 (
a ), o. -kista 2 .
VGR 1770 , s. 385. Man . . inhägnar små ägor med hank och stör och sätter i sället för grindstolpar tresidiga timmerkar, som fyllas med gråsten.
BRUNIUS Resa 1838 164 (
1839 ).
– –
TIMMER-KARL .
( timbre- 1640 . timmer- 1578 osv. ) [TIMMER.sbst1 1]
1) (förr) till 1 :
timmerman (se timmerman , sbst. ²
1 ).
VadstÄTb. 96 (
1578 ). En ny gård skall byggas . . timmerkarlar komma och hjälpa till med husens uppförande.
SvGeogrÅb. 1944 , s. 244. [TIMMER.sbst1 2]
2) (i sht om ä. förh.) till 2 ,
om karl som arbetar med avverkning (l. flottning) av timmer. Fäbodarne äro tysta och timmerkarlarne sofva efter sin arbetsdag.
ENGSTRÖM Lif 57 (
1907 ). --
– (
1 )
TIMMER-KISTA .
[TIMMER.sbst1 1]
1) jfr kista 1 .
RÅLAMB 10: 34 (
1691 ).
IllSvOrdb. (
1955 ).
[TIMMER.sbst1 2]
2) (i ä. fackspr.) jfr kista 4 (
c )
o. -kar .
JernkA 1818 , s. 111. Timmerkistan . . och stenmuren . . äro landfästen och stödjepelare för att gifva . .
(dammbyggnaden) behöflig styrka.
JernkA 1861 , s. 157.
– –
TIMMER-KLABB .
jfr klabb , sbst. ²
1 .
UpplDomb .
9: 96 (
1736 ).
(Stocken) kom flytande, en grov timmerklabb med en stämpel i stubbändan.
LO -
JOHANSSON Stockh .
190 (
1954 ).
– –
TIMMER-KLAMP .
(numera bl. tillf.) timmerstock; jfr klamp , sbst. ¹
5 .
(När vattenmassan kastar en stocksamling utför fallstupet) är det icke ovanligt att timmerklampar af 18-20 tums diameter slås utaf som tändstickor en fot eller två från afhugget.
MOLIN Sskr. 279 (
1894 ).
SAOL (
1973 ).
– –
TIMMER-KLOVE .
(i fackspr.) jfr klove 2 . En . . kvickögd tummare såg ofelbart vilket dimensionsmärke varje stock skulle ha, utan att behöva anlita timmerkloven.
Sågverksminn .
184 (
1948 ). --
– (
1 )
TIMMER-KLUBBA .
klubba för timmerarbete. KOLMODIN QvSp .
2: 41 (
1750 ).
HantvSv .
331 (
1996 ). --
– (
1 )
TIMMER-KLÄDA .
(numera föga br.) bekläda (ngt) med timmer; äv. i p. pf. HAZELIUS Bef .
112 (
1836 ). Väggarne
(i provsprängningsrummet) timmerklädas på insidan, hvarefter en granat bringas till explosion deri.
TT 1872 , s. 45. I tunnelns midtlinie framdrifvas två smala timmerklädda stollgångar.
2UB 9: 298 (
1905 ). --
– (
1 )
TIMMER-KLÄDNAD .
särsk. (†) i fråga om befästningsverk: beklädnad av timmer. Timmer-klädnad
(bör) sluta 1,5-2 f
(ot) nedom vallkanten, för att icke afskjutet trä-splint må skada besättningen.
HAZELIUS Bef .
101 (
1836 ).
BJÖRKMAN (
1889 ). --
– (
1 )
TIMMER-KNUT .
(i sht i fackspr.) jfr
knut , sbst. ¹
1 b β δ',
3.
EKSTRÖM Vandr .
8 (
1871 ).
Efter utskärningens form kallas timmerknutarna vid husbyggnad korsknut eller laxknut. ÖSTERGREN (
1958 ).
– –
TIMMER-KOJA .
särsk. till 2 ,
om koja (se koja , sbst. ²
b )
använd som tillfällig bostad av skogs- l. timmerarbetare. SCHRÖDER MinnSkog .
98 (
1888 ). Timmerkojorna, som läggas på ett centralt ställe å skogen, uppföras . . af . . mindre dyrbart virke.
EKMAN SkogstHb .
36 (
1908 ). --
– (
1 )
TIMMER-KONSTRUKTION .
