TRETTIO trät ⁴
i ω, äv. ³⁰², l. (vard.)
TRETTI trät ⁴
i , äv. ³², räkn.
( treetijo 1650 . treti (-ij) 1669-1745 . tretie (-th- , -ije) 1562-1688 ( : Trethie-tusend ) . tretio (-iye, -je , -yie) 1526-1889 ( : tretioåriga ) . tretti (-ä- , -j) 1685 osv. trettie (-ije , -iye) 1561-1832 . trettio (-ä-, -ijio, -ijo , -iyo) 1590 ( : twhundrett trettijo twå ) osv. trätie 1629 . trätiyo 1526 ( : trätiyofalt ), 1526 ) [ fsv. þ
rätighi ; motsv. fd.
thrætiughæ (d.
tredive ), mlt.
dertich, mnl.
dertich (nl.
dertig ), fht.
thrı±z(z)ug , (t.
dreissig ), feng. þ
rı±tig (eng.
thirty ); jfr fvn. þ
rír tigir , got. þ
rins tiguns ; av
TRE , räkn., o. en pl.-form av det ord (med grundbet.: tiotal) som föreligger i
TJOG ; formen
beror på anslutning till räkneordet
TIO ] grundtal angivande ett (an)tal som är tre ggr större än tio; utom i löpande text vanl. skrivet 30, i vissa fall XXX.
Trettio tusen (
30 000 ), äv. sammanskrivet. Talet, nummer, sidan trettio (
30 l. XXX ).
Han är trettio (
år gammal ).
Tulpanerna kostar trettio kronor .
Tåget går sju och trettio (
7.30 ). The wordho öffuer eens medh . .
(Judas) om trätiyo sylffpeninga, I frå th
(e) n tidhen sökte han tilfelle ath han motte förrådha honom.
Mat . 26: 15
( NT 1526 ).
Laduga siön med de stoora och trettijo mijler breda morasen. RA II. 2: 104 (
1617 ).
Trettio dagar har november, / April, juni och september, / Tjuguåtta en allen, / Alla övriga trettioen. HOLM BevO 326 (
1948 ).
Ssgr
(
Anm .
Liksom tjugo, fyrtio osv. bildar trettio ssgr med en (
ett ), två osv. till o. med nio samt med förste, andre osv. till o. med nionde (uttalade med huvudtrycket på senare leden); jfr femtio ssgr anm .
BtFinlH 4: 123 (
1563 : tretie fyre
) .
ALMQVIST SvSpr .
35 (
1832 : trettieförsta
) .):
TRETTIO- , äv. (vard.)
–
TRETTI-EN .
SAHLSTEDT (
1773 ).
– –
TRETTI-FALD .
anträffat bl. ss. adv.: trettio gånger. Mat . 13: 8
( NT 1526 ).
– –
TRETTI-RODDARE .
(förr) jfr roddare 2 a .
HEDIN Pol 1: 160 (
1911 ).
– –
TRETTI-SEX-PUNDING .
(†) kanon för kulor av en vikt av trettiosex skålpund. EP 1792 ,
nr 48, s. 1 . Hela vårt artilleri bestod af några gamla skeppskanoner och en trettiosexpunding utan lavett.
BRAUN MajorT 97 (
1851 ).
– –
TRETTI-TAL .
[TRETTIO 1]
1) antal av trettio; i sht (med obestämdare innebörd) i uttr. ett trettiotal , omkring trettio.
WESTE (
1807 ).
Av Akademiens ledamöter genom tiderna kan ett trettiotal betecknas som politiker. 4SAH XIX. 2: 193 (
1993 ).
[TRETTIO 2]
2) i sg. best., om åren 30-39 av ett århundrade, särsk. det senast förflutna. BJÖRKMAN (
1889 ).
Karl Marx var som ung student i trettiotalets Berlin en entusiastisk anhängare av det hegelska systemet. ASPELIN TankVäg .
2: 265 (
1958 ).
Ibland kunde han inte låta bli att leka med tanken på hur det skulle ha känts att vara kommissarie i trettitalets Sovjetunionen istället. NESSER FallG 129 (
2003 ).
[TRETTIO 3]
3) (†) i sg. best., om åldern trettio år; särsk. i uttr. på trettiotalet ,
i åldern mellan trettio o. fyrtio år. BJÖRKMAN (
1889 ).
Ett fruntimmer på trettiotalet styrde modigt kurs, och äntrade in i vagnen. LAGERGREN Minn .
8: 14 (
1929 ).
– –
TRETTI-TALIST .
