© Svenska Akademien. SAOB spalt: T2409; tryckår: 2005
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
TRE tre ⁴, räkn. ( tre (th- , -ee) 1523 ( :threfolloghetz ) osv. tregg- i ssg 1540 ( : tregghandan ) . tregge (-ä- , -g-) 1560 ( : treggedaga )-1986 ( : treggehanda ) . treggia (-ä-) 1526-1769 . treggie (-ä-, -g-) 1538 ( : treggieskaffta )-1710 ( : treggiehanda ) . tri (th-, -ie, -ii , -ij) 1544-1955 ( : tritår ) . trigge 1541 ( : Triggehanda )-1686 ( :triggehanda ) . triggia (-gh-) 1528 ( : triggiahanda )-1635 . triggie- i ssgr 1538 ( : triggie skaffta )-1619 ( : triggiehanda ) . try (th- , -yy) 1523-1912 . trä- i ssgr 1543 ( : träeggare )-1837 ( : trädäckaren ) ) Anm . 1 :o I ä. språkbruk förekommer dels gen.-formen tregge (trigge) , dels dat.-formen treem . PJ GOTHUS Martini 139 (1608 ), SCHRODERUS Os . 1: 548 (1635 ). 2 :o Formerna tri, try användes förr ofta i n.
[ runsv. þriR , fsv. þrir (gen. t(h)riggia, t(h)räggia ); motsv. fd. thre (d. tre ), fvn., nyisl. þrír , got. þreis , fsax. thrie (mlt. dre , lt. dree ), mnl. dri (nl. drie ), fht drı± (t. drei ), feng. þre[comb_0304]o (eng. three ), lat. tres , gr. τρεῖς, fkyrksl. trije , sanskr. tráya- ; av ovisst ursprung; formen
trä- (motsv. fvn. þre- ) beror sannol. på påverkan från fsv. tvæ- (resp. fvn. tve- ) (se TVE- ). -- Jfr RAGATRE, REGULADETRI, TERTIA , adj., TRALLING, TRAVELLERA, TRECKEN, TREDJE, TRENNE, TRESS , sbst. ², TRETTIO, TRETTON, TRI-, TRIANGEL, TRILLING, TRIMURTI, TRINGEL, TRIROLIG, TRISETT, TRISS , sbst. ¹, TRIUMVIR, TRYSVAR ] grundtal angivande ett antal som med en enhet överstiger två; tal som i serien av hela tal har sin plats mellan två o. fyra o. som inom talmystik o. d. utgör ett viktigt tal; utom i löpande text vanl. skrivet 3, i vissa fall III. Tre hundra (300 ), tre tusen (3000 ), äv. sammanskrivet. Nummer, sidan 3 . Ruter tre . Tre rum och kök . Vi bor tre trappor upp . Han stannade i dagarna tre . Ställ upp er tre och tre . Ni får tre önskningar var . Hon har tre betyg i nordiska språk . Try rike. G1R 1: 49 (1523 ). Thå sadhe Jesus till honom, Sannerligha sägher iach tigh, ath j thessa nattenne för än hanen gaal, skal tw neka mich tree reszor. Mat. 26: 34 ( NT 1526 ). Ty ath tree äro som witna j himmelen, fadhren, oordet, och then helghe ande, och the tree äro it. 1Joh. 5: 7 ( NT 1526 ). Ty uthi tuegie eller tregie mäns mun står al sanning. MURENIUS AV 561 (1665 ). Try ting de lärde sig, de gamle perser, / Att spänna bågen, rida, tala sant. CVA STRANDBERG 5: 312 (1865 ). Det var ett stort rum med fönsterrader åt tre håll. HALLSTRÖM Händ. 53 (1927 ). För den som får tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag enligt lagen . . om allmän försäkring skall (osv.) . SFS 1998 , s. 3645. -- jfr SEX-TRE . -- särsk.
[TRE 2.a]
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Ålder och hosta fara vt til by / Gesta te sorg om quelle tå ere te stycken try. STÅHLE VersVasat. 44 ( i handl. fr. 1558 ). Ey, så kräffuer wiszligh här i / At alle gode ting äre trij. SIGFRIDI G 4 b (1619 ). Hvad tre veta, det förnimma hundrade. GRANLUND Ordspr. ( c. 1880 ). Tre dagars fisk / duger ej på disk. GRANLUND Ordspr. ( c. 1880 ).