(i sht i fackspr.) abstr. o. konkret; jfr konstruktion 1 a, b . Trävirkets menligaste inflytande på timmer-construktioner är dess egenskaper att spricka, kasta och slå sig.
ROTHSTEIN Byggn .
40 (
1856 ).
Fornv .
1936 , s. 175
( abstr. ) . -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-KUSE .
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr kuse 6 o. -man , sbst. ¹
BROMAN Glys . 3: 530
( c. 1730 ). Timmermannen kallas . . en allmänt känd skalbagge . . som man ofta ser på upplagd ved . . jag har även hört den benämnas ”Timmerkuse”.
DjurNat. 1952 , nr 3, s. 2 . --
– (
1 )
TIMMER-KYRKA .
(i sht förr) kyrka byggd av timmer. TT 1893 , Byggn. s. 21. Habo. En av landets märkligaste timmerkyrkor, uppförd 1680 i karolinerstil.
TurÅ 1987 , s. 210. --
– (
1 )
TIMMER-KÅTA .
kåta (se kåta , sbst.
2 )
byggd av timmerstockar. BL 19: 169 (
1852 ).
Skogslapparnas timmerkåta och stolphärbre är alltmer sällsynta byggnadsrelikter. Fatab .
1958 , s. 140.
– –
TIMMER-KÄLKE .
kälke för timmertransport; jfr -doning, -drög, -stötting .
BJÖRKMAN (
1889 ).
Många av de kringboende bönderna ha kommit till skogen med sina hästar och timmerkälkar. SANDSTRÖM NatArb .
2: 23 (
1910 ).
– –
TIMMER-KÖPARE .
(numera bl. tillf.) jfr -handlare .
AGARDH o.
LJUNGBERG I. 2: 85 (
1853 ).
ÖSTERGREN (
1958 ).
– –
TIMMER-KÖRARE .
(i sht förr) person som (yrkesmässigt) (avverkade o.) transporterade timmer. AGARDH o.
LJUNGBERG I. 2: 85 (
1853 ).
I Norrland och Dalarna är det vanligt, att en eller flera timmerkörare slå sig tillsammans och ta en afverkning på ackord. 2NF 25: 1049 (
1917 ).
– –
TIMMER-KÖRNING .
jfr köra , v.
9 ;
äv. konkretare. (Han har) giordt myckit annet arbete med . .
(de stulna djuren) med timberkörning och annet.
HT 1894 , s. 268
( c. 1544 ). Marken var . . beströdd med ris . . efter föregående timmerkörningar.
FrSkog .
71 (
1892 ).
– –
TIMMER-KÖRSLE .
(†) transport av timmer, särsk. om av kronan o. d. ålagd sådan; äv. konkretare; jfr körsel 2 . Till höltz Häredzboarne efter . . Lanshöffdingens Skriptelige befalning om Timber kiösslen till krogen här j häredt byggiass skall.
GullbgDomb. 12 ⁄ 1 (
1650 ).
RARP 10: 567 (
1668 ;
konkretare ) .
– –
TIMMER-KÖRSLA .
i pl.; jfr körsla 2 o. -äcka . De hästar, som lämpa sig bäst för timmerkörslor, äro de s. k. nordsvenska.
EKMAN SkogstHb .
64 (
1908 ).
– –
TIMMER-KÖRSLE , se
-körsel .
– –
TIMMER-LAG .
[TIMMER.sbst1 1]
1) (†) till 1 :
timmervarv; jfr lag , sbst. ³
4 c .
(Stugan) var uppförd af så få timmerlag, att utvändigt ”täckan” (takets betäckning) var föga upphöjd från marken.
HOLMBERG Nordb .
215 (
1852 ).
TT 1897 , Byggn. s. 122.
[TIMMER.sbst1 2]
2) (förr) till 2 :
arbetslag vid timmeravverkning. Han måste . . vara färdig så långt i förväg, att han hade tid att koka timmerlagets gröt till middagen.
PERS LärBondTidn .
30 (
1948 ).
– –
TIMMER-LASS .
jfr lass , sbst. ²
1 .
SkaraStiftJordeb .
71 (
1540 ).
– –
TIMMER-LEDARE .
(om ä. förh.) jfr ledare 7 .
TT 1901 , V. s. 18. Med vattenverksbyggnader avses anordningar . . för fiskets och flottningens tillgodoseende, såsom laxtrappor . . och timmerledare.
SFS 1918 , s. 1144.
