TOBAK t ω⁴
bak l.
t ω
b ⁴
ak (
to`bak l.
toba´k WESTE (1807), tòback l.
tóback DALIN (
1854 )), r. l. m. (
LINDH Huuszapot. 231 (
1675 ) osv.)
( (†) n.
STIERNMAN Com. 2: 306 (
1641 ;
läst i orig. ) ,
BROMAN HelsingB 257 (
1741 )
) ; best.
-en ( ss. n. -et ) ; pl.
-er (om olika slag av tobak) l. (vard., i Finl. i bet.
1 f )
-ar .
( tabaak 1668 . taback 1651 ( : Tabackz Broder )-1714 . tabak (-ac) 1629-1712 . tobaak (-aac) 1642 ( : tobaaktullen )-1691 ( : tobaakz inspectoren ) . toback (-ch) 1630-1846 ( : Rök- . . tobacker ) . tobacka 1601 . tobak (-ac) 1633 ( : tobak säliande ) osv. tobakelse 1845 . tobaqvs , gen. 1839 . tobax- i ssgr 1652 ( : Tobax statn )-1673 ( : Tobax dosar ) . tobbak (-ac) 1686 ( : Tobbakz Besökarne )-1889 . toobaak 1680 . tooback (-ow- , -ch) 1636-1711 . toobak 1644 ( : Toobakzplantere )-1681 ( : Toobaks pÿpor ) . tuback (-ch) 1652-1673 . tubak 1633-1643 . tubbak 1633 . tumbak 1889 . tåback 1670-1711 ) [ jfr ä. d. tabak, tubak (d. tobak ), nl., t. tabak , eng. tobacco , fr. tabac ; av span. tabaco, möjl. överfört från ä. span. tabaca, altabaca , liksom ä. it. tabacco , om Inula viscosa (Lin.) o. andra (medicinal)växter, av arab. tabba[comb_0304]q, tubba[comb_0304]q(a), dets.; former med
-o- (-u-, -å-) i första stavelsen trol. från eng.
tobacco ; formen
tobakelse beror på ombildning i anslutning till andra ord på
-else (jfr
BAKELSE, RÖKELSE, TERIAKELSE ). -- Jfr
TABATIÄR ] [TOBAK 1]
1) om njutnings- l. stimulansmedel berett av torkade l. på annat sätt behandlade (vanl. skurna l. pulvriserade) tobaksblad (med nikotin ss. verksam beståndsdel) avsett att rökas l. tuggas l. snusas (förr äv. använt i medicinskt syfte); äv. i utvidgad anv., om bruket av sådant njutningsmedel; jfr RÖKA , sbst.
1 ,
RÖKELSE 2 .
Han stoppar sin pipa med tobak. Hon köper ett paket tobak. Staten har monopol på tobak. Tobak säljs inte till personer under 18 år. TullbSthm 1601 , s. 15 b. Ty wäl är Tabac kärt i alla werldsens delar, / Och brödet förr än thet i många hushåll felar.
SPEGEL ÖPar. 28 (
1705 ).
Men hwad gjör icke modet? man ser nu ofta ungdom twinga sig, at lära röka Tobak, för at få heta Karwulen. SvSaml. 2: 11 (
1764 ).
Tobak såsom antidot mot stryknin. Hygiea 1860 , s. 38. Jag
(vågar) säga att af alla kassaartiklarne ej någon förtjenar högre beskattning än . . tobak . . derföre att denna vara kan produceras inom landet.
RiksdP 1867 ,
1 K nr 1, s. 93 . Världshälsoorganisationen . .
(har) velat fokusera uppmärksamheten på att tobaken blivit ett socialt problem.
NordMed. 1988 , s. 218. Hade . . tobak uppfunnits i dag hade den aldrig blivit tillåten. Så farlig är den. Expressen 18 ⁄ 9 2004 , s. 12. -- jfr
BLAD- ,
CIGARRETT- ,
KARDUS- ,
KARV- ,
KIST- ,
LÅNG- ,
PALT- ,
PAPYROSS- ,
PIP- ,
PRESS- ,
RAPÉ- ,
RULL- ,
RÅ- ,
RÖK- ,
SHAG- ,
SKRÅ- ,
SMAL- ,
SNUS- ,
SPINN- ,
STÅNG- ,
TUGG-TOBAK m. fl. -- särsk.
[TOBAK 1.a]
a) i förb. med vissa verb för att beteckna dels olika slags nyttjande, särsk. röka, se RÖKA , v. ²
2 a, tugga ,
förr äv. dricka ,
se DRICKA , v.
4 ,
supa ,
se SUPA , v.
4 ,
dels olika slags tillverkning l. beredning, förr särsk. karva ,
se KARVA , v.
2 ,
skära, spinna ,
se SPINNA , v. ¹
2 a . Tu skalt snoppa Liwsz och skära Tobaak.
CHRONANDER Bel .
F 4 b (
1649 ). Den som tugger tobak i kyrkian, är han poik eller drängh, böte 4
(öre) .
KyrkohÅ 1902 ,
s. 113 (
1652 ).
[TOBAK 1.b]
b) i förb. med attributiv bestämning som anger tobakens ursprung l. kvalitet o. d., särsk. i uttr. orientalisk l. turkisk (jfr 2 slutet) l. virginsk tobak (jfr 2 slutet). Artollerii bringes an, kriit huite Brabandiske pijpor; / Jämte det allerskönste Verginske Taback, som i staden / Fins.
STIERNHIELM Herc. 234
(1658, 1668 ).
Turkisk Tobak rökes allmänt uti China af gamla och unga. OSBECK Resa 199
(1751 ,
1757 ).
4 av de bästa och mest fylliga orientaliska tobakerna. DN 1970 , nr 120, s. 18 .
[TOBAK 1.c]
c) i uttr. en pipa tobak ,
se PIPA , sbst. ¹
4 b . Det är intet wärdt een Pijpa Tobak sa Burman.
CELSIUS Ordspr. 11: 528
( c. 1710 ).
[TOBAK 1.d]
d) (†) om snus, i uttr. en pris tobak ,
se PRIS , sbst. ²
1 a α.
[TOBAK 1.e]
e) (vard., numera bl. tillf.) bildl., i sådana uttr. som lukta l. känn på den tobaken, ss. hotelse. Jo, jo, min gubbe, känn på den tobaken.
BLANCHE DödFadd .
70 (
1850 ). Jim . . satte en ursinnigt knuten näfve under näsan på skepparn: ”Om det är jag själv? Jo, lukta på den tobaken, du ärkemulåsna bland bondskeppare!”
HÖGBERG Jim 12 (
1909 ).
[TOBAK 1.f]
f) (vard., i Finl.) om cigarett. Hon tänkte bara på . . varför hon rökt femton tobakar genast första gången.
Vasabl. 22 ⁄ 5 1981 ,
s. 9 .
[TOBAK 2]
2) om (art av) det till fam. Solanaceae hörande växtsläktet Nicotiana Lin., av vars blad tobak (i bet. 1 )
bereds; särsk. om arten N. tabacum Lin., virginsk tobak (se slutet) l. N. rustica Lin., bondtobak; äv. (o. i Sv. numera bl.) om olika arter odlade ss. prydnadsväxter; äv. (särsk. ss. senare led i ssgrna BRÖST- o. NORRLANDS-TOBAK )
om växt vars utseende påminner om växt av släktet Nicotiana Lin. l. vars användning i ett l. annat avseende överensstämmer med sådan växts; jfr NIKOTIAN .
FRANCKENIUS Spec .
D 3 a (
1638 ).
Tobaken kom först til Europa år 1586, och war då allenast känd såsom en nyttig wäxt at läka sår. SvSaml .
2: 11 (
1764 ). Tobak . . planteras af några til eget behof.
VetAH 1786 , s. 228. Tobak; fodret nästan klocklikt, 5flikigt, kronan bägarformig med pip.