[TRE 2.b]
b) (†) gm och förbundet med ett efterföljande grund- l. ordningstal från o. med tjugo (resp. tjugonde) för att bilda ett sammansatt grund- l. ordningstal. Try och ottatiyo åår gammal. 2Mos. 7: 7 ( Bib. 1541 ). Han är i tre och sextionde året. MOBERG Gr. 212 (1815 ).
[TRE 2.c]
c) i vissa elliptiska uttr., i sht vid angivande av klockslag l. ålder l. penningsumma. Tåget kommer tre . Tre och femtio kostade biobiljetten . Pojken var bara tre . Så hade nu the Swenske samma dagh innan try slog effter middag Biscopsgården inne, medh hwad ther war thet eelden icke förderffuat hade. SVART G1 34 (1561 ). Väckarklockan på frisen stod egentligen på sex i tre. FemFinFörf. 19 (1974 ).
[TRE 2.d]
d) med mer l. mindre obestämd innebörd; numera bl. i sådana uttr. som ett par, tre l. två eller tre l. två, tre l. tre eller fyra l. tre, fyra . Köp tre, fyra tomater . Det kom bara två, tre stycken . (Han) biudher tigh en gång eller tree til gäst. Syr. 13: 7 ( Bib. 1541 ). Att huar honu (m) ginge någen nöd opå jnnan eth åår, tu, trij ell (e) r sex, så att han nödgad (is) att sälie sa (m) me hus bort igh (e) n. 2SthmTb. 1: 7 (1544 ). För try el (le) r flera åhr sedan. BROMAN Glys. 1: 889 ( c. 1707 ). Ty innan tre eller fyra dagar råkas vi om Gud vill. LEOPOLD (SVS) II. 1: 193 (1784 ).
[TRE 2.e]
e) i vissa förb., särsk. dels i tre kronor , om det sv. riksvapnet m. m., dels i sådana förb. som de tre musketörerna , se MUSKETERARE slutet, de tre gracerna , se GRACE 2 , de tre enheterna , se ENHET II 4 slutet, tre konungar , se KONUNG , sbst. ¹ I 1 h β, heliga tre konungars dag (äv. afton ) (äv. sammanskrivet), trettondagen (resp. -dagsafton), se HELGE-TREKONUNGA-AFTON, HELGE-TREKONUNGA-DAG, KONUNG , sbst. ¹ I 1 h α. Tre vise män . Tre små grisar . Att han icke wille settia Sweriges wapen the tre Croner in vti Danmarckz wapen, vtan lett sigh benöia medh thet samma wapen tilhörde, nemlige Try Leion. SVART G1 96 (1561 ). Om Tre Kronor slår Finland (i ishockey) i dag vinner man Karjala cup. Expressen 13 ⁄ 11 2005 , s. 10. f) i vissa uttr.
[TRE 2.s.α]
α) ett tu tre , se EN , räkn.
I
g β.
[TRE 2.s.β]
β) tre kvart(
[TRE 2.s]
s) (äv. sammanskrivet), se KVART , sbst. II 1 , tre kvart full , se KVART , sbst. II 1 a , ( vara l. sätta o. d. ngt ) på tre kvart , se KVART , sbst. II 1 b α, β, i tidsangivelse, se KVART , sbst. II 6 .
[TRE 2.s.γ]
γ) tre torsdagar i veckan , se TORSDAG a β .
[TRE 2.s.δ]
δ) tre man(na) hand (äv. sammanskrivet), se HAND 20 d .
[TRE 2.s.ε]
ε) (†) tre på rad , i fråga om skål varvid tre glas töms i följd; jfr RAD , sbst. ¹ 5 c γ β'. LUCIDOR (SVS) 454 ( c. 1670 ; uppl. 1997 ) . The . . drucko . . try på rad theras Majesteters Keisarens skål. SWEDBERG Casa 574 (1723 ).
[TRE 2.s.ζ]
ζ) (†) tre slag och ränna , se RÄNNA , v. 9 a κ.
[TRE 2.s.η]
η) (†) i timmar och tre , mycket länge. Man åt i timmar och tre, och sedan höll man skymning. STRINDBERG SvÖ 2: 170 (1883 ). ÖSTERGREN (1959 ).