[ till
-tal ] person född l. (i sht om förf.) verksam på 1930-talet. Gustav Sandgren, den gamle trettitalisten och livsdyrkaren.
VeckoJ 1959 ,
nr 19, s. 34 . Den luttrade 30-talisten, den duktige 40-talisten, den bortskämde 50-talisten - och 60-talisten som är bittrast av dem alla, efter att ha sett föräldrarnas glödande 60-talsidealism falna till aska.
SDS 13 ⁄ 6 1993 ,
s. 1 .
– –
TRETTI-TVÅEN-DEL .
en av trettiotvå lika delar; särsk. ( mus .) ss. notvärde. WESTE (
1807 ).
1/2 heter en half men 1/32 en trettitvåendel. BECKMAN SvSpr .
56 (
1904 ).
Trettitvåendelarnas hastiga fladdrande i de kontrasterande satserna. TISELIUS Huxley Fyrv .
153 (
1931 ).
– –
TRETTI-ÅR .
trettio år; särsk. i pl. best., i uttr. i trettioåren ,
i åldern 30-39 år. Låt i kväll mig lifvets gudom prisa / med trettiårens hela fulla glöd.
LEVERTIN NDikt. 94 (
1894 ).
Hon var icke mera helt ung; så där i senare hälften af trettioåren. HANSSON Kås .
31 (
1897 ).
– –
TRETTI-ÅRA , adj. oböjl.
(†) i attributiv anv.: trettioårig; särsk. i uttr. trettioåra kriget ;
jfr -årig . Tyskland hade nu mera bilagt det tretio-åra kriget.
Weise 1: 1 (
1769 ).
Wår Frälsares trettio-åra stillhet på Jorden. GT 1788 ,
nr 16, s. 4 . Den unge riddaren har blifvit en trettioåra resefilosof.
LEVERTIN Diktare 270 (
1898 ).
– –
TRETTI-ÅRIG .
som är l. varar (l. varat) l. omfattar o. d. trettio år; särsk. i uttr. trettioåriga kriget ,
kriget i Centraleuropa mellan 1618 o. 1648; jfr -åra .
NORDFORSS (
1805 ). Professorn frågar oss om orsakerna till Sveriges deltagande i trettioåriga kriget. Vi svara religionsnit, men veta att det var politik eller ärelystnad.
STRINDBERG NRik .
118 (
1882 ).
För en sexti års karl kan det sig skicka / att äkta en trettiårig flicka. ANDERSSON Plautus 21 (
1901 ).
– –
TRETTI-ÅRING .
särsk. om person som är trettio år gammal. LUNDELL 314 (
1893 ).
– –
TRETTI-ÅRS-DAG .
särsk. om dag då ngn fyller trettio år. 3SAH LIX. 2: 26 (
1948 ).
– –
TRETTI-ÅRS-ÅLDER(N) .
ålder av trettio år; särsk. i uttr. i trettioårsåldern ,
i åldern omkring trettio år. En mörklagd kvinna i trettioårsåldern.
LUNDEGÅRD Ulla 75 (
1894 ).
Han var en lång kraftig typ, närmare trettioårsåldern. WIGFORSS Minn .
1: 168 (
1950 ).
Avledn. :
–
TRETTIA , r. l. f.
talet trettio (jfr sjuttia ); äv. (o. numera bl.) om ett slags båt med 30 m ²
segelarea. LoW 334 (
1889 ). Det gnisslade svagt i taljorna, när . .
(han) hissade storseglet på sin trettia.
GUSTAF -
JANSON Oskuld .
62 (
1968 ).
– –
TRETTIONDE , räkn.
[ fsv. þrätiughunde
] ordningstal till
trettio ;
förr särsk. (gm och )
förbundet med ett framförställt l. följande ordningstal. Var trettionde minut går det en buss . Vthi niyonde och tretiyonde årena.
2Kon . 15: 13
( Bib .
1541 ). Vårt öpne bref . . som gifvidt och schrifvidt är i Vadzstena thenn tretionde julii.
RA I. 2: 183 (
1568 ).
Den 15: septembris, år efter Christi börd, Ettusende Sexhundrade och på thet Trettijonde åttonde. RR 1638 , fol. 822.
Ssgr: trettionde- l. (numera vanl.)
trettion-del .
NORDFORSS (
1805 ).
-penning .
(förr) (i vissa städer utgående) avgift som erlades till stadskassan (i ä. tid till fogden o. rådet) vid köp l. byte av fast l. lös egendom på ofri grund; jfr fri-skilling 1 .
RP 1: 57 (
1627 ).
Trettiondepenningen af gårdeköp. 1NJA 1909 ,
s. 339 (
1696 ).