LILJA FlOdlVext .
26 (
1839 ). Tobak . . en allmänt odlad ört, tillhörande Bolmväxterna: Nicotiana L. Utom den Allmänna Tobaken (N. Tabacum L.) odlas Bondtobaken, skild genom rundadt trubbiga blomflikar: N. rustica L.
FRIES Ordb .
( c. 1870 ).
DN 26 ⁄ 2 1995 , s. C16
( om prydnadsväxt ) . Sista sommaren tobak odlades i Sverige, 1964, gjordes en dokumentärfilm med tobaksodlaren Alida Olsson från Yngsjö, som odlat fram den legendariska tobakssorten Alidatobaken.
DN 28 ⁄ 2 2004 , s. 10. -- jfr
BOND- ,
JUNGFRU- ,
LANT- ,
SOLDAT-TOBAK m. fl. -- särsk. i förb. med attributiv bestämning, dels i sådana uttr. som
turkisk (jfr 1 b )
l. virginsk (jfr 1 b )
l. äkta tobak ,
dels om växt l. ört som liknar l. påminner om tobak, i sådana uttr. som indiansk ,
se INDIANSK 2 a η ,
l. oäkta tobak . Guul Bolmgräs, Oäcktad Toback.
FRANCKENIUS Spec .
C 2 a (
1659 ).
Det försök, jag giort med Turkiska Tobaken, är jag här i Norrland icke ensam om. VetAH 1749 , s. 207. Växten Nicotiana tabacum, äkta l. virginsk tobak.
ÖSTERGREN (
1958 ).
Ssgr
:
A
:
B
.
B
(i allm. till 1 ):
–
TOBAKS-ACCIS .
(numera bl. i Finl.) konsumtionsskatt på tobak (jfr -skatt ); äv. (förr) om accis (se d. o. 1 )
på för försäljning avsedd tobak. RP 9: 340 (
1642 ).
Hwad Tobaks-Accisens vpbärande widkommer, så är den alltid förrättad af Småtulls-betienterne. ARNELL Stadsl .
121 (
1730 ). Riksdagen förutsätter . . att en större andel av inkomsterna av tobaksaccisen . . i framtiden skall användas för förebyggande åtgärder.
Hufvudstadsbl. 24 ⁄ 6 1994 ,
s. 5 .
– –
TOBAKS-AFFÄR .
[TOBAK 1]
1) (numera bl. mera tillf.) till 1 ,
2 :
affär (se d. o. 4 )
med l. rörande tobak; jfr -handel . Sedan Kongl. Maj:t år 1662 förklarat, att kronan öfvertoge hela tobaksaffären, utarrenderades all tobakshandel i riket till ett särskildt tobakskompani.
ArbStat. A 2: 29 (
1899 ).
[TOBAK 2]
2) till 1 :
affär (se d. o. 6 slutet) för försäljning av tobak (o. lektyr, konfektyr, lotter o. d.); jfr -bod, -butik, -handel, -kiosk .
2NF 27: 589 (
1918 ). På hemvägen gick hon in i tobaksaffären . . och köpte ett paket Pacific och tre penninglotter.
BECKMAN DamRödHatt 111 (
1966 ).
– –
TOBAKS-ARBETARE .
person som yrkesmässigt arbetar med tobak(sproduktion). EkonS 2: 40 (
1894 ).
Nytt hopp för tobaksarbetare i Malmö. Expressen 29 ⁄ 11 2001 ,
s. 7 .
– –
TOBAKS-ARBETERSKA .
(numera bl. tillf.) jfr -arbetare .
SAOL (
1950 ). -- (
1 (
f ))
–
TOBAKS-ASK .
ask för tobak (jfr -burk ); äv. (vard., i Finl.): cigarettpaket. BoupptRasbo 1787 . En ganska magnifik . . sjöskumspipa jämte en vacker engelsk tobaksask med solglas i locket.
TERSMEDEN Mem . 1: 97
( c .
1790 ).
Tobaksindustrin har brutit mot en gentlemannaöverenskommelse som den ingick med staten på 70-talet om att inte sälja små tobaksaskar på tio cigarretter. Borgåbl .
23 ⁄ 12 1993 ,
s. 3 .
– –
TOBAKS-ASKA .
om aska (förr använd i medicinskt syfte) som uppstår vid förbränning (rökning) av tobak. Äro Tändren . . öfwerdragna med Win-sten . . då är godt, at flitigt gnida dem med Tobaks-Aska.
HAARTMAN Sjukd .
293 (
1759 ).
SNELLMAN Tyskl .
398 (
1842 ).
– –
TOBAKS-AUTOMAT .
jfr automat 1 a .
SAOL (
1950 ). Handlarna tvingas ha uppsikt också över tobaksautomaterna. Det blir lika brottsligt att låta ungdomar handla i dem som över disk.
DN 30 ⁄ 11 1995 , s. A1.
– –
TOBAKS-AVFALL ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
avfall av tobak; jfr -damm, -fnassel, -sopor .
EKENBERG o.
LANDIN (
1894 ).
– –
TOBAKS-AVVÄNJNING ~ ⁰²⁰.
avvänjning från tobaksberoende (gm medicinsk behandling). Tobaksavvänjning även för danskar.
DN(B) 12 ⁄ 1 1959 , s. 13.
Ssg:
–
tobaksavvänjnings-kur .
jfr kur , sbst. ³
1 .
SvD(A) 15 ⁄ 12 1958 , s. 19.
– –
TOBAKS-BEROENDE , n.
om förhållandet att vara beroende av tobak. DN 12 ⁄ 1 1977 ,
s. 2 .
– –
TOBAKS-BESKATTNING .
SkattereglKomBet .
3: 308 (
1882 ). Om Sverige ansluter sig till Schengenavtalet kommer det . . att betyda att Sverige . . avhänder sig möjligheten att bedriva en egen alkohol- och tobaksbeskattning.
DN 28 ⁄ 6 1995 , s. A4.
– –
TOBAKS-BESÖKARE .
(†) om lägre tjänsteman vid tullväsendet med rätt att förrätta visitation efter tobak; jfr besökare 1 .
BoupptSthm 8 ⁄ 7 1667 , s. 897. Öf
(verste) Ranck besvärade sig öfver tobakzbesökerne, som hade gådt in hoos een hans bonde . . att visitera effter tobak.
RARP 10: 222 (
1668 ).
BoupptSthm 24 ⁄ 3 1686 , s. 437 a. --
– (
2 )
TOBAKS-BLAD .
blad hos l. från tobak; i sht i pl., om (torkade l. på annat sätt behandlade) sådana blad använda för framställning av tobaksvara l. (förr) i medicinskt syfte. STIERNMAN Com .
3: 113 (
1662 ;
läst i orig. ) . Förbindes
(bränn) skadan med Tobaks- eller färska Grodblad . . kan wärken lindras.
HAARTMAN Sjukd .
80 (
1765 ).
Tobaksblad eller Virginska blad böra vara väl svettade och mörkbruna. GYNTHER Förf .
8: 77 (
1863 ). Som alla cigarrettillverkare tillsätter . .
(Svenska Tobaks AB) smakämnen till tobaksbladen.
DN 27 ⁄ 2 1994 , s. A5. --
– (
2 )
TOBAKS-BLOMMA .
om (olika arter av) den till släktet Nicotiana Lin. hörande prydnadsväxten blomstertobak; äv. om blomma på l. från tobaksplanta. Just nu är kanske tobaksblommorna det vackraste - mörkröda, fintecknade och underbart doftande.
SvD(A) 2 ⁄ 8 1959 , s. 12.
DN 5 ⁄ 7 2002 , s. 13.
– –
TOBAKS-BLY .
(†) om papperstunt blyblad för inpackning av tobak. SYNNERBERG (
1815 ).
ÅSTRAND (
1855 ).