[TRE 2.g]
g)
[
sannol. (åtminstone delvis eufemistisk) ombildning av trä(d) , om Kristi kors ] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ingående i ett antal (starkt förvanskade, stundom sammanskrivna) uttr., använda ss. (mildare) kraftuttryck l. bedyranden o. dyl., l. ss. uttryck för häpnad l. förskräckelse o. d. i bet.: bevars l. minsann; för tusan o. d.; särsk. i uttr. gustre (se GUD II 8 c ), jetta tre (jfr GETA , interj. ), ko tre (jfr KO , interj. ), pina tre (jfr PINA , sbst. I 5 a β), serra tre (förr äv. tri ) (jfr SERRA b ), vasserra tre (jfr VASSERRA ). Ja huru går Wääla mä ehr / J ä fölla wigda wee ehr Cabbeler / Was byxen nåppe koo tree / Ja troo wist dä slapp mistom wee. Tidfördrijf B 4 a ( c . 1695 ). Jetta tre, ko dö; Wasserra ko pina tre, trö, dö. IHRE DissJurForm . 7 (1746 ). ”Ja”, sad’ gubben, ”serra tre, / Jag skall göra er den äran.” SCHÖNBERG Vis . 4: 79 (1900 ).
[TRE 2.h]
h) närmande sig anv. ss. sbst., om spelkort med valören tre. Uti swart sticker Siuan Sex . . Fyra Tre, Tre Twå. BeskrLombreSp. 6 (1745 ). -- jfr RUTER-TRE .
Ssgr
:
A
:
TRE-AKTARE . teaterstycke o. d. i tre akter. GHT 1896 , nr 241 A, s. 3.
TRE-AKTSDRAMA . (numera bl. mera tillf.) treaktare. KLINT (1906 ).
TRE-ARMAD . som har tre armar; jfr -armig . Trearmad ljusstake . Trearmad Messingslampa. ExposSlöjdprodSthm 1847 , s. 41. JernkA 1861 , s. 23 ( om turbin ) .
TRE-ARMIG . (†) trearmad. ALMQVIST Hind. 196 (1833 ). TT 1898 , M. s. 133.
TRE-ATOMIG . kem . som har tre atomer; jfr -atomisk . SVANBERG o. SILJESTRÖM ÅrsbVetA 1843-44 , s. 56. Syre finns även som treatomiga molekyler O3. KemiGymn. 2: 305 (1967 ).
TRE-ATOMISK . (†) treatomig. BJÖRKMAN (1889 ).
TRE-AXIG . (†) om kristall: som har tre optiska axlar; jfr -axig , adj. ² (se sp. A 2769). FOCK 1Fys. 371 (1854 ). Af ett rombiskt, monoklint eller triklint mineral blir en treaxig ellipsoid. NF 8: 1588 (1884 ).
TRE-AXLAD . (i sht i fackspr.) särsk. om järnvägsvagn o. d.: som har tre axlar (se axel , sbst. ¹ I 1 ). 3-axlade godsvagnar. TT 1899 , Allm. s. 291.
TRE-AXLIG . särsk.
[TRE 1]
1) om järnvägsvagn l. fordon o. d.: som har tre axlar (se axel , sbst. ¹ I 1 ); jfr -axlad . Treaxliga godsvagnar. SD(L) 1896 , nr 267, s. 4 . Om bussbolagen kör med treaxliga fordon kan varje resenär ta med sig cirka 40 kilo drycker. DN 3 ⁄ 2 2000 , s. A5.
[TRE 2]
2) (numera mindre br.) i fråga om skottbyggnad hos växt: som har tre axlar (se axel , sbst. ¹ I 9 c ). Tre-axliga: hufvudskottet bär låg- och örtblad, skotten af andra ordningen högblad, och de af den tredje ordningen äro blommor. LUNDSTRÖM Warming 161 (1882 ). 2SvUppslB (1954 ).
TRE-BASISK . kem . om syra: som kan utväxla tre vätejoner mot metalljoner l. andra katjoner o. bilda ett salt. BERZELIUS ÅrsbVetA 1844 , s. 259. Emedan alla tre vätejonerna i (orto-)fosforsyran kunna ersättas av metalljoner, säges syran vara trebasisk. STARCK Kemi 71 (1931 ).
TRE-BENAD . jfr -bent . UppsDP 20 ⁄ 2 1595 .
TRE-BENA-STOL , se -bens-stol .
TRE-BENING . särsk. (†) om växten Aegopodium podagraria Lin., kirskål, l. växten Menyanthes trifoliata Lin., vattenklöver (som har tredelade blad) (jfr -blad 1 , -klöver ). LINNÉ Sk. 356 (1751 ). Vatten-klöfver . . (kallas i Blekinge) Tre-bening. DYBECK Runa 1847 , s. 15. POST Ogräsv. 89 (1891 ).