– –
TIMMER-LÄNGD .
timmerstocks längd; äv. om till viss längd (se d. o. 6 )
avmätt l. avkapad stock. Sedan trädet är fälldt bör detsamma afmätas till passande timmerlängder och därefter kapas.
FREDENBERG Sågtimm .
11 (
1892 ).
Stundom ha huggarna angifvit timmerlängden i ändarna. EKMAN SkogstHb .
73 (
1908 ).
– –
TIMMER-LÄNS .
(om ä. förh.) jfr länsa , sbst. ²
JernkA 1865 , s. 190. Med timmerlänsa menas grofva stockar, vanligen två och två sammanfogade bredvid hvarandra, hvilka medelst grofva jernkoppel . . äro förenade med hvar andra till en enda lång rad.
DN(A) 6 ⁄ 12 1893 ,
s. 2 .
– –
TIMMER-MAGASIN .
(om ä. förh.) jfr magasin 1 b β.
TT 1878 , s. 106. Med timmermagasin förstås det medelst länsar instängda området i vattnet framför sågverket, i vilket sågtimmer intages och uppsorteras före sågningen.
HbSkogstekn .
432 (
1922 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-MAN , sbst. ¹ (sbst. ² se
timmerman , sbst. ²)
entomol. om den i ä. systematik till släktet Lamia l. Cerambyx förda skalbaggen Acanthocinus aedilis Lin., hörande till familjen långhorningar; jfr -bagge, -bock , sbst. ¹ Timmermannens . . horn . . äro några gånger längre än . . hans kropp.
LINNÉ PVetA 1739 , s. 14. Timmermannen (Cerambyx) . . Genom att gnida halsskölden emot täckvingarne, åstadkomma de ett knarrande läte.
LINDSTRÖM Kobell 3: 67 (
1864 ). När . . insekten, som kallas ”timmerman” knaprade i träväggen, så betydde det, att man inom kort skulle se en likkista i huset.
NYBLOM Minn .
1: 37 (
1904 ).
Ssg:
–
timmermans-dräng , sbst. ¹ (sbst. ² se sp. 1531).
skalbaggen Hylotrupes bajulus Lin., husbock. DAHLBOM Insekt .
94 (
1837 ). Att vår Husbock kallas Timmermansdräng beror på att den . . träffas tillsammans med Timmermannen och liksom uppvaktar denna.
DjurNat. 1952 , nr 3, s. 2 . – –
TIMMER-MANS-BI .
(numera föga br.) träbi. Till steklarne höra Timmermansbien (Xylocopa), som inuti ved urhålka en rad af celler eller rum, hvilka . . tjena ungarne till bo.
LINDSTRÖM Kobell 3: 91 (
1864 ).
2NF 33: 516 (
1921 ).
– –
TIMMER-MASSA .
[TIMMER.sbst1 1]
1) (tillf.) till 1 ;
jfr massa , sbst. ²
1 b α.
KrigVAH 1844 , s. 76.
[TIMMER.sbst1 2]
2) (om ä. förh.) till 2 :
anhopning av flottat timmer; jfr massa , sbst. ²
4 .
HbSkogstekn .
365 (
1922 ). Timmermassan har stoppat . . precis framför gallringsbommen.
JOHNSON Nu 34 (
1934 ). --
– (
1 )
TIMMER-MEDE .
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) timmerdrag; jfr mede , sbst. ²
Rig 1933 ,
s. 52 (
1554 ).
ICAKurir .
1990 ,
nr 46, s. 9 . -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-MOSSA .
(†) mossan Hylocomium splendens (Hedw.) B. S. G., husmossa. Muscus (terrestris vulgatissimus . .) . . Jordmåssa, Timmermåssa.
BROMELIUS Chl .
68 (
1694 ). Stuguväggarna voro . . merendels myssjade med den så kallade Timmermåssan.
KALM VgBah .
193 (
1746 ).
FRIES Ordb .
( c. 1870 ).
– –
TIMMER-MÄNGD .
(numera bl. mera tillf.) jfr mängd , sbst. ²
1 d .
EKMAN SkogstHb .
146 (
1908 ).
– –
TIMMER-MÄRKARE .
(förr) person som (yrkesmässigt) märkte timmer. BondP 12: 701 (
1771 ). Ibland arbetarne kringvandra s. k. timmermärkare, hvilka leda hela arbetet, och sätta ägarnes märke på stockarne.
AGARDH o.
LJUNGBERG III. 1: 140 (
1857 ).
– –
TIMMER-MÄRKE .