– –
TOBAKS-BLÅSA .
(†) tobakspung; jfr blåsa , sbst.
1 a slutet. VRP 8 ⁄ 12 1731 .
(I tidningsannonserna) efterlysas förlorade . . ”tobaksblåsor”, d. v. s. tobakspungar.
GbgAB 23 ⁄ 5
1908 , s. 15
( cit. fr. c. 1773 ).
– –
TOBAKS-BOD .
(numera bl. tillf.) jfr bod , sbst. ¹
3 ,
o. –
tobaksavvänjnings-affär 2 .
(Fr.) Cantine du tabac,
(sv.) en tobaksbod, derest trupparne kunna få köpa toback.
MÖLLER 277 (
1755 ).
SErikÅb .
1959 , s. 122.
– –
TOBAKS-BOLAG ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
bolag (se bolag , sbst. ²
3 )
för produktion l. försäljning av tobaksvaror; jfr
–
tobaksavvänjnings-kompani .
SvD(B) 29 ⁄ 6 1957 , s. 11.
– –
TOBAKS-BREV .
(†) pappersomslag innehållande tobak; jfr brev 5 o. –
tobaksavvänjnings-kardus .
LIND 1: 461 (
1749 ).
– –
TOBAKS-BRUK .
jfr bruk 1 .
HanssonDröm. A 7 a
( c. 1680 ). Från tobaksbruk måste . . den afstå, som lider af sjukdomssymptomer från hjärtat eller blodkärlen.
WRETLIND Läk. 9-10: 55 (
1901 ).
ArbMiljö 1992 ,
nr 7, s. 5 .
– –
tobaksavvänjnings-bruk .
2BorgP 3: 560 (
1726 ).
– –
TOBAKS-BRUN .
brun som l. av tobak. WESTRING SvLafv. 1: 90 (
1805 ).
(Ett) leende, som blottade hans två rader . . tobaksbruna tänder.
GREBST 1År 45 (
1912 ).
– –
TOBAKS-BRYNT , p. adj.
(†) brun av tobak; jfr bryna , v. ²
5 .
(Han) grinar mot solen, hvarvid de tobaksbrynta tänderna bli synbara.
BREMER GVerld .
4: 251 (
1861 ).
– –
TOBAKS-BRÄDE .
(†) bräde (se d. o. 2 )
använt ss. underlag vid (till)skärning av tobak. TOPELIUS Vint . I. 1: 74
(1863, 1880 ).
Landsm .
XI. 4: 30 (
1896 ).
– –
TOBAKS-BURK .
burk för l. med tobak; jfr -ask, -låda, -schatull, -skrin . En Tobaksburk af bly.
BoupptVäxjö 1815 . Kyrkoherden drog till sig sin tobaksburk . . och började stoppa sin pipa.
OLOFSSON Möte 44 (
1966 ).
– –
TOBAKS-BUSS .
jfr buss , sbst. ²
2 b ,
o. –
tobaksavvänjnings-dross .
(Han) befriade sin mun från en ansenlig tobaksbuss.
DE GEER Hjertkl .
75 (
1841 ).
KJELLGREN Smar .
16 (
1939 ).
– –
tobaksavvänjnings-affär 2 . I dörrarne till de små tobaksbutikerna stå de äldre borgarne och röka.
LEVERTIN Riv .
51 (
1883 ).
KvällsP 3 ⁄ 8 2002 , s. 12.
– –
TOBAKS-BÖSSA .
(†) tobaksdosa; jfr bössa 1 .
OxBr. 11: 696 (
1637 ). Nu hade gamle kapten Höök . . fått fram sin tobaksbössa.
HEIDENSTAM Karol .
1: 171 (
1897 ).
– –
TOBAKS-DAMM .
jfr damm , sbst. ²
2 c ,
o. –
tobaksavvänjnings-avfall .
TT 1899 , Allm. s. 244. Nikotinrikt tobaksaffall används till fördrifvande af ohyra från växter i trädgårdar och växthus . . direkt till rökning eller inpudring (s.k. tobaksdamm).
2NF 29: 247 (
1919 ).
– –
TOBAKS-DOFT .
doft l. lukt av tobak l. tobaksrök. BLOMBERG Överg .
2 (
1915 ).
– –
TOBAKS-DON .
(numera föga br.) jfr don , sbst. ¹
3 .
NORDFORSS (
1805 ).
Och skepparn stoppar in tobaksdonen / Och struttar med uppå styfva ben. EVERS Fosterj .
43 (
1909 ).
– –
TOBAKS-DOSA .
(i sht förr) (vanl. i fickformat tillverkad) dosa för förvaring av tobak; jfr –
tobaksavvänjnings-bössa .
OxBr. 11: 715 (
1637 ).
En tobaks dos af Eek och klädd in uti med bly. ÅgerupArk. Bouppt.
1754 . Främlingen tog upp en liten oval tobaksdosa och en bunt cigarettpapper.
HELLSTRÖM Kusk. 137 (
1910 ).
– –
TOBAKS-DRICKANDE , n.
( tobak- 1638 . tobaks- 1655 osv. ) (numera bl. i skildring av ä. förh.) tobaksrökning. RP 7: 155 (
1638 ).
Dee äta här alrig meer än om middagen, sedan fördriffua de heela dagen mäd tobacksdrickande. EKEBLAD Bref 1: 420 (
1655 ;
rättat efter hskr. ) .
SvFolket 5: 289 (
1939 ).
– –
TOBAKS-DROSS .
(numera föga br.) tobaksbuss; äv. om liten mängd snus; jfr dros .
(Han sade sig) sedt, huru Qwinfolcken i Kyrckian . . hade fått åth hwar annan sin Snuftobaks Bösza, och at the hade slagit på hwar andras Hand stora Tobaks drossar, dem dhe sedan hade opsnufwat.
HanssonDröm. A 3 b
( c. 1680 ).
HEIDENSTAM Svensk .
2: 281 (
1910 ).
– –
TOBAKS-ELD .
(numera bl. tillf.) eld (se d. o. 4 b )
varmed tobakspipa tänds; äv. om glöd i tänd pipa. Uthur hans händer skakades
(vid jordbävningen) både Eldståhlet och flintan, i ty han tå ute på Engen Tobaks Eld slå wile.
BROMAN Glys .
1: 337 (
1709 ). Tobakselden uti ett litet fyrfat . . besökes ganska flitigt
(av båtpassagerarna) .
BLADH o.
HORNSTEDT 62 (
1799 ).
HÖGBERG Baggböl. 2: 176 (
1911 ).
– – TOBAKS-EXTRAKT . extrakt av tobak, använt ss. (ingrediens i) läkemedel l. insektsmedel o. d. Tobaks-Extract . . stillar fuktig Hosta och Bröstwärk. BRUNO Gumm . 124 (1762 ). Själfva lössen äro lätta att döda med relativt billiga medel, t. ex. . . tobaksextrakt. 2NF 36: 195 (1923 ). –
–
TOBAKS-FABRIK .
jfr fabrik 4 o. –
tobaksavvänjnings-hus .
2RARP 12: 632 (
1741 ). De vigtigaste bland dessa fabriker
(i Sv. vid mitten av 1800-talet) voro: sockerraffinaderier, ylle- och klädesfabriker, tobaksfabriker . . pappersfabriker, o. s. v.
THOMÉE IllSv .
25 (
1866 ).
– –
TOBAKS-FABRIKANT .
fabrikant av tobak; jfr -fabrikör, -tillverkare .
BJÖRKMAN (
1889 ).
Tobaksfabrikanternas kommitté kommenterade på torsdagskvällen rapporten om lungkräfta och rökning. SvD(B) 29 ⁄ 6 1957 , s. 11.
– –
TOBAKS-FABRIKAT .