TRE-BENS-GRYTA . (i sht förr) gryta med tre ben. HÜLPHERS Ångermanl. 166 (1900 ). Vid mitten av 1200-talet har de tidigare kokkärlsformerna ersatts av trebensgrytan; den form som ända in i det slutande 1700-talet skulle vara allenarådande. Kulturen 1985 , s. 109.
TRE-BENS-LÖPNING . tävlingslek där man löper parvis med ena benet ihopbundet med partnerns. Löpning med och utan hinder, dragkamp, äntring, säcklöpning, trebenslöpning m. m. TIdr. 1884 , s. 62.
TRE-BENS-STOL , förr äv.
TRE-BEN-STOL l.
TRE-BENA-STOL . ( -ben- 1915, 1928 . -bena- 1918 . -bens- 1840 osv. ) stol med tre ben, särsk. (om ä. förh.) om sådan stol med ryggstöd o. ben intappade i sitsen. ALMQVIST AmH 1: 233 (1840 ). Vackra varianter . . (av stolar) med spjälkryss i ryggen finnas i Östergötland och Dalarna (på trebensstolar även i Skåne). ERIXON Möbl. 2: XLIII (1926 ).
TRE-BENT . som har tre ben, särsk. dels om skadat djur, dels om sak (jfr -benad ); jfr -fotad . 2 trebente stohlar. BoupptSthm 1678 , s. 240 a. Spår af trebente räfvar kan nästan hvarje vinter iakttagas. Skogvakt. 1894 , s. 51.
TRE-BESEGLAD , p. adj. (†) om tyg: försedd med märkning av tredubbelt slag. Tribesilgdh kemlingh. TullbSthm 24 ⁄ 9 1562 . 3beseglat dwelk. KlädkamRSthm 1604 A , s. 2 a (1603 ).
TRE-BESTJÄRNAD . (†) prydd med tre stjärnor. JOHANSSON HomOd. 18: 298 (1845 ; om örhängen ) .
TRE-BETYGS-UPPSATS . (förr) uppsats i universitetsämne för erhållande av tre betyg (se betyg 2 b β α' slutet); numera äv. oeg., om uppsats på motsv. nivå (liktydigt med: C- (äv. D-)uppsats). Opposition på trebetygsuppsats. TSvLärov. 1953 , s. 296. Det är ett ämne för en trebetygsuppsats. Vart skulle man åka om man hade obegränsat med pengar och tid? Expressen 18 ⁄ 3 1995 , s. 14.
TRE-BLAD .
[TRE 1]
1) växt av släktet Trillium Lin. hörande till familjen Trilliaceae; förr äv. om Menyanthes trifoliata Lin., vattenklöver (jfr -bening ). 2LinkBiblH 4: 83 ( c. 1550 ). (Saft) med Jordrök, Malört eller Treblad försatt. HAARTMAN Sjukd. 316 (1765 ). Trillium eller treblad är en raritet från USA som är mycket eftertraktad bland trädgårdsamatörer. DN 14 ⁄ 6 1985 , s. 28.
[TRE 2]
2) av tre småblad sammansatt blad (jfr -väppling ); särsk. (i fackspr.) om ornament i form av sådant blad (jfr blad 1 a β); förr äv. bildl., om tre personer l. institutioner o. d. bildande en enhet (jfr -klöver ). Ett kapell med lätta treblad och sköna stjernfönster. FORSSELL o. AA GRAFSTRÖM 120 (1833 ). 3SAH LIX. 3: 68 (1836 ; om galleri, teater o. konstsamling ) . Af Svenska skaldernas herrliga treblad återstår nu endast den äldste - Franzén. BE HILDEBRAND i MolbechBrevveksl. 2: 369 (1846 ). (Målning) 8. En qvinna, i trång, hopsnörpt klädning, hållande ett treblad. 2VittAH 7: 384 (1874, 1876 ).
TRE-BLADAD . (†) trebladig (se d. o. 1 ). Trebladat Fuglegräs. BROMELIUS Chl. 5 (1694 ).
TRE-BLADIG .
[TRE 1]
1) om växt(del): som har tre blad l. blad sammansatt av tre småblad; jfr blad 1 a, c o. -bladad . WIKFORSS 1: 396 (1804 ). Björnbär . . Denna buskes blad variera trebladiga och fembladiga. LUNDSTRÖM Trädg. 1: 206 (1831 ). Trillium grandiflorum är en vacker, äkta liliace med egendomligt trebladiga, snövita blommor. HOLZHAUSEN Vårblmr 63 (1924 ). särsk. i fråga om ornament. Vapnet är rätt vackert, hvilket så väl som trebladiga lagerquisten vitnar om Herr Baron, Landshöfdingen och Commendeurens fina och sinnrika smak. LAGERBRING Skr. 135 (1769 ).
