TODDY tod ⁴y l. tod ⁴i , r. l. m. ( ReglKortsp . 1: 21 (1809 ) osv.) ( (†) n. RUNEBERG (SVS) 7: 24 (1833 ), FoU 15: 79 (1902 )) ; best. toddyn ( CARLÉN Ensl. 2: 253 (1846 ) osv.), förr äv. toddyen (WoJ (1891 )), ( ss. n. toddyt ) . pl. toddar ( BLANCHE Profbl . 10 (1850 : långtoddar ) osv.), äv. toddies (-ys) ( GbgP 16 ⁄ 7 1952 , s. 2, osv.) l. toddyar (-iar) (VexjöBl. 1842 , nr 16, s. 1, osv.) ( (†) = Polyfem I. 22: 2 (1810 ), VexiöBl . 1813 , nr 6, s. 4 ) . ( tady 1786 . todde 1891-1892 . toddi 1809-1936 . toddy (th-) 1775 osv. tody 1865 ) ] 1) (i sht om utländska förh.) sav från (i sht dadel- l. kokos- l. solfjäder)palm; äv. om (alkoholhaltig) dryck framställd av sådan sav, palmvin (jfr ARRAK ). Den bekanta saften Suri eller Toddy, som tappas af Cocos och andre Palmträd. VetAH 1775 , s. 147. Genom inskärningar i stammen (på kokosträdet) uttränger en angenäm saft, kallad Toddy, som . . anses såsom en mycket kylande och stärkande dryck. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1833 , s. 125. Toddy, kallas saften av olika palmer. 3NF 15: 577 (1931 ). Ett . . traditionellt indiskt rusmedel är toddy, som särskilt dricks i lantliga miljöer där det växer palmer. DN 25 ⁄ 4 1993 , s. A11. Bränd och destillerad förvandlas toddyn till arrack. DN 3 ⁄ 12 1995 , s. A9. 2) dryck beredd av en spritdryck (ss. arrak l. konjak l. rom l. whisky), socker o. (varmt) vatten (jfr GROGG ) (o. numera vanl. med tillsats av rå äggula); särsk. om (serverat) glas med sådan dryck; äv. i oeg. anv., om varm dryck beredd med rödvin (jfr GLÖGG, RÖDVINS-TODDY ) l. te l. juice o. d. som bas. Kalt watn blandadt med något Rum heter Crack, och är ganska hälsosam i hetan . . Lägger man socker därtil, så heter han Tady. Oldendorp 1: 238 (1786 ). I kajutan, hvarest . . den ångande lukten af varmt toddy gjorde ett ljuft afbrott mot kölden. RUNEBERG (SVS) 7: 24 (1833 ). En toddy bör . . vara stor, stark, söt och sjudande. BLANCHE Tafl. 3: 53 (1857 ). (Han) interpunkterade med små klunkar ur den bruna toddyn. Drack han fler än fyra toddar, kunde han bli sentimental. STRINDBERG Fjerd . 117 (1877 ). När jag . . läste om fransmännens vintoddy, vin chaud som innehåller rött vin, apelsin och kryddor fick jag idén till att använda toddy . . i grytan. SvD 11 ⁄ 12 1997 , s. 26. Vad gör man med fyra ägg och en skvätt whisky? Blandar en smaskig toddy förstås. GT 1 ⁄ 4 1999 , s. 2. Sila av fänkålsteet och blanda med frukt- och ananasblandningen . . Häll toddyn i glasen och servera den het. Expressen 24 ⁄ 4 2003 , s. 29. -- jfr AFTON- , ARRAKS- , EBENHOLTS- , JAMAJKA- , KONJAKS- , LÅNG- , MAHOGNY- , ROM- , RÖDVINS-TODDY m. fl.