(numera mindre br.) särsk.: tobaksvara; i sht koll.; jfr fabrikat 1 . Ibland . . fabriks-hemligheter räknar man äfven åtskilliga Tobaks-fabricater och ibland dessa de bekanta Cigarrerne från Havana.
WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1829 , s. 24. Ensamrätt att importera tobaksfabrikat.
ÖSTERGREN (
1958 ).
– –
TOBAKS-FABRIKÖR .
(i sht förr) jfr –
tobaksavvänjnings-fabrikant .
PH 5: 3177 (
1751 ;
läst i orig. ) .
– –
TOBAKS-FAT .
(förr) fat (se d. o. 1 )
för (transport av) tobak. OSPT 1687 ,
nr 20, s. 8 . Åtskilliga andra Träd Kärel beståande utj gamla Kaar
(,) Tobakz fat, Tunnor och fierdingar.
BoupptVäxjö 1734 . -- (
1 (
f ))
–
TOBAKS-FIMP .
(i sht i Finl.) cigarrettfimp. DN 15 ⁄ 3 1994 , s. C16.
ÖNyland 24 ⁄ 2 1996 ,
s. 8 .
– –
TOBAKS-FLÄTA .
(förr) sammanflätad spunnen tobak. KOCH GudVV 2: 312 (
1916 ).
(På tobaksraspen) rives tobaksflätan till snus.
Fredr1Tid 34 (
1924 ).
– –
TOBAKS-FNASSEL .
(†) tobaksavfall (i form av smulor); jfr fnassel , sbst. ¹
1 . Tröste den, som tappar minsta tobaksfnassel i deras papper!
HEIDENSTAM Karol .
2: 128 (
1898 ).
– –
TOBAKS-FORSKNING .
forskning rörande tobakens (skade)verkningar. SvD(A) 17 ⁄ 12 1957 , s. 28. --
– (
2 )
TOBAKS-FRÖ .
ApotT 1698 , s. 73. Äfwen hade wår lärde Westgöte sändt tobaksfrö, som
(J.) Ahlström planterade ut.
AFZELIUS Sag .
XI. 2: 286 (
1870 ). --
– (
2 )
TOBAKS-FÄLT .
jfr fält 1 b .
WIKFORSS 719 (
1804 ).
(Byn) är omgiven av tobaksfält, och överallt på gårdarna ser man buntar av tobaksplantor ligga på torkning.
SANDSTRÖM NatArb .
1: 65 (
1908 ).
– –
TOBAKS-FÄRGAD .
som har en färg som påminner om tobak. LUNDBERG HusdjSj .
564 (
1868 ).
– –
TOBAKS-FÖRBRUKNING .
jfr för-bruka c .
PH 8: 132 (
1766 ;
läst i orig. ) . Tobaksförbrukningen beräknas för 1891-1895 ha utgjort, pr individ och år, i Europa 1.04 kg och i Förenta staterna 2.55 kg.
2UB 10: 411 (
1907 ).
– –
TOBAKS-FÖRBUD .
förbud mot bruk av tobak. SAOL (
1950 ).
Det är självklart med tobaksförbud inom sjukvården. KvällsP 18 ⁄ 12 2003 , s. 48.
– –
TOBAKS-FÖRSÄLJNING .
försäljning av tobak; jfr –
tobaksavvänjnings-säljning .
PH 5: 3412 (
1752 ;
läst i orig. ) .
– –
TOBAKS-GUL .
gul av tobak; äv. i överförd anv. Efter hand blir det några tobaksgula leenden kring bordet.
MARTINSON Kap 10 (
1933 ).
SPONG Kråkn .
78 (
1963 ).
– –
TOBAKS-HANDEL .
handel (se handel , sbst. ²
11 (
b )) med tobak (jfr –
tobaksavvänjnings-affär 1 ); äv. konkret: tobaksaffär (se d. o. 2 ).
STIERNMAN Com .
2: 309 (
1641 ;
läst i orig. ) . Snus- och tobakshandelen i Städerne . . bör egenteligen förbehållas fattige enkor, wärnlösa qwinfolk och af sig komne Borgare.
DANCKWARDT SmndrFörf .
197 (
1823 ).
En dam av ädel vandel / som står i tobakshandel. KARLFELDT FlBell .
55 (
1918 ).
– –
TOBAKS-HANDLARE .
person som driver handel med tobaksvaror; jfr tobakist .
UUKonsP 13: 385 (
1679 ). Inga obehöriga personer, såsom Hökare, Hattstofferare och Bagarebods-Hustrur . . måge hädanefter . . befatta sig med Tobaks och Snus-Handelen, som Tobaks-Handlare och Tobaks-Fabriqueurer allena tilkommer.
PH 11: 682 (
1779 ;
läst i orig. ) .
VL 12 ⁄ 11 1906 , s. 2.
– –
TOBAKS-HANDLERSKA .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr –
tobaksavvänjnings-handlare .
(Kvinnorna) är tillåtet, att blifva . . tobakshandlerskor.
AGARDH o.
LJUNGBERG II. 2: 111 (
1856 ).
– –
TOBAKS-HANTERING .
jfr hantering II .
SFS 1911 ,
Bih. nr 6, s. 89 . 1914, det år då den enskilda tobakshanteringen övertogs av Tobaksmonopolet.
Dædalus 1948 , s. 51.
– –
TOBAKS-HUS .
särsk. (förr) om hus använt vid verksamhet förbunden med tobak; särsk. dels om offentlig lokal där tobak konsumerades (mot betalning), dels om tobaksfabrik. Sammalades skole . . Alle Öhl- och Brännewijns- eller andre Krogar, så och Tobackz Huus tilslutas om Affton för Högtijdzdagerne . . sädan Klockan är 7. slagen.
SCHMEDEMAN Just .
457 (
1665 ;
rättat efter orig. ) . Oluff Persson, Spinnare på Tobakzhuset.
BoupptSthm 1673 , s. 298 a.
– –
TOBAKS-IMMA .
(†) dimma l. slöja av tobaksrök; jfr imma , sbst.
1 (
a ), o. –
TOBAKS-INDUSTRI .
jfr industri 3 .
AtlFinl .
24: 16 (
1899 ). Tobaksindustrin hävdar att filter tar bort en viss procent . . av nikotinet och de skadliga tjärämnena.
DN(A) 19 ⁄ 1 1964 , s. 20.
– –
TOBAKS-INFÖRSEL ~ ⁰²⁰.
jfr införsel 2 .
STIERNMAN Com .
2: 305 (
1641 ;
läst i orig. ) .
– –
TOBAKS-KARDUS .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr kardus 1 b o. –
tobaksavvänjnings-brev .
HovförtärSthm 1754 , s. 3188. Tobakskardusernas färggranna märken tilltalade den folkliga fantasin.
Kulturen 1963 , s. 11.
– –
TOBAKS-KARVERI .
(†) anordning l. lokal för skärning av tobak. HTSkån .
3: 302 (
1805 ).
Till följd hvaraf under åren närmast före år 1770 en mängd tobakskarfverier och snusfabriker uppstodo. ArbStat . A 2: 38 (
1899 ).
– –
TOBAKS-KIOSK .
jfr kiosk 2 o. –
tobaksavvänjnings-affär 2 .
ÖSTERGREN (
1958 ).
– –
TOBAKS-KISTA .
(förr) jfr kista 3 slutet. VRP 1717 , s. 222. Vredgade kompanier, hvilkas . . utskickade återkommo tomhändta efter att ha kastat sorgsna blickar på magasinets tomma brännvinstunnor och tobakskistor.
QUENNERSTEDT Torneå 2: 324 (
1903 ).
– –
TOBAKS-KLINIK . Riksförbundet mot Tobaken hoppas . . att i samarbete med läkare få till stånd en tobaksklinik till hjälp för rökare, som vilja bliva fria från sitt tvång.
GbgP 27 ⁄ 10 1956 , s. 11.
– –
tobaksavvänjnings-lavemang .