[TRE 2]
2) om kniv l. propeller o. d.; jfr blad 3 a, c . En Trebladig hackeKnif. BoupptVäxjö 1824 . Trebladiga propellrar. SDS 24 ⁄ 9 1954 , s. 3 .
TRE-BLAND . (numera föga br.) av tre sorter bestående blandsäd; jfr bland , sbst. b . EconA 1807 , febr. s. 52. Trebland, t.ex. korn, ärter och råg. LEVANDER DalBondek. 1: 325 (1943 ). 2SvUppslB (1954 ).
TRE-BYGGD , p. adj. (i fackspr., i sht om förh. i Hälsingl.) om gård: som består av tre huskroppar i U-form; jfr -längad . SvGeogrÅb. 1932 , s. 55. Den nu trebyggda gården har tidigare varit fyrbyggd. Hälsingerun. 1975 , s. 42.
TRE-BÖRDING . (i Norrl. o. Finl.) båt med tre bord (se bord , sbst. ¹ 3 ); jfr -börding , sbst. ¹ (se sp. B 4905). På en litten Julle el (le) r tre-Börding. BROMAN Glys. 1: 317 (1707 ).
TRE-CYLINDRIG . som har tre cylindrar. ÅKERMAN Stångj. 21 (1839 ).
TRE-D , se -dimensionell anm.
TRE-DAGARS , adj. oböjl. i attributiv anv.: som varar (l. varat) tre dagar; jfr -dagig . Hamb. (1700 ). Tredagars utskottsdebatt om ungdomsbrottsligheten. SvD(A) 22 ⁄ 10 1958 , s. 10.
TRE-DAGARS-FEBER . feber som varar i ca tre dagar; särsk. om barnsjukdomen exanthema subitum. 2NF 37: 982 (1925 ). NE (1995 ).
TRE-DAGARS-FROSSA , förr äv.
TRE-DAGS-FROSSA . ( -dagars- 1912 osv. -dags- 1763 ) tredjedagsfrossa. LINNÉ GenMorb. 7 (1763 ). Försök med tredagarsfrossans parasit visade, att denna vid olika temperatur behöfde olika antal dagar för att blifva fortplantningsduglig. Ymer 1912 , s. 241.
TRE-DAGARS-TORP , förr äv.
TRE-DAGS-TORP . ( -dagars- 1940 osv. -dags- 1826-1839 ) (förr) torp vars arrende betalades gm tre dagsverken per vecka. TÖRNEROS (SVS) 1: 373 (1826 ).
TRE-DAGIG .
[ jfr t. dreitägig
] (†) som varar (l. varat) tre dagar. Den treedagige Warsaviske slachtningen. RARP 7: 118 (1660 ). När hon fick fisk och bröd stoppade hon det i påsen, så stor var den tre dagiga hungern. RUNEBERG BrWalter 212 (1868 ).
TRE-DAGS-FROSSA , se -dagars-frossa .
TRE-DAGS-TORP , se -dagars-torp .
TRE-DALER . (förr) särsk. om mynt av femtio öres valör; jfr daler anm . 3 :o . CARLÉN Köpm. 1: 76 (1860 ). Ingen sade om en 50-öring annat än en 3-daler och en 25-öring benämndes alltid en 12-skilling. SAHLIN SkånFärg. 48 (1928 ).
TRE-DELA , -ning . dela (ngt) i tre delar (jfr -skifta ); ofta i p. pf. (jfr -delig ); ss. vbalsbst. äv. konkretare. DIJKMAN Obs. C 7 a (1686 ). För att . . böterne skulle tredelas (mellan målsägande, stad o. kung) , förutsattes att handlingen . . innebar fridsbrott. NORDSTRÖM Samh. 2: 462 (1840 ). (Kant) fastslog den sedan hävdvunna psykologiska tredelningen av själslivet i förstånd, vilja och känsla. TEGNÉR FilosEstetSkr. 57 (1913 ). Kassaskrin . . med starkt lås och tredelad insats. KatalÅhlénHolm 1916-17 , s. 153. EKBRANT VVRumsväxt. 55 (1955 ; om blad ) .
TRE-DELIG .
[ jfr t. dreiteilig
] (numera bl. tillf.) som består av l. kan delas i tre delar; jfr -delig (se sp. D 652). Hamb. (1700 ). Då spöet är tredeligt, tager det ytterst ringa utrymme. SCHAGER Nöjesfiske 44 (1915 ).