(om ä. förh.) jfr märke , sbst. ¹
2 . Timret stämplas med ägarens timmermärke, som kan vara t. ex. en bokstav, en nyckel eller en lax.
SANDSTRÖM NatArb .
2: 23 (
1910 ).
ÖSTERGREN (
1958 ). --
– (
1 )
TIMMER-MÄSTARE .
(förr) jfr mästare 10 . Accorderat med Timbermestaren .. at hann på sig tager at kandta, höfla, spuntha och efter sig upslåår brädher uthi stoore huusetz trottzbottnar.
DrottninghByggnR 18 ⁄ 1 1665 . De Krigsskepp som afgå til Ostindien föra med sig . . Timmer- och Mur-Mästare.
PT 1758 ,
nr 21, s. 3 . --
– (
1 )
TIMMER-NAVARE .
jfr –
timmermans-borr .
ÅngermDomb .
15 ⁄ 10 1641 , fol. 171. Den som inte har tillgång till elkraft väljer en timmernavare.
ICAKurir .
1984 ,
nr 16, s. 46 . --
– (
1 )
TIMMER-PLANK .
(†) särsk. i gruva: vägg o. d. av timmer; jfr plank 3 .
BlBergshV 19: 223 (
1660 ).
Det timmer, som i Bergslagens eller Konststatens timmerplank åtgår, emottages af konststigaren eller byggmästaren. Bergv. 4: 34 (
1794 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-PLATS .
plats för arbete med l. förvaring av timmer. MÖLLER 1: 282 (
1745 ). Dessa
(timmer) arbeten ske vanligen på en i närheten af byggnadsstället varande jemn plats, timmerplatsen.
STÅL Byggn .
1: 284 (
1834 ).
– –
TIMMER-PRIS .
jfr pris , sbst. ³
I 1 .
LUNDSTRÖM Skog . 3 (
1895 ). --
– (
1 )
TIMMER-REDSKAP ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(numera bl. tillf.) timmermansverktyg. Tesligesth wele wij ath tw . . skicker oss . . thimbermen medh theres yxsar och alle annen timberredscap.
G1R 3: 216 (
1526 ). --
– (
1 )
TIMMER-RESNING .
jfr resning , sbst. ²
3 .
Landsm .
VI. 4: 27 (
1887 ).
LINDROTH Gruvbrytn .
1: 571 (
1955 ). -- (
1 slutet) –
TIMMER-RING .
(i fackspr.) sammanfattande benämning på ändställda timmer bildande ett spant; jfr ring , sbst. ¹
2 v . Med spant menas de timmerringar, som gå i upprätt ställning ifrån kölen upp till relingen af fartyget.
WITT Skeppsb .
106 (
1858 ).
NILSSON Skeppsb .
167 (
1932 ).
– –
TIMMER-RULLARE .
(i fackspr.) SD 1896 ,
nr 393, s. 4 . Timmerrullare matar in timmer på uppfordringsanordning eller transportbana.
NordYrkesklassif .
142 (
1978 ).
– –
TIMMER-RÄKNARE .
(i fackspr.) jfr räknare 2 .
HÜLPHERS Norrl .
4: 190 (
1779 ).
NordYrkesklassif .
142 (
1978 ).
– –
TIMMER-RÄNNA .
(om ä. förh.) jfr ränna , sbst. ¹
1 g .
JernkA 1865 , s. 191. Det timmer, som skall nedför älfven, leder man fram i en timmerränna på sidan om forsarna, som eljest skulle slå det i stycken.
DE VYLDER Tornedal .
27 (
1904 ).
– –
TIMMER-SAX .
jfr sax , sbst. ¹
II 2 a γ.
KatalIndUtstSthm 1897 , s. 192. Timmersaxar . . behövs för att kunna lyfta upp tunga timmerstockar på lasset.
Varulex . Byggn. 2: 144 (
1955 ). --
– (
1 )
TIMMER-SKAVA .
(†) verktyg för skavning l. renskrapning o. d. av timmer; jfr skav , sbst. ¹
1 . Tijmmerskaffua.
GRANANDER SidSkaraDomk . 18
( i handl. fr. 1597 ).
– –
TIMMER-SKILJARE .
(i fackspr.) jfr skiljare 2 c o. –
timmermans-sorterare .
DN(B) 13 ⁄ 2 1960 , Bil. s. 3. Timmerskiljare som med ledning av märken sorterar timmer före sågning.
NordYrkesklassif .
142 (
1978 ).