AKEN Reseap .
189 (
1746 ).
Inge starke clistirer eller stolpiller förmådde skaffa öpning, ej eller i början tobaks clistir. THUNBERG Resa 1: 106 (
1788 ).
GENTZ Lindgren 40 (
1927 ).
– –
TOBAKS-KNIV .
(i sht förr) 1 st. Tobakz knif, at skrufwa fast.
BoupptVäxjö 1742 . 1 st. Tobaks knif med talrick.
BoupptVäxjö 1767 .
– –
TOBAKS-KOLLEGIUM .
[ efter t. tabakskollegium
] (om (ä.) utländska förh.) sällskap av tobaksrökare.
SERENIUS H 1 a (
1734 ). Aftnarna tillbragte . .
(Fredrik Vilhelm av Preussen) i sitt kära tobakskollegium, en utvald krets av något rustika vänner, officerare och ämbetsmän.
Almquist VärldH 6: 229 (
1929 ).
– –
TOBAKS-KOMPANI .
(förr) kompani (se d. o. 3 c )
som handlade med tobak; jfr –
tobaksavvänjnings-bolag .
ResolAllmBesvär 1664 , s. A 4 a. J medlertidh håller Kongl. Maij:tt för billigt och skäligt wara, att tobaakzcompagniet skall för dheras toobaakz handell betala portorium till stadhen.
ASScF 18: 470 (
1666 ).
– –
TOBAKS-KONSUMENT . I Ryssland straffades tobaksconsumenterne (år 1634) med förlusten af näsan; men huru litet . . detta verkade, ser man ännu dagligen.
GYNTHER ConvHlex .
425 (
1848 ).
– –
TOBAKS-KONSUMTION .
( tobak- 1949 . tobaks- 1727 osv. ) 2BorgP 3: 744 (1727 ). TSvLärov. 1949 , s. 89. --
– (
2 )
TOBAKS-KULTUR .
särsk.: odling av tobak; jfr kultur 2 .
2RA 1: 557 (
1723 ;
läst i orig. ) . Tobakskulturen utbredde sig till en början hastigare än potatiskulturen.
TT 1885 ,
s. 7 .
– -
KVARN .
(i sht förr) kvarn (se d. o. 2 )
för sönderdelning av tobak. Tiden tillät ej at bese de öfrige slags qvarnarne, såsom: Oljo- Tobaks- Färgeträds-qvarnar.
BJÖRNSTÅHL Resa 4: 313 (
1782 ).
AHB 119: 8 (
1884 ;
om mindre, handdriven apparat ) . -- (
1 ,
2 )
–
TOBAKS-KÄPP .
(förr) tobaksspett. Den som har att sälja . . Tobakskäppar och goda Tobaksplantor, gifwe det tillkänna i Tobaks-Fabriqueuren Zimmermans Bod.
DA 1808 , nr 114, Bih. s. 1. -- (
1 ,
2 )
–
TOBAKS-LADA .
(förr) lada (se lada , sbst. ¹
c )
för torkning av tobaksblad. BELLMAN (BellmS) 1: 179
( c. 1775, 1790 ). I Sverige afplockas tobaksbladen på hösten, sorteras och buntas löst samman samt underkastas en första torkning, vanligen i s. k. tobakslador.
2UB 4: 650 (
1899 ).
– –
TOBAKS-LAG .
jfr lag , sbst. ¹
1 .
NordMed. 1991 , s. 11 ( om förh. på Island ) . Det kan bli ett lagstadgat förbud mot rökning i gemensamma lokaler, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Ett förslag till tobakslag kommer inom några veckor.
DN 20 ⁄ 3 1992 , s. A5. --
– (
2 )
TOBAKS-LAND .
särsk. om land (se d. o. 1 a [TOBAK 2.f.α]
α) där tobak odlas l. som är avsett l. lämpligt för odling av tobak. Bonden
(fick) mera winst af et litet Tobaksland, än tilförene af all sin åker.
LINNÉ Vg .
221 (
1747 ).
Efter planteringen vattnas och rensas tobakslandet förnyade gånger efter behof. ARRHENIUS Jordbr .
3: 127 (
1861 ).
– –
TOBAKS-LAVEMANG .
(†) lavemang varvid tobak används; jfr –
tobaksavvänjnings-klistir . Instrument til Tobaks Lavemang.
BoupptVäxjö 1805 . Ett tobakslavemang, som tillredes med att begjuta ett qwintin wanliga torra tobaksblader med ett qwarter kokhett watten.
LOVÉN Anv .
78 (
1838 ).
LUNDBERG HusdjSj .
356 (
1868 ).
– –
TOBAKS-LOSKA .
(numera bl. mera tillf., vard.) STRINDBERG Fagerv .
18 (
1902 ).
ÖSTERGREN (
1958 ).
– –
TOBAKS-LUKT .
jfr lukt 2 .
(Han) kleff med Stegar i Fönstren och ransakade om han skulle känna någon Tobaks-Lucht, hwilken om han bleff warse, lät han straxt taga them som hade druckit, vthur Huset och vphängia.
RÅLAMB Resa 44
(1658, 1679 ).
STRINDBERG Giftas 1: 186 (
1884 ).
– –
TOBAKS-LÅDA .
(förr) låda för l. med tobak; jfr –
tobaksavvänjnings-burk .
MÖLLER 2: 1058 (
1785 ).
– –
TOBAKS-MANUFAKTURIST .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr manufakturist 1 .
ARNELL Stadsl .
120 (
1730 ).
– –
TOBAKS-MISSBRUK ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
jfr missbruk 1 c .
(Ingen) torde vilja bestrida, att sprit- och tobaksmissbruk i avsevärd grad fräta på det arbetande folkets livskrafter.
LIDFORSS OndMakt . 165
(1906, 1909 ).
– –
TOBAKS-MISSBRUKARE .
person hemfallen åt tobaksmissbruk. HanssonDröm. A 4 b
( c. 1680 ).
Expressen 30 ⁄ 12 1994 ,
s. 2 .
– –
TOBAKS-MJÖL .
mald tobak (för tillverkning av snus). SFS 1920 , s. 109.
– –
TOBAKS-MOLN .
moln (se d. o. 3 a )
av tobaksrök; jfr -imma, -sky, -ånga .
OXENSTIERNA Vanderdecken 73 (
1865 ).
Tobaksmolnen svävade upp mot taket. TRENTER Sjöj .
155 (
1966 ).
– –
TOBAKS-MONOPOL .
(system med) monopol på handel med l. tillverkning av tobak; äv. konkretare, särsk. om svenska statens tobaksmonopol (jfr monopol 2 ).
EkonS 1: 63 (
1891 ). Ett sista försök att rädda tobaksmonopolets fabrik i Gävle från förflyttning . . gjordes på tisdagen.
DN(B) 1957 ,
nr 324, s. 19 . Tobaksmonopolet upphör vid årsskiftet.
SvD(A) 21 ⁄ 4 1966 , s. 21.
– –
TOBAKS-NÄMND .
(förr) om statlig nämnd (inrättad 1943 o. avskaffad 1961) med uppgift att handlägga frågor rörande tobakshandel då statsmonopol rådde; särsk. i uttr. statens tobaksnämnd .
SFS 1943 , s. 607. Inför statens tobaksnämnd behandlades . . Tobaksmonopolets förslag om att återförsäljares rabatter bli oförändrade efter skattehöjningen på cigarretter.
LD 1958 ,
nr 35, s. 8 . --
– (
2 )
TOBAKS-ODLARE .
person som odlar tobak; jfr -planterare, -plantör . WoJ (
1891 ).
(Om ungdomar inte börjar röka) skulle det innebära ruin för tobaksodlarna i USA.
SvD(B) 29 ⁄ 6 1957 , s. 11. --
– (
2 )
TOBAKS-ODLING .
jfr odling 2 o. –
tobaksavvänjnings-skötsel .
