TJUDER ̌ɟɯ⁴der , sbst. ¹, n.; best. -dret ( SAHLSTEDT (1773 ) osv.) ( (†) -deret BråboDomb . 9 ⁄ 2 (1602 )) ; pl. =; pl. best. -dren l. -derna . ( kjuder 1817 ( : Hår-kjuder ) . kjur- i ssg 1817 ( : Kjur Tåg ) . kjör 1832 . kyr (-iÿ-, -ÿ-) 1815-1830 ( : kÿrtåg ) . ködder (kj-) 1824 ( : Häst kjödder )-1880 ( : Ködder Kädja ) . köder (ki- , kj-) 1737 ( :Håårköder )-1912 . tiude- i ssgr 1681 ( : tiuderep )-1712 ( :tiude-reep ) . tiudr (tj-) 1712-1769 . tiör 1814 ( : jerntiör ) . tjuder (ti-) 1602 osv. tjur (ti-) 1555-1850 ( : Hästtjur ) . tjäder 1817 . tjöder (ti-) 1682-1916 ( : Kotjöder ) )

[ fsv. tiu þer ; motsv. fd. tyr (d. töjr ), fvn. tjó ðr , nor. tjor , mlt. tud(d)er , mnl. tuder (nl. tuier ), ffris. tiader, tieder , t. tüder , eng. tether ; jfr äv. fht. zeotar , t. zieter med den sekundära bet.: tistelstång; av osäkert ursprung. -- Jfr SURRA , v. ², TJUDRA

] om rep l. kedja (som fastgörs i grimma l. läggs runt ben) varmed husdjur (i sht häst l. nötkreatur på bete) fastgörs, vanl. vid en i marken nedslagen påle (i avsikt att inskränka djurets rörelsefrihet); äv. dels med inbegrepp av pålen, dels om rep osv. använt till att leda djuret i; förr särsk. i uttr. hålla ngn i tjuder , hålla ngn tjudrad; äv. i mer l. mindre bildl. anv., betecknande ngns begränsade rörelsefrihet o. d.; jfr FJÄTTER 2 , FJÄTTER-SKAK, SKAK , sbst. ² 1 . The bramhester I årligen med stoor bekostnadt holle i tiur. G1R 25: 269 (1555 ). Eskilz häst war vpbundenn ij Tiuderet och tänderne slagne vthur munne (n) på hono (m) . BrådboDomb . 9 ⁄ 2 1602 . Jag lät . . (klarinettisten) springa så långt, som tjudret räckte. NYBLOM Twain 2: 121 (1874 ). Gässen måste . . tåla en ytterligare inskränkning i sin frihet, i det modergässen, fjettrade i tjuder, underhållas på de artificiela ängarne intill dess sädesskörden inbergats. MÖLLER Jordbr. 103 (1881 ). Plågas och gräma sig öfver att ”af fri vilja och i blindo” . . ha sålt sin skog och lagt tjuder om sin egen fot. HÖGLUND Skogsinsp. 108 (1906 ). Fem minuter senare är pållens framben fängslade i det oviga tjudret. ARONSON Byar 191 (1937 ). Jag (kunde) se Modestina träget traska runt i ring så långt tjudret räckte och mumsa i gräset. BonnierLM 1954 , s. 663.

Ssgr

– TJUDER-BETE . (numera mindre br.)

bete (se

bete , sbst. ¹ 1 ) för tjudrade djur; äv. om betesmarken (jfr bete , sbst. ¹ 2 ). G1R 29: 153 (1559 ; abstr. ) . Han skulle leda ut hästen på tjuderbetet. MOBERG Sedebetyg 400 (1935 ). ÖSTERGREN (1958 ). –

– TJUDER-FÄ .

[ fsv. tiu þer fä

] (†) Tiuder-fä, (dvs .) Boskap el. nöt som är tiödrat ell. med rep bundet. SCHULTZE Ordb. 949 (

1755 ). –

– TJUDER-KEDJA . (numera bl. mera tillf.)

kedja avsedd för l. använd till tjuder l. tjudring; jfr

-länk . BoupptAndersboBjursåsSn 22 ⁄ 6 1824 . ÖSTERGREN (1958 ). –

– TJUDER-KLUBBA . (numera bl. mera tillf.) klubba för nedslagning av tjuderpåle.

TurÅ

1914 , s. 104. Han (hörde) tjuderklubbans dova slag över markerna; drängen var ute och flyttade kreaturen. BÖÖK Lejon 26 (1935 ). SAOL (1973 ). –

– TJUDER-LINA . (numera bl. mera tillf.)

lina avsedd för l. använd till tjuder l. tjudring; jfr

-rep, -streck . NerAlleh. 14 ⁄ 4 1886 , s. 1 . SAOL (1998 ). –

– TJUDER-LÄNK . (numera bl. mera tillf.)

jfr

-kedja . BoupptNordmark 5 ⁄ 3 1818 . SAOL (1973 ). –

– TJUDER-PÅLE . påle vid vilken tjuder fastgörs l. är fastgjort l. skall fastgöras; jfr -stake . BJÖRKMAN (1889 ). Tjudren böra vara af jern, med s. k. lekare, så att de ej sno sig och sluta med en ring, genom hvilken tjuderpålen drifves, som hellre bör vara af trä än jern. TLandtm. 1897 , s. 406. Far strävade förfärligt med att slå ned en tjuderpåle i marken. HULTENBERG Hamsun MarkGröd. 2: 13 (1918 ). –

– TJUDER-REM . (tillf.)

jfr

rem , sbst. ¹ 1 . Bure . . släpade . . (Unni) efter sig såsom en häst den lossnade tjuderremmen. MELIN VikSaga 213 (1910 ). –

– TJUDER-REP . (numera bl. mera tillf.)

jfr

-lina ; äv. bildl. VERELIUS 256 (1681 ). (Kusken) band . . (hästarna) vid en stolpe, ryktade dem och lät dem sedan löpa rundt vid ett långt tjuderrep. WESTER Aksakov Fam. 29 (1911 ). Då Gud kunde slita av mitt tjuderrep och förvandla mig, så är ingenting annat heller omöjligt för honom. BERGFORS Inland 31 (1942 ). ÖSTERGREN (1958 ). –

– TJUDER-STAKE .

[ fsv. tiu þer staki

] (numera mindre br.) tjuderpåle; äv. bildl.; jfr stake 2 . SCHULTZE Ordb. 5025 (

1755 ). Jag springer runt, runt tjuderstaken och når ej så långt, jag vill. BERGFORS PörtFolk 149 (1933 ). ÖSTERGREN (1958 ). –

– TJUDER-STRECK . (numera mindre br.)

jfr

streck , sbst. ² 2 , o. -lina ; äv. i bild . The som böre ihopsamla hästarna, måste hafwa med sig något til at afhugga tiuderstreken. RICHARDSON Krigsv. 2: 322 (1741 ). NYBLOM HjärtUngt 108 (1946 ; i bild ) .