– –
TIMMER-SKILJE .
(om ä. förh.) jfr skilje 3 .
TSvLärov .
1950 , s. 262.
– –
TIMMER-SKILJNING .
(om ä. förh.) jfr skiljning 2 c o. –
timmermans-sortering .
TT 1883 , s. 140. --
– (
1 )
TIMMER-SKJUL .
enklare byggnad av timmer. Man upsatte
(vid belägringar) . . timmerskiul . . hvarunder Soldaten stod säker för eld och sten ofvanifrån.
DALIN Hist .
1: 267 (
1747 ).
– –
TIMMER-SKOG .
[ fsv. timberskogher
] skog avsedd l. utsatt för timmeravverkning.
G1R 16: 699 (
1544 ).
Veklingar stå icke ut med vinterlivet i timmerskogen. SvSkog. 1570 (
1928 ).
Grövre skog hänföres till timmerskog och klenare skog till vedskog. SFS 1941 , s. 1318.
jfr furu-timmerskog .
– –
TIMMER-SLINGA .
(tillf.) jfr slinga , sbst.
1 . Ute på en sjö se vi en timmerslinga . . på drift till en flottningsränna.
HEDIN Pol 2: 6 (
1911 ).
– –
TIMMER-SLUSS .
(om ä. förh.) jfr sluss 1 .
HbSkogstekn .
333 (
1922 ).
LINDROTH SvLärdH 2: 426 (
1975 ).
– –
TIMMER-SLÄDE .
jfr släde 1 .
BoupptWilland 1808 , nr 72.
– –
TIMMER-SLÄP .
[TIMMER.sbst1 1]
1) (om ä. förh.) om hopbuntat timmer släpat efter bogserbåt o. d.; jfr släp 11 a .
EDBERG TräB 62 (
1929 ).
Otaliga timmersläp bogseras dagligen under sommar- och höstmånaderna längs den svenska ostkusten. SvD(B) 11 ⁄ 2 1955 ,
s. 1 .
[TIMMER.sbst1 2]
2) om släpfordon lastat med timmer; jfr släp 11 b . Timmersläp med traktor.
UNT 8 ⁄ 7 1950 ,
s. 1 .
– –
TIMMER-SLÄPNING .
(om ä. förh.) jfr släpa , v. ¹
I 1 c. MUNSTERHJELM FarlUppdr .
179 (
1934 ). --
– (
1 )
TIMMER-SMED .
(†) skalbagge tillhörande släktet Anomium Fabr.; jfr smed 2 i .
(Väggarna var) utan någon rappning, med sin mossa emellan, och in i den timmersmeder och kakelackor.
CF DAHLGREN 4: 90 (
1830 ). --
– (
1 )
TIMMER-SNÖRE .
(†) mätsnöre, timmermanssnöre; äv. oeg. l. bildl.; jfr snöre 1 b, c . Ther til skal timbersnöret j Jerusalem draghit warda.
Sak. 1: 16
( Bib. 1541 ; Bib. 1999 : mätsnöret
) .
BoupptVäxjö 1794 .
– –
TIMMER-SORTERARE .
(i fackspr.) jfr sorterare 2 .
PT 1898 ,
nr 242, s. 3 .
– –
TIMMER-SORTERING .
jfr sortera 3 b o. –
timmermans-gallring . Timmersorteringen vid skiljestället . . brukar påbörjas före midsommar.
VästerbK 4 ⁄ 7 1927 ,
s. 2 .
Ssg:
–
timmersorterings-bom .
(om ä. förh.) 2NF 20: 247 (
1913 ).
– –
TIMMER-SPEL .
(om ä. förh.) jfr spel , sbst. ³
1 b .
JernkA 1865 , s. 190. Björkstocken transporteras in i fabriken med vanligt timmerspel.
NFMånKr .
1938 , s. 235. --
– (
1 )
TIMMER-SPÅN .
(†) spån av timmer; i sht i pl. J WOLLIMHAUS Ind . (
1652 ).
HEINRICH (
1814 ).
– –
TIMMER-STAPEL .
jfr stapel 9 a .
BLANCHE Tafl .
3: 208 (
1857 ).
ANDERSSON Snöljus 255 (
1979 ).
– –
TIMMER-STEK .
jfr stek , sbst. ³ Timmerstek är en ögla som lägges kring en stock så at den intet slirar.
DALMAN 56 (
1765 ).
– –
TIMMER-STIA .