SvTyHlex. (
1851 ).
Första försöket med tobaksodling i Alingsås skedde år 1724 eller ett år efter potatisens införande och icke utan mångas åtlöje. TT 1885 , s. 7.
WIDDING Ryttmäst .
18 (
1968 ;
konkret, om tobaksfält ) .
– –
TOBAKS-OLJA .
olja (i l.) utvunnen ur tobaksfrön; äv. om oljeliknande vätska som avsätter sig i pipskaft o. d., tobakssaft. I ERICI Colerus 2: 383
( c .
1645 ).
Destillerad Tobaks-Olja Med bomull öfwer naflan lagd, stillar alt ref och swällande i kroppen. ROBERG Beynon 241 (
1727 ).
IllSvOrdb. (
1955 ;
om tobakssaft ) .
– –
TOBAKS-PAPPER .
särsk. om papper för inpackning av tobak. PH 6: 3997 (
1756 ;
läst i orig. ) .
– –
TOBAKS-PENNING .
i pl., stundom äv. i sg. (koll.), särsk. om (små)pengar avsedda för inköp av tobak; äv. (om ä. förh.) om pengar utgående till anställd ss. lön (i stället för tobak in natura). ConsAcAboP 4: 226 (
1674 ). Såsom Kongl. Maj:t berättes, at den gemene man af de Finska Regimenterne icke utbekommit det tredie dels öre Tobackspenning, som dem efter Staten bestås.
STIERNMAN Riksd .
2412 (
1720 ;
läst i orig. ) . Här ska’ han få lite tobakspengar, så går det lättare att kasta brefven.
RÖNNBERG Brovakt .
10 (
1904 ).
– –
TOBAKS-PIPA .
( tobak- 1638 . tobaks- 1637 osv. ) [TOBAK 1]
1) pipa (se pipa , sbst. ¹
4 )
för tobaksrökning. OxBr. 11: 722 (
1637 ).
Effter der war buller, så gick iag dijt at see på, iag hadhe allenast en tobakzpipa i handen och giorde ingen nogot. ConsAcAboP 3: 315 (
1669 ).
HALLSTRÖM Händ .
221 (
1927 ).
[TOBAK 2]
2) om (individ av) fiskarten Fistularia tabaccaria Lin. (vars nos är lång o. vars långsträckta kropp slutar i en piskformig stjärt); jfr pip-fisk .
Oldendorp 1: 104 (
1786 ). Längs den amerikanska östkusten . . med tyngdpunkten av sin utbredning i Västindien, förekommer tobakspipan.
DjurVärld 6: 324 (
1962 ).
Ssgr (till 1 ): tobakspip- , äv. tobakspipe- l. tobakspips-bruk . (förr) bruk (se d. o. 9 ) för tillverkning av tobakspipor; jfr pip-bruk o. -pip-fabrik . KÖNIG LärdÖfn . 6: 66 (1747 ).
–
tobaksavvänjnings-fabrik .
(i sht förr) jfr fabrik 4 o. -pip-bruk .
2RA 3: 615 (
1734 ;
läst i orig. ) .
–
tobaksavvänjnings-foder .
(†) fodral l. etui för en l. flera tobakspipor; jfr pip-foder 2 .
BoupptSthm 1684 , s. 1045 b.
ÅgerupArk. Bouppt.
1744 . --
– (
2 )
TOBAKS-PLANTA .
KALM VgBah .
247 (
1746 ).
Redan Linné beräknade, att en enda tobaksplanta i medeltal lemnar öfver 40 000 frön. FRIES Växtr .
113 (
1884 ). --
– (
2 )
TOBAKS-PLANTAGE .
jfr plantage 1 b (slutet). RISINGH LandB 37 (
1671 ). I hufvudstaden, där fordom vidsträckta tobaksplantager upptogo flera af våra nuvarande stadsdelar . . odlas tobak alltjämt ytterst på malmarna.
SvD 1899 , nr 293 B, s. 1. --
– (
2 )
TOBAKS-PLANTERARE .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) tobaksodlare. LIND 2: 653 (
1749 ). Från Holland inkallade . .
(J. Alströmer) en tobaksplanterare till . .
(tobaksfältets) skötsel.
AFZELIUS Sag .
XI. 2: 286 (
1870 ). --
– (
2 )
TOBAKS-PLANTERING .
abstr. o. konkret; jfr plantera 1 d, e (slutet) . Hvad . . riksens commerciecollegium . . berättat angående tobaksplanteringen här i landet.
2RA 1: 557 (
1723 ;
läst i orig. ) . Under hans tid anlades rätt betydande tobaksplanteringar på gården.
Fatab. 1957 , s. 55. --
– (
2 )
TOBAKS-PLANTÖR .
(numera bl. om ä. förh.) tobaksodlare; jfr plantör c .
PH 8: 7728 (
1767 ;
läst i orig. ) .
Fatab. 1975 , s. 88. – –
TOBAKS-POLITIK .
politik (se politik , sbst.
2 -
4 )
med avseende på (reglering av) tobakshandel l. tobakskonsumtion o. d. NordMed. 1977 , s. 76. – –
TOBAKS-PRESS .
(förr) press (se press , sbst. ¹
2 (
a )) för utpressning av överflödig vätska ur tobaksrullar. LINNÉ Öl .
11 (
1745 ).
– –
TOBAKS-PRESSARE .
(förr) person som yrkesmässigt skötte tobakspress. ArbStat . A 2: 113 (
1899 ).
– –
TOBAKS-PRESSERI .
(förr) lokal l. (avdelning inom) fabrik där tobak pressades. ArbStat . A 2: 78 (
1899 ).
– –
TOBAKS-PRODUKTION .
jfr produktion 3 a .
WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1834 , s. 39.
– –
TOBAKS-PUNG .
pung för tobak; jfr –
tobaksavvänjnings-blåsa .
OSBECK Resa 170
(1751, 1757 ).
Kaptenen tog upp en tobakspung och rullade en cigarrett med ena handen. ÖSTERGREN Ankare 219 (
1988 ).
– –
TOBAKS-PÅLAGA ~ ⁰²⁰.
(tillf.) jfr pålaga 1 a (o. –
TOBAKS-RIVARE .
(förr) om person som yrkesmässigt rev l. finfördelade tobak (jfr rivare 11 ); äv. om redskap varmed tobak revs. LIND 1: 1513 (
1749 ).
Tobaksrifvaren blef en lyxartikel, som ofta beundrades i den fina verlden, dit en hvar snusande kavaljer medförde en sådan i sin ficka. MeddSlöjdF 1895 , s. 25.
– –
TOBAKS-RULLE , förr äv.
–
TOBAKS-RULL .
(i sht förr) om rulle bestående av (spunnen (o. flätad)) tobak; jfr rulle , sbst. ³
3 b . The som bära Tobaksrullar in på kyrkiogården eller kyrkio til sahlu miste desamme.
KulturbVg .
1: 81 (
1673 ). En av hans matroser
(tog) helt lugnt en tobaksrulle ur fickan och avbet en buss, sig själv till traktering.
HÄGG TretungFl .
178 (
1941 ).
– –
TOBAKS-RÖK .
om rök från tobak (som uppstår vid tobaksrökning); jfr rök , sbst. ²
1 f ,
o. –
tobaksavvänjnings-ånga .
LUCIDOR (SVS) 360 (
1673 ;
uppl. 1997 ) . Tobaksrök lindrigt inblåsen i örat, lindrar . . både döfhet och örwärk hos somlige.
DARELLI Sockenapot .
134 (
1760 ).
Tobaksröken var tät och kväljande i rummet. BLOM Sörja 145 (
1971 ).
Ssg:
–
tobaksröks-klistir .
(†) lavemang i form av tobaksrök som inblåses genom stolgången; jfr tobaks-klistir, tobaks-lavemang o. rök-tobaks-klistir .