TRE-DIMENSIONELL , förr äv.
TRE-DIMENSIONAL . ( -nal 1890-1958 . -nell 1894 osv. ) Anm . Ordet förekommer äv. i kortformen 3 D ss. förled i ssgr. 3 D-filmen slår snart igenom. SvD(A) 29 ⁄ 4 1953 , s. 5. Nationen manas till lugn. 3D-glasögonen kommer att räcka till på lördag. SDS 1 ⁄ 11 1982 , s. 39.
[ senare leden till
dimension ] som (avser ngt som) har utsträckning i tre dimensioner; äv. om seende l. bild l. film l. glasögon o. d.: som har djupverkan (jfr stereo-skopisk ). PedT 1890 , s. 236 ( om geometri ) . Hans död var inte en skugga utan solid och tredimensionell. SIWERTZ Låg. 210 (1932 ). Det var interiörer av ren tablånatur . . Nästa steg blev ju att man i museerna skapade fullt tredimensionala, illusionistiska interiörer. Fatab. 1933 , s. 46. Tredimensionell television. SvD(A) 3 ⁄ 9 1953 , s. 11. Tredimensionellt eller stereoskopiskt ser vi . . vår omgivning. SvD(A) 16 ⁄ 9 1953 , s. 5 .
TRE-DRAG(ET) . (vard.) särsk. i uttr. vid tredraget , vid tretiden. SAOL (1950 ).
TRE-DUBBEL . som är tre ggr så stor l. talrik o. d. (som viss enhet l. det normala) (jfr -fakt, -fald , adj. ); äv. dels: som består av tre (likadana) delar l. lager o. d., dels: som äger rum l. upprepas l. som blir ngt o. d. tre ggr, trefaldig; äv. oeg. l. bildl., särsk. närmande sig bet.: mångdubbel. Vik papperet tredubbelt . Han betalade tredubbelt . Patienten fick en tredubbel dos . Atomerna är förenade med en tredubbel bindning . Kan man ha tredubbelt medborgarskap ? (Påven) haffuer sich vphäffuet for en konung bärandes ena tredobbel krone. O PETRI 1: 159 (1527 ). Tredubbel edh. RA I. 1: 457 (1546 ). Så som nu jahg . . efter gifne dom hårt fängsles ok min oskuld genom tredubbelde dörer stenges ifrån frit förswaar. 3Saml. 7: 45 (1670 ). En tredubbel mördare. SAHLSTEDT Hoffart. 172 (1720 ). Ett boningshus . . (är) dubbelt, om det består af twå stora, och tredubbelt om der äro tre rum. STÅL Byggn. 2: 66 (1834 ).
TRE-DUBBLA , -ing .
[ jfr
-dubbel ] göra (ngt) tre ggr så stort l. talrikt o. d.; jfr -faldiga . RP 8: 132 (1640 ). Innevånarantalet har minst tredubblats. FURUHJELM StigOron 188 (1935 ). En notapparat med fullständiga hänvisningar skulle ha tredubblat omfånget. 3SAH LXVI. 2: 171 (1956 ).
TRE-DÄCKAD . om fartyg: som har tre däck. NORDFORSS (1805 ).
TRE-DÄCKARE . särsk.: fartyg med tre däck, särsk. (om ä. förh.) om linjeskepp med tre batterier (se batteri 4 ); jfr -däcks-skepp . OSBECK Resa 1 (1750, 1757 ). ”Santissima Trinidad” var ursprungligen en tredäckare d. v. s. hon hade tre fulla lag kanoner. VFl. 1913 , s. 78.
TRE-DÄCKS-SKEPP l.
TRE-DÄCK-SKEPP . ( -däck- 1809-1849 . -däcks- 1730 osv. ) (förr) tredäckare. RAJALIN Skiepzb. 168 (1730 ). SvFlH 1: 472 (1942 ).
TRE-ECKIG . (†) trehörnig; jfr -eckig (se sp. E 17). RÅLAMB 8: 42 (1691 ). SERENIUS Lll 1 a (1734 ).
TRE-EGGAD .
[ fsv. thrääggiadher
] som har tre eggar; jfr -eggig . En lång Trääggad Stickwäria. DRYSELIUS Måne 465 (1694 ). (Stråna är) mot axsaml. treeggade o. närmast denna stundom ngt sträva. HYLANDER NordKärlv. 2: 153 (1966 ).
TRE-EGGARE . (†) treeggat svärd. O PETRI Tb. 219 (1528 ). ALM BlVap. 21 (1932 ; i referat av handl. fr. 1543 ) .