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) jfr stia , sbst. ²
(På) basvägarne inne i skogarne framforslas stora timmerstior och uppläggas vid flottlederna.
NorrkpgT 28 ⁄ 2 1913 ,
s. 2 .
– –
TIMMER-STOCK .
[ fsv. timberstokker
] (del av) trädstam (avsedd för viss anv.) (jfr
stock , sbst. ¹
2 ,
o. –
timmersorterings-klamp ); äv. bildl., särsk. i uttr. dra timmerstockar ,
snarka kraftigt. G1R 28: 585 (
1558 ).
Hvad hos en annan är et grand och liten stielcka, / Thet ses på präster an för timberstock och bielcka. KOLMODIN QvSp .
1: 521 (
1732 ).
(Han) hade redan länge dragit ljudliga timmerstockar på inventionssoffan där han låg.
SÖDERHJELM Brytn .
14 (
1901 ). --
– (
1 )
TIMMER-STOMME .
jfr stomme , sbst. ²
1 a .
PT 1903 , nr 94 B, s. 3. --
– (
1 )
TIMMER-STUGA .
jfr stuga 2 .
RETZIUS FinKran .
143 (
1878 ).
– –
TIMMER-STUP .
(förr) stup (se stup , sbst. ¹
2 )
där timmer under flottning stupade ner. Det var vid ett timmerstup, där skogen öppnade sig mot älfven, som här vidgat sig till en långsmal sjö.
TurÅ 1901 , s. 162.
SVARTENGREN Vårst .
8 (
1912 ).
– –
TIMMER-STÄLLNING .
[TIMMER.sbst1 1]
1) (numera bl. mera tillf.) till 1 ;
jfr ställning III 1 .
VetAH 1816 , s. 258.
HAZELIUS Bef .
237 (
1836 ).
[TIMMER.sbst1 2]
2) skogsv .
till 2 ;
jfr skärm 4 a o. skärm-ställning 2 .
SvSkog. 570 (
1928 ).
(En) systematisk utglesning leder . . fram till en timmerställning, där ett antal särskilt utvalda, grova träd bildar en skärm, under vilken . . en kraftig naturlig återväxt äger rum.
SELANDER LevLandsk .
289 (
1955 ). --
– (
1 )
TIMMER-STÄMPEL .
(förr) jfr stämpel , sbst. ³
1 .
JernkA 1873 , s. 106.
(Taket i gruvan) uppstöttas . . närmast strossarne med en eller flere rader timmerstämplar.
WETTERDAL Grufbr .
235 (
1878 ). --
– (
1 )
TIMMER-STÄMPLING .
(numera föga br.) gruvstötta; jfr stämpla , v. ³
slutet. JernkA 1899 , s. 49.
– –
TIMMER-STÖTTING .
jfr stötting , sbst. ³
1 ,
o. -doning, -kälke .
SD 2 ⁄ 3 1916 , s. 1. Utanför
(byskolan) möter vi en ångande häst med bjällra. Mannen på timmerstöttingen bakefter har öronlapparna nedfällda.
DN 21 ⁄ 12 1970 , s. 32.
– –
TIMMER-SVANS .
(förr) jfr svans 4 f . I norra Sverige hava enmanstimmersågar - s. k. timmersvansar - kommit allmänt i bruk, under det att i södra Sverige tvåmanssågarna ännu äro förhärskande.
GEETE o.
GRINNDAL 125 (
1923 ).
LantbrABC 115 (
1980 ).
– –
TIMMER-SÅG .
särsk. (i sht förr) om handsåg för timmeravverkning. BoupptVäxjö 1734 . Timmersågen har ett brett blad med jämn avsmalning från tandgången till ryggen.
GEETE o.
GRINNDAL 125 (
1923 ).
– –
TIMMER-SÅGNING .
särsk. om avverkning av timmerträd gm nedsågning; jfr såga , v. ¹
1 b .
RARP 10: 538 (
1668 ).
Bergfors i Norrbottens län har ett privilegiebref för timmersågning. AGARDH o.
LJUNGBERG II. 2: 390 (
1856 ).
– –
TIMMER-TALL .
barrträdet Pinus sylvestris Lin., avsett att användas till timmer; jfr –
timmersorterings-fura . Furor eller Timmertallar wäxa i magraste sand och mojord.
ROTHOF 550 (
1762 ).