Alm(Gbg) 1781 , s. 42.
VetHLäk. V. 3: 48 (
1798 ).
– –
TOBAKS-RÖKANDE , n.
jfr –
tobaksröks-rökning . Dobbel, Swalg, Dryckenskap, Tobackzrökande . . eller annan fåfängia.
SCHMEDEMAN Just .
459 (
1665 ;
läst i orig. ) .
– –
TOBAKS-RÖKANDE , p. adj.
GJ EHRENSVÄRD Dagb .
2: 260 (
1780 ).
Expressen 26 ⁄ 1 2004 ,
s. 6 .
– –
TOBAKS-RÖKARE .
person som röker l. har som vana att röka tobak; jfr –
tobaksröks-smökare . År 1680 . . i Augusti månad, blef igenom en tobaks-rökares oförsichtighet elden lös uti Rysz-gården.
Rüdling 225 (
1731 ).
– –
TOBAKS-RÖKNING .
jfr röka , v. ²
2 ,
o. -drickande, -rökande , sbst.
AKEN Reseap .
184 (
1746 ).
Mot tandvärk, förstoppning och astma användes af allmänheten stundom tobaksrökning. UHRSTRÖM Hemläk .
531 (
1881 ).
– –
TOBAKS-SAFT .
om vätska som avsöndras från tobak vid snusning l. piprökning o. d. (jfr saft 5 a o. -olja, -sås ); förr äv. om extrakt från tobaksblad (använt i medicinskt syfte) (jfr saft 5 b ).
(Han hade besökt en vän) tå han lågh och soff på sin Säng, och bleff warse at TobaksSafften hade flutit honom aff Munnen öfwer hela hans skiägg.
HanssonDröm . A 3 a
( c. 1680 ).
(Om de som lider av frossa) nyttja . . 1/2 lod Tobakssaft . . så slippa de sedan ofta sjukdomen.
HAARTMAN Sjukd .
159 (
1765 ).
MOBERG Invandr .
179 (
1952 ).
– –
TOBAKS-SALVA .
(†) salva gjord på tobak. ROBERG Beynon 240 (
1727 ).
Tobaks-salfwan brukas, på hårda körtlar och hårda växter, en lång tid, både insmord och pålagd. DARELLI Sockenapot .
102 (
1760 ).
– –
TOBAKS-SCHATULL .
(förr) tobaksskrin; jfr –
tobaksröks-burk .
BoupptVäxjö 1859 .
– –
TOBAKS-SKATT .
konsumtionsskatt l. punktskatt på tobaksvaror (jfr –
tobaksröks-accis ); förr äv. om skatt erlagd av importör av tobak; jfr
–
tobaksröks-pålaga .
MÖLLER (
1790 ). Under 1917 inlevererade . .
(AB Svenska tobaksmonopolet) i tobaksskatt till Statskontoret 18,874,852,53 kr., hvari ingår äfven skatt för tobakshandlarnas import.
2NF 27: 1074 (
1918 ).
SFS 1994 , s. 6007.
– –
TOBAKS-SKATTE-LAGER .
(förr) om lager där importör utan erläggande av skatt kunde upplägga tobaksvaror i avvaktan på återutförsel l. försäljning inom landet, skatteupplag för tobaksvaror. Tobaksskattelager må inrättas allenast å ort, där tullkammare . . finnes och utövaren av statens tobaksmonopol tillika har kontor inrättat.
SFS 1924 , s. 324.
– –
TOBAKS-SKILLING .
(förr) om kontant tillägg till soldats dagslön in natura; jfr portions-skilling .
QUENNERSTEDT Torneå 2: 157
( i handl. fr. 1809 ).
Manskapets underhåll och tobaksskilling utgår från och med uppbrotts-dagen från Companisamlingsplatserna. KrigVAT 1839 , s. 186.
– –
TOBAKS-SKRIN .
(förr) skrin för förvaring av tobak; jfr -burk, -schatull . Ett st. g
(amma) lt Tobaks skrin med lås och nyckel.
BoupptVäxjö 1803 .
– –
TOBAKS-SKY .
(numera bl. mera tillf.) tobaksmoln. MarkallN 2: 76 (
1821 ).
ÖSTERGREN (
1958 ). --
– (
2 )
TOBAKS-SKÖRD .
skörd (se skörd , sbst.
6 )
av tobak; äv. konkret (motsv. skörd , sbst.
7 ). WoJ (
1891 ).
Tobaksskörden göres medels knif, hvarefter bladen skiljas från stjälken samt torkas. GROTENFELT JordbrMet .
382 (
1899 ).
DN 6 ⁄ 5 2000 , s. A7
( konkret ) . --
– (
2 )
TOBAKS-SKÖTSEL .
(†) odling (se d. o. 2 )
av tobak; jfr skötsel 1 c β
o. –
tobaksröks-odling .
(Invånarna på Anguilla) föda sig af Tobaks och Boskaps-skötsel.
Oldendorp 1: 9 (
1786 ).
HEINRICH (
1814 ). --
– (
2 )
TOBAKS-SLÄKTE .
( tobak- 1904 . tobaks- 1845 osv. ) ALMSTRÖM KemTekn . 2: 286 (1845 ). Tobakssläktet tillhör samma växtfamilj som potatisen. SvVäxtförädl . 1: 617 (1951 ). –
–
TOBAKS-SMÖKARE .
(†) tobaksrökare; jfr smökare 2 .
SCHULTZE Ordb . 4618
( c. 1755 ).
– –
TOBAKS-SNUSK .
(tillf.) jfr snusk , sbst. ²
1 . Hela rummet . . luktade tobakssnusk.
ÖBERG Son .
44 (
1905 ).
– –
TOBAKS-SOPOR , pl.
(†) jfr sopa , sbst. ²,
o. –
tobaksröks-avfall .
(Kål) angripes . . mycket af jordloppor, som fördrifvas . . genom . . tobakssopor.
JUHLIN -
DANNFELT 227 (
1886 ). -- (
1 ,
2 )
–
TOBAKS-SORT .
jfr sort 3 .
SAOL (
1900 ). Alida Olsson . . som odlat fram den legendariska tobakssorten Alidatobaken.
DN 28 ⁄ 2 2004 , s. 10. -- (
1 ,
2 )
–
TOBAKS-SPETT .
(förr) spett på vilket tobaksblad uppträddes för torkning; äv. med inbegrepp av därpå uppträdda tobaksblad; jfr –
tobaksröks-käpp . Långa rader af ställningar, hvaröfver tobaksspetten hänga, medan bladen undergå en första torkning.
TurÅ 1904 , s. 135.
Fatab. 1966 , s. 55. – –
TOBAKS-SPINNARE .
( tobak- 1669-1788 . tobaks- 1669 ( : tobakz spinnare Änkia ) osv. ) (förr) person som yrkesmässigt spann (se spinna , v. ¹
2 a )
tobak; äv. om person som ägde l. förestod tobaksspinneri; jfr spinnare , sbst. ¹
I 1 .
BoupptSthm 1669 , s. 1330. Tobaksspinnare . .
(dvs.) Arbetare på en tobaksfabrik, som spinner rulltobak.
DALIN (
1854 ). Då . . tobaksspinnarna i Karlskrona år 1752 klagade över den kännbara brist på arbetare de ledo vid sina fabriker . . så beslöt
(osv.) .
LEVANDER FattFolk 133 (
1934 ).
Ssgr:
–
tobaksspinnare-änka .
(förr) BoupptSthm 1669 , s. 289.
– –
TOBAKS-SPINNERI .
( tobak- 1727-1788 . tobaks- 1687 osv. ) (förr) jfr spinneri 2 .
BoupptSthm 1687 , s. 1271 a. Tobaksspinnerierne uparbeta af utländska blad öfwer 13000 och af inländska 1000 Skålp:d.
KÖNIG LärdÖfn .