TRE-EGGIG , förr äv.
TRE-EGGOT . (†) treeggad. G1R 3: 225 (1526 ). Lans utgöres av en klinga, två-, tre- eller fyräggig . . satt på en längre stång, som tjenar till skaft. HAZELIUS Förel. 118 (1839 ).
TRE-EN .
[ jfr d. treen , t. der dreieine
] (†) treenig; anträffat bl. i attributiv anv. Treene Gud! vi nedfalle inför dig. WINGÅRD 2: 121 (1841 ). Ja, höjom våra hjertan uti en enig bön / Till den treene Fadren, Sonen, Anden. GREVILLIUS Dikt. 4 (1858, 1873 ).
TRE-ENHET .
[ jfr t. dreieinheit
] (†) treenighet. KyrkohÅ 1911 , MoA. s. 87 (1740 ). BLADH o. HORNSTEDT 31 (1799 ).
TRE-ENIG .
[ jfr d. treenig
] som utgör en enhet bestående av tre; som är tre i en, särsk. ( teol .) i kristen trosuppfattning om Gud ss. en men samtidigt också tre (Fadern, Sonen o. den Helige Ande) (jfr -en ). SPEGEL GW 27 (1685 ). Gud är, enligt Christendomens lära, såsom Fader, Son och Helig Ande, treenigt personlig. AGARDH BlSkr. 1: 288 (1843 ). Ett stort, treenigt folk. CAVALLIN o. LYSANDER 2: 167 (1866 ). Ett lefve för vårt stora fädernesland, för ett treenigt Norden! Det lefve! WEIBULL LundLundag. 263 (1883 ). På läktaren, där organisten, klockaren och veterinären Wallgren i treenig person skötte orgelspelet. ÖMAN Ungd. 205 (1889 ).
TRE-ENIGHET ~ ⁰⁰², äv. ~ ²⁰⁰.
[ jfr d. treenighed , t. dreieinigkeit , efter lat. trinitas
] förhållandet l. egenskapen att vara treenig; särsk. ( teol .), särsk. i uttr. heliga treenighet (jfr -enhet o. helig 1 b ); jfr trehet . SCHRODERUS Modersch. 9 (1642 ). (Studenterna tömde) skålar för den nordiska treenigheten. SvH IX. 2: 52 (1908 ). Wallin beskylldes för dyrkan av den rationalistiska treenigheten, det goda, det sanna, det sköna, i stället för av Bibelns heliga treenighet. LINDER Tid. 69 (1924 ). Den svenska välfärdens treenighet - vård, skola, omsorg. DN 28 ⁄ 2 2005 , s. A2.
Ssg ( teol. ):
treenighets-lära(n) . i kristen trosuppfattning: lära(n) om Gud ss. treenig. RYDBERG o. TEGNÉR Engelhardt 1: 94 (1834 ).
TRE-FAKT .
[ jfr ä. t. dreifacht
] (†) tredubbel; jfr
treenighets-fakt (se sp. F 82). Hampefrö såås trefakt, thes grannare (dvs. tunnare) blifwer Tågan. I ERICI Colerus 1: 81 ( c. 1645 ).
TRE-FALD , r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara trefaldig. ATTERBOM Siare 1: 166 (1841 ). Vi måste lära oss att alltid varsna trefalden i enheten och enheten i trefalden. Vi lever tre liv - men ändå ett enda. GYLLENSTEN Grott. 216 (1973 ).
TRE-FALD , adj.
[ fsv. thräfalder
] tredubbel, trefaldig; numera vanl. ss. adv. i bet.: tre ggr (så mycket); äv. oeg. l. bildl. (med förstärkande bet.). Förlusten blev trefalt värre . Hes. 21: 14 ( Bib. 1541 ). Hwad hielper Påuanom hans trefalla krona, hans macht och stora herligheet? L PETRI 2Post. 92 a (1555 ). Garnet war twinnat af trefalt Segelgarn. LINNÉ Gothl. 203 (1745 ). Lycklige, trefallt lycklige du, som sitter i vänners / Krets, värderad och känd, och trampar ej främmande trakter. RUNEBERG (SVS) 3: 101 (1832 ). Trefald upprepning af frågan. BESKOW Pred. 255 (1901 ).
TRE-FALDIG .