– –
TIMMER-TILLGÅNG ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
tillgång på l. mängd timmer; ofta konkretare, närmande sig l. övergående i bet.: timmer (att tillgå). JernkA 1851 , s. 208. Äfven Norrlands . . stora trakter med sparade timmertillgångar måste gifva vika för den forcerande afverkningen.
FREDENBERG Sågtimm .
3 (
1892 ).
– –
TIMMER-TRANSPORT .
transport av timmer; jfr -forsling, -förning .
SmålP 1890 ,
nr 9, s. 1 . De norrländska vattendragen äga speciellt goda naturliga förutsättningar för timmertransport.
Ymer 1942 , s. 584. -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-TRÄ .
(numera bl. mera tillf.) timmerstock. VetAH 1: 166 (
1741 ).
Ur minnet gledo namnen hän ⁄ Så snabbt som några timmerträn ⁄ På Vesterbottens elfver. SNOILSKY 3: 137 (
1883 ). Han brukade lägga in ett helt timmerträ i väggen medan han sjöng
(Timmermansvisan) .
MOBERG Invandr .
368 (
1952 ).
– –
TIMMER-TRÄD .
träd avsett att avverkas till timmer; timmerdugligt träd. WIDEGREN (
1788 ). Gamla skogar med timmerträd blifva
(i Blekinge) alltmer sällsynta.
LbFolksk .
169 (
1890 ).
Furan är vårt viktigaste timmerträd. GbgP 10 ⁄ 3 1996 , s. 50.
– –
TIMMER-TUMMARE .
(förr) person som yrkesmässigt utförde timmertumning. WoJ (
1891 ).
Uppmätningen av varje stock i sorteringsmagasinet sker genom klavning av diametern i toppänden och utföres av timmertummarna. SvSkog. 938 (
1928 ).
– –
TIMMER-TUMNING .
(förr) om verksamheten att mäta l. dimensionssortera l. klassificera timmer; äv. konkretare. LÄFFLER AntSAOB ( c. 1895 ).
När en timmerflotte inspelats till timmertumningen, togs den där emot av tummaren och hans gäng. Sågverksminn .
183 (
1948 ).
– –
TIMMER-TÄKT .
(numera mindre br.) avverkning av timmer; äv. konkret, om ställe för avverkning; jfr skogs-täkt 1 ,
2 .
FISCHERSTRÖM Tal .
103 (
1769 ). Hwarföre skall jorden i . . wåra skogs- och bergsbygder twingas, at bära . . otilräckelig säd, der skogs- och timmertäckt . . helst borde idkas.
FISCHERSTRÖM 2: 372 (
1780 ).
HEDIN Pol 2: 346 (
1911 ;
konkret ) .
– –
TIMMER-UPPFORDRING ~ ⁰²⁰.
(i sht i ä. fackspr.) jfr stock-uppfordring . Ett sågverks huvuddelar äro: anordningarna för drivkraften, timmeruppfordringen, såghuset med arbetsmaskinerna och sorteringsverket.
HbSkogstekn .
442 (
1922 ).
ÖSTERGREN (
1958 ).
Ssg:
–
timmeruppfordrings-verk .
(i sht i ä. fackspr.) JernkA 1865 , s. 190.
SvInköpsreg .
1937 , s. 264.
– –
timmeruppfordrings-handlare .
BtRiksdP 1872 ,
I: nr 6, s. 53 .
– –
TIMMER-UPPLAG ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
(plats för) upplag av timmer. BJÖRKMAN (
1889 ).
De stora timmerupplagen bli sommartid härdar för vedätande insekter af alla slag. SkogsvT 1910 , s. 452.
– –
TIMMER-UTBYTE ~ ⁰²⁰.
skogsv. mängd av timmer som kan erhållas vid timmeravverkning. FREDENBERG UppskTimm .
28 (
1892 ). Provträdstagarna . . fara från det ena trädet till det andra, mäta, anteckna timmerutbyte och rusa vidare.
TurÅ 1917 , s. 216.
– –
TIMMER-UTDRIVNING ~ ⁰²⁰.
(numera mindre br.) timmerdrivning. HÖJER Sv .
3: 119 (
1882 ).
(Han) är öfveruppsyningsman för timmerutdrifningarna.
HEURGREN Polc .
56 (
1892 ).
ÖSTERGREN (
1958 ).
– –
TIMMER-UTFÖRSEL ~ ⁰²⁰.
(numera mindre br.) export av timmer. 2RARP 6: 280 (
1731 ). Timmerutförseln, ha visat lofvande utveckling
(i Rumänien) .