6: 8 (
1747 ).
– –
TOBAKS-SPOTT .
(numera bl. tillf.) HanssonDröm. A 3 b
( c. 1680 ).
Landsm. XI. 3: 162 (
1897 ).
– –
TOBAKS-STINKANDE , p. adj.
jfr stinka , v. ²
II .
UNNERSTAD Snäckh .
56 (
1949 ). --
– (
2 )
TOBAKS-STJÄLK .
( tobak- c. 1755 . tobaks- 1734 osv. ) om tobaksblads huvudnerv (som avskiljs medelst stripning (se stripa , v. ⁵
1 )
o. utgör dels avfall, dels råvara vid produktion av vissa tobaksvaror) (jfr stjälk 4 o. rygg-stjälk ); äv. om tobaksplantas stjälk (se d. o. 1 ).
FörordnUtrWar .
1734 , s. B 3 b. Tobaksstjelkarna eller stammarna brukades til nytta på det sätt, at sedan de plåckat bladen af de samma, låta de dem ännu stå, til des frön blifvit mogna.
KALM VgBah .
281 (
1746 ). Tobaksstjälk kallas det . . avfall, som erhålles vid bladens ”stripning”.
KJELLIN (
1927 ).
– –
TOBAKS-STOPPARE .
( tobak- c. 1755 . tobaks- 1678 osv. ) (numera bl. tillf.) jfr stoppare II 4 o. pip-stoppare .
BoupptSthm 1678 , s. 257 a.
HEINRICH (
1814 ).
– –
TOBAKS-STÅNG .
(förr) om stång bestående av (spunnen) tobak. Maria knotade ibland över . . att Falls tobaksstänger blevo väl odryga.
MÅNSSON Rättf .
1: 28 (
1916 ).
– –
TOBAKS-STÄMPEL .
(förr) om stämpel använd av tulltjänsteman för märkning av tobak; äv. om med sådan stämpel åstadkommet märke. Tull-Kammaren
(har) en nyckel til lådan, hwaruti Tobaks-stämpeln förwaras.
PH 6: 4226 (
1756 ;
läst i orig. ) .
ARBMAN Silv . 62
( c. 1890 ).
– –
TOBAKS-STÄMPLING .
(förr) jfr stämpla , v. ¹
2 c slutet. ARNELL Stadsl .
119 (
1730 ).
– –
TOBAKS-SURROGAT .
surrogat för tobak; äv. om surrogat innehållande viss mängd tobak. LAHT 1892 , s. 68. Till tobak räknas . . alla tobakssurrogat, i vilka tobak eller nikotin ingår.
VaruhbTulltaxa 1: 93 (
1931 ).
– –
TOBAKS-SÅS .
(i fackspr.) om vätska som bereds för att höja smak o. arom på tobak (jfr sås 2 a ); äv. (numera bl. tillf.) om vätska som avsöndras (i munnen) från tobak vid snusning l. piprökning o. d. (jfr –
tobaksspinnare-saft ). En dehl
(av barnen på tobaksspinneriet) woro Buszmakare, ihopläggandes smala tobaksremsor, de ther insupit ett tobaks-sås, hwars composition war här ett arcanum.
LINNÉ Öl .
10 (
1745 ).
(Då) kan du börja hovera dej och låta en ny gröngöling sopa upp, där du behagar lägga af din tobakssås.
GHT 1905 , nr 197 B, s. 3.
– –
TOBAKS-SÄLJNING .
(†) tobaksförsäljning. Then otidiga Öl- Bränwins- och Tobaks sälgning, som på Hyttorne af Borgarne gemenligen öfwas plägar.
Bergv. 1: 820 (
1665 ).
StadgTjänstef .
1723 , s. B 3 a.
– –
TOBAKS-TALLRIK .
(†) tallrik för rökverk o. d. STRÅLE RörstrH 1: 49
( i handl. fr. 1733 ). 1 st. Tobakstalrick af Wallnöte träd med låck.
BoupptRasbo 1754 .
BoupptVäxjö 1784 .
– –
TOBAKS-TILLVERKARE .
tillverkare av tobak; särsk.: tobaksfabrikant. (Om) hos en obehörig Tobaks tilwärkare . . anträffades . . endast werktyg och Tobaksblader . . har Hans Kongl. Maj:t . . pröfwat skäligt at utsätta plikten til Tijo Daler Silfwermynts böter, samt Warans och Wärktygens Förlust.
KungörTobakspinnSoc. 22 ⁄ 11 1751 , s. 3. Tobakstillverkaren Swedish Match har . . vunnit ett produktansvarsmål i USA.
DN 3 ⁄ 8 2004 , s. C4.
– –
TOBAKS-TILLVERKNING ~ ⁰²⁰. Tobaks-tillverkningen, hvilken idkas uti flere Rikets städer, fortsättes till stor del af Svenska blader.
EconA 1807 , apr. s. 11.
– –
TOBAKS-TJÄRA .
sammanfattande, om (skadliga) ämnen förekommande i tobaksrök (varav flertalet bildas vid förbränning). BERGSTRAND SvLäkS 496 (
1958 ). Tobakstjära är det sammanfattande namnet på partiklarna i röken. En del av dessa är kolväten, vilka är cancerframkallande.
Expressen 3 ⁄ 3 1990 , s. 12.
– –
TOBAKS-TUGGANDE , p. adj.
HärnösDP 1664 , s. 92. De tobakstuggande manfolkens spottloskor.
MOBERG Invandr .
130 (
1952 ).
– –
TOBAKS-TUGGARE .
person som nyttjar l. har som vana att nyttja tuggtobak. KyrkohÅ 1911 , MoA. s. 117
( c. 1650 ).
DN 28 ⁄ 11 1998 , s. A7.
– –
TOBAKS-TUGGNING .
WESTE (
1807 ).
– –
TOBAKS-TULL .
( tobak- 1642 . tobaks- 1753 osv. ) (förr) tull på tobak. RP 9: 239 (
1642 ). Det fanns för några år sedan en tobakstull, som nu är borta. Den tas upp som skatt i stället.
WIGFORSS Riksbudg .
66 (
1927 ).
– –
TOBAKS-VARA .
vara innehållande l. bestående av tobak; i sht i pl.; jfr –
tobaksspinnare-fabrikat .
SFS 1914 , s. 1355.
– –
TOBAKS-VATTEN .
(†) vatten med extrakt l. destillat av tobak. Destilleradt Tobaks watn Warmt bundet om hufwudet, stillar hufwudwerck och öronens plågo.
ROBERG Beynon 242 (
1727 ). Utrotningsmedel
(för tripsar) . . omsorgsfull och upprepad tvättning med starkt tobaksvatten.
TULLGREN Skadeins .
25 (
1906 ). --
– (
2 )
TOBAKS-VÄXT .
( tobak- 1904 . tobaks- 1741 osv. ) växt av släktet Nicotiana Lin. hörande till familjen Solonaceae; äv. i pl. om familjen. VetAH 1741 ,
s. 7 .
ArkBot .
II. 1: 20 (
1904 ;
om familjen ) . Tobaksväxten erfordrar en lätt, lucker, sandblandad, varm och mild jord.
JÖNSSON Gagnv .
221 (
1910 ).
– –
TOBAKS-ÅNGA .
tobaksrök; jfr –
tobaksspinnare-moln .
PALMÆR Lustr . 28
(1841, 1848 ). Tobaksångorna drev . . över församlingen.
DELBLANC Nattresa 171 (
1967 ).
Avledn. :
–
TOBAKIST , m. ⁄ ⁄ ig.
tobakshandlare. Medlemmarna i Tobakshandlarnas riksförbund kommer att kalla sig för tobakister.
LD 22 ⁄ 12 1959 , s. 2. Prishöjningen berör tobakisterna över hela landet.
SvD(A) 27 ⁄ 5 1966 , s. 18.