[ fsv. þrefaldugher , efter mlt. dre[comb_0304]±±valdich
] som är tre gånger så stor l. talrik, tredubbel (jfr
treenighets-fald , adj. ); som äger rum l. upprepas l. som blir ngt o. d. tre gånger; förr äv. dels: treenig, dels: som består av tre, dels (i ä. kemiskt fackspr.) om salt: som består av en syra o. två baser (l. av två syror o. en bas). Trefaldig världsmästare . Han utbringade ett trefaldigt skånskt leve . Gudh är trefollig j persononar. O PETRI 2: 215 (1528 ). Om en storhet innehålles jämt . . tre . . gångor uti den andra, så kallas . . den större . . trefalldig . . utaf den mindre. STRÖMER Eucl. I. 2: 94 (1744 ). Ett trefalldigt Sallt, som består af Alkali Wegetabile, Järn och Witriolssyra. RINMAN JärnH 790 (1782 ). Substantivens genus är trefaldigt: maskulinum, femininum och neutrum. GABRIELSON Elfstrand 45 (1945 ).
TRE-FALDIGA . tredubbla. BRANDT Math. 35 (1718 ). Målet har varit att trefaldiga kapaciteten till 25 milj. tegel per år. TT 1965 , s. 105.
TRE-FALDIGHET ~ ⁰⁰², äv. ~ ²⁰⁰.
[ fsv. thräfaldoghet
]
[TRE 1]
1) (numera bl. tillf.) förhållandet att vara trefaldig, särsk. om enhet bestående av tre delar. Constantinus IV . . skilde sig wid sina 2 Bröder . . at förekomma en tilärnad trefaldighet i regementet. EBERHARDT AllmH 2: 283 (1768 ). (Grammatiken anses ha tre kön.) Våra ordböcker låta ju också hvarje substantiv åtföljas af ett m eller ett f eller ett n - beteckningar, som både utgå från och synas vilja fastslå den åskådningen, att vårt språk obetingadt hyllar förutnämnda trefaldighet. 3SAH 6: 214 (1891 ).
[TRE 2]
2) teol .: treenighet; särsk. i förb. med helig (jfr helig 1 b ), särsk. dels i l. ss. namn på kyrka (o. församling), dels i uttr. Heliga Trefaldighets dag (äv. bl. trefaldighet ), benämning på högtid i kyrkoåret förlagd till söndagen efter pingst. Vi besökte Heliga Trefaldighet i Kristianstad . Första söndagen efter trefaldighet . J te helghe tre follogheetz nampn. G1R 1: 65 (1523 ). Den andre Söndagh effter H. Treefalldighetz dagh. G1R 1: 228 (1524 ). Gudh hafver . . budit . . att alleneste en Gudh, Gudh Fader, Son och then Helige anda, the helige trefaldighet, uthi en gudomlighet, dock likväll tri nampn, tillbedias skole. RA I. 1: 347 (1544 ). I sin predikan på femte efter Trefaldighet om det stora fiskafänget berättar (osv.) . WIFSTRAND AndlTal. 152 (1943 ).
Ssgr (i allm. till -faldighet 2 ):
trefaldighets-afton . dagen (l. aftonen) före trefaldighetssöndagen; jfr afton 5 . AFZELIUS Sag. 3: 119 (1841 ).
trefaldighets-blomma .
[ sannol. efter t. dreifaltigkeitsblume
] (numera föga br.) till
trefaldighets-faldighet 1 ; växten Viola tricolor Lin., styvmorsviol; jfr -faldighets-blomster . FRANCKENIUS Spec. F 1 a (1638 ). Viola tricolors uråldriga namn i de flesta europeiska länder, trefaldighetsblomman, har den . . på grund av sina vackra trefärgsblommor. HEWE VälsignVäxt. 228 (1939 ).
trefaldighets-blomster . (†) till
trefaldighets-faldighet 1 : ”trefaldighetsblomma”. PJ GOTHUS Martini 160 (1608 ). LIND 1: 555 (1749 ).
trefaldighets-dag . jfr -faldighets-söndag ; vanl. i best. form . HOLMBERG 2: 957 (1795 ).
trefaldighets-kväll . (numera mindre br.) i best. form: kvällen före trefaldighetssöndagen . Trefaldighetskvällen kom stilla och sval. LEVERTIN Leg. 40 (1891 ). TILLHAGEN o. DENCKER SvFolklek. 1: 43 (1949 ).
trefaldighets-källa . (förr) hälsokälla som besöktes trefaldighetsafton. AFZELIUS Sag. 3: 118 (1841 ). En av de mest berömda av de gamla trefaldighetskällorna är Svinnegarns hälsokälla i Uppland. LD 23 ⁄ 5 