Ssgr (till 2 ):

– TODDY-BORD . (numera bl. i skildring av ä. förh.) bord avsett för l. använt till (beredning av) toddy. (Att) ett väldigt toddybord var anordnadt i ett särskildt rum, och som efter tedrickningen flitigt anlitades. SvFamJ 1867 , s. 346. –

– TODDY-BRICKA . (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -bord . BoupptVäxjö 1875 . På det stora bordet . . stod toddybrickan, men ingen blandade till den ångande drycken. 3Saml. 30: 4 (1940 ). –

– TODDY-DAG . i Lund årligen återkommande evenemang (urspr. innefattande inmundigande av toddy) bland medicinstuderande. (Medicinska) fakulteten (i Lund) hade sina bestämda årliga högtidsdagar, som hette stora och lilla toddydagen. SANTESSON Vis. 162 (1889 ). –

– TODDY-DAGS . (numera föga br.) dags (se d. o. 1 ) l. tid för (inmundigande av) toddy. Det finnes (ja det gör det!) åsnor som bli genier toddydags! STRINDBERG Brev 1: 188 (1875 ). Klockan sex var toddydags enligt fädrens sed. ENGSTRÖM 2Bok 73 (1909 ). ÖSTERGREN (1958 ). –

– TODDY-GLAS . (högt) glas med l. avsett för toddy. Phosph. 1810 , s. 384. (Jag) sitter . . vid toddyglaset, blickar ner i dess dunkelbruna vätska. FRÖDING 15: 28 (1881 ). –

– TODDY-GUBBE .

[TODDY 1]

1) (numera föga br., skämts.) man som dricker l. brukar dricka toddy. LUNDIN NSthm 65 (1887 ). De äro i grunden lika beskedliga som ett sällskap toddygubbar på gamla Opris. OoB 1928 , s. 392.

[TODDY 2]

2) (vard.) (manlig) student (tillhörande medicinska fakulteten vid Lunds universitet) som deltar under toddydag. Lundagård 1956 , nr 5, s. 20 . –

– TODDY-KANNA . (numera bl. i skildring av ä. förh.) kanna använd l. avsedd för förvaring av varmvatten till (beredning av) toddy. Ack, de skrifva så mycket goja, - sade läkaren, och lade locket på toddykannan. STRINDBERG Giftas 1: 269 (1884 ). –

– TODDY-KOPP . (numera bl. i skildring av ä. förh.) kopp med l. avsedd för toddy. Längre fram doppade . . (tuppen) sin näbb med synbar förnöjelse i toddikoppen. QUENNERSTEDT Torneå 2: 336 ( cit. fr. 1809 ). –

– TODDY-MAGE . (†) om stor mage (se d. o. 4 (c )) orsakad av (överdriven) konsumtion av toddy. I vårt land äro stora toddy- och punchmagar sorgligt talrika. WRETLIND Läk. 6: 100 (1898 ). –

– TODDY-SKED . (numera bl. i skildring av ä. förh.) sked (med långt skaft) använd l. avsedd för omrörning av toddy. BoupptVäxjö 1880 . –

– TODDY-VATTEN . (numera bl. i skildring av ä. förh.) varmt vatten till (beredning av) toddy. BRAUN Mårt. 70 (1856 ). Har hon inte burit in toddyvattnet till herrn. SJÖBERG Kvart. 561 (1924 ). –

– TODDY-VIRKE . (numera mindre br.) koll., om ingredienser som behövs för att bereda toddy; jfr grogg-virke . GEIJERSTAM Hallin 136 (1887 ). (Hushållerskan) serverade . . toddyvirket på en bricka, en butelj whisky, en sockerskål och en kanna hett vatten. NILSSON HistFärs 208 (1940 ).

Avledn . (till 2 ; tillf.):

– TODDA , v. dricka toddy. LÖNNROT SvSkr. 2: 133 (1833 ). När han . . toddar och punschar så att han inte vet till sig, tycker han inte det är godt det? GHT 1896 , nr 176 B, s. 3. Ursprunget (till arrak) förlorar sig i äldre indiska kulturer då folk toddade utan förevändningar och därför inte behövde veta vad toddy var för något. DN 2 ⁄ 4 1994 , s. C16.