TOPAS t ωp a⁴s l. to- , r. l. m.; best. -en ; pl. -er (Hes . 28: 13 ( Bib . 1541 ) osv.) ( (†) -ier BLIBERG Acerra 810 (1737 )) ; förr äv. TOPATS l. TOPASIER , r. l. m. Anm . Ordet är tidigast anträffat i den lat. formen topazius . Upp . 21: 20 (

1526 ). ( topad c . 1613 . topas (tho-, -aa- , -az) 1541 osv. topasier (-z-) 1541, 1739 . topass 1538 -c . 1635 . topats (-tz) 1541-1749 . topax 1705 )

[ jfr ä. d. topaser, topasier (d. topas ), mht. topa[comb_0304]ze (t. topas ), eng. topaz , ffr., fr. topaze ; av lat. topazus, topazius , av gr. τονπαζος, möjl. av namnet på en ö (i Röda havet) där ”topas” anträffats (jfr

PLINIUS Om bildkonsten : Naturalis historia 37: 108 (1997 )); av ovisst ursprung. -- Jfr RÖKTOPAS

]

[TOPAS 1]

1) mineral . (vanl. gult l. färglöst) mineral av fluorhaltigt aluminiumsilikat; äv. om ädelsten (äv. i andra färger) av sådant mineral; särsk. dels i uttr. orientalisk topas , se ORIENTALISK 3 g , dels i uttr. brasiliansk (förr. äv. brasilisk ) topas , topas från Brasilien; äv. i utvidgad anv., om gul bergkristall, särsk. i uttr. oäkta

böhmisk topas. VarRerV 51 (1538 ). En Thopaz är klar genomskijnande medh guldfärgho . . Then honom bär wedh sin wänstra arm, han fruchtar sigh inthet, och blidkar sin wrede, och späker sin okyskhet. FORSIUS Phys . 185 (1611 ). Topas . . Är en flersidig äkta sten, af hög gul färg, eller gul färgad; beholler ock den färgen i elden, och är sjelf eldhärdande. WALLERIUS Min . 117 (1747 ). Et Örhänge med Topaser är borttappadt.

1771 , nr 156, s. 3 . Brewster har . . kommit till det resultat, att brasilianska topazer äro annorlunda sammansatta än andra topazer. BERZELIUS ÅrsbVetA 1824 , s. 173. Så håller Topazen intet syre, utan består af silicium 18.0 aluminium 27.7, och fluorin 52.3. BERZELIUS ÅrsbVetA 1825 , s. 227. Oäkta eller Böhmiska topazer. ÅKERMAN KemTechn. 1: 354 (1832 ). (På mosaiken var) Republikhuvudstäderna . . markerade med rubinstjärnor, namnen med smaragder . . oljerörledningar i topas. DN 11 ⁄ 5 1999 , s. B3. -- jfr GULD- , OLIVE- , PINK- , RÖK- , SNÄCK- , SPLITTER-TOPAS .

[TOPAS 2]

2) (†) om typ av toddy som gm sin gulaktiga färg påminner om l. för tanken till topas (i bet. 1 ). Kaffe med tillhörande en liten ”topas” - han har sjelf uppfunnit detta nya slags toddy och gifvit det namn. STURZEN - BECKER Krita 73 (1841 ). Gästerna samlade sig . . för att spela bräde och ta sig en liten ”topas” eller en äkta Jamaikatoddy, tillagad af svensk konjak. WETTERBERGH Penning. 244 (1847 ). Dalman hade en viss förkärlek för små trefliga arrakstutingar eller så kallade topaser. LINDAHL SvMill. 3: 110 (1898 ).

Ssgr

(till

1 ):

– TOPAS-BLÅ . som har samma färg som blå topas. En topasblå sjö. CASSEL Östas. 257 (1906 ). –

– TOPAS-FELS . (†)

bergart huvudsakligen bestående av topas.

JernkA

1828 , Bih. 2: 3. SJÖGREN Min. 165 (1880 ). –

– TOPAS-FLUSS . (†)

färgad bergkristall som liknar topas.

WALLERIUS Min. 110 (1747 ). Fuss omtalar en viss Bourguignon i Paris, som . . skall tillverka guldrubinglas eller, genom uteslutande af återupphettningen, topasfluss. PASCH ÅrsbVetA 1837 , s. 124. –

– TOPAS-GUL . som har samma färg som gul topas. RINMAN 1: 229 (1788 ). Öfver floden låg ett topasgult töcken. BERGER Ysaı¨l 94 (1905 ). –

– TOPAS-KRISTALL . ( topas- 1817 osv. topase- 1815 ) (numera bl. tillf.)

jfr

kristall 2 . SYNNERBERG (1815 ). Igenom hela stenens massa ser man mindre eller större drushål, hvilka på sina väggar äro besatta med quartz- och topaskristaller.

JernkA

1832 , Bih. s. 115. –

– TOPAS-SMYCKE . smycke med infattad(e) topas(er). HEIDENSTAM End. 19 (1889 ). Maria Pavlovna gifte sig . . och fick då detta stora halsband av rosa topaser och briljanter, tillverkat i S:t Petersburg. Maria Pavlovnas dotter . . ärvde topassmyckena. DN 3 ⁄ 6 2000 , Bil. s. 21.

(†)

– TOPASE-KRISTALL , se