2NF 38: 74 (
1925 ).
HallHist .
673 (
1954 ).
– –
TIMMER-VAGN .
(järnvägs)vagn för transport av timmer. KlassFörrådsart .
39 (
1883 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-VARV .
varv av timmerstockar i byggnad; äv. (om ä. förh.) i fråga om flottat timmer; jfr –
timmeruppfordrings-lag 1 .
VetAH 1740 , s. 239. Den mellanliggande delen af boningshuset . . hade endast 6 till 8 timmerhvarf höga ytterväggar.
HOFBERG Skogsbyggarl .
11 (
1881 ). I de timmervarv, som ligga i vattenlinjen, bildas vintertid is, som bereder . . olägenheter vid sågningen.
HbSkogstekn .
439 (
1922 ). --
– (
1 )
TIMMER-VERK .
[TIMMER.sbst1 1]
1) (†) timmervirke; jfr 2 .
SthmSkotteb .
3: 193 (
1521 ).
(Det må allmogen) wara tillåtit, at uppå Prästegårds ägorne, få taga Timmerwärck . .
(till Prästgårdens reparation) utan at . . gifwa någon betalning.
KResAlm. 17 ⁄ 9 1723 , § 48.
[TIMMER.sbst1 2]
2) (numera föga br.) timmerarbete; äv. konkret, om stomme av timmer i hus l. annat byggnadsverk; i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 1 ;
jfr –
timmeruppfordrings-verke 2 . Eeken
(är) then . . nyttigste . . för hennes Trää skul, hwilket til allahanda Bygningz- och Timberwerck är tienligh.
Mollet Lustg. D 2 b (
1651 ). Sammaledes må ock hvart dags arbete, det vare sig Pålning . . Mur- eller Timmerverk . . styckevis förtingas.
ARBIN PVetA 1773 , s. 69.
SÖDERHJELM Brytn .
80 (
1901 ). --
– (
1 )
TIMMER-VERKE .
( tim- 1666 . timmer- 1697-1831 ) (†) [TIMMER.sbst1 1]
1) timmervirke. I winter föres timuerke som fattas och oplagas i wåår. MURENIUS AV 601 (
1666 ).
BACKMAN Lags . 1-2: 249 a (
1831 ).
[TIMMER.sbst1 2]
2) = –
timmeruppfordrings-verk 2 . En Källare under denna stugu är i stället för Timmerwerke, murad.
VDAkt .
1744 , Syneprot. F III 7. --
– (
1 )
TIMMER-VIRKE .
timmer använt l. avsett att användas till virke; jfr –
timmeruppfordrings-verk 1 ,
–
timmeruppfordrings-verke 1 .
LandtmFörordn .
141 (
1734 ).
Bättre pris kan erhållas för det smäckrare timmervirket. SkogsvT 1912 , s. 178.
– –
TIMMER-VÄG .
väg för transport av avverkat timmer l. annan transport i samband med avverkning. Så drogo vi på tilltrampade timmervägar till skogs.
HEMBERG Jaktsk .
92 (
1896 ). --
– (
1 )
TIMMER-VÄGG .
vägg av timmer. CARLBERG SthmArchitCont .
G 4 b (
1740 ).
Ett ganska försvarligt och lätt byggdt bröstvärn erhållas af två eller tre timmerväggar. HAZELIUS Bef .
113 (
1836 ).
– –
TIMMER-VÄLTA .
trave av timmer; jfr –
timmeruppfordrings-stapel .
FREDENBERG SågTimm. 41 (
1892 ). Vid . .
(utrullningen) kommer stundom hela timmervältan i rörelse på en gång.
EKMAN SkogstHb .
127 (
1908 ). -- (
1 ,
2 )
–
TIMMER-YXA .
yxa att hugga l. avverka timmer med. P ERICI Musæus 5: 123 b (
1582 ).
IllSvOrdb. (
1955 ).
– –
TIMMER-ÄCKA .
[ jfr fsv. timberäkt
] (†) timmerkörsla. Många ställde sina timmeräckor på söndagarna och kommo på ett halft år icke i kyrkan.
CAVALLIN Herdam .
4: 294 (
1857 ;
om förh. 1701 ) .
– –
TIMMER-ÄMNE .
(i fackspr.) ämne till timmer. Bergv .
2: 313 (
1744 ).
Timmerämnen kallas sådana träd, som inom några tiotal af år anses kunna utväxa till timmerträd. CNATTINGIUS (
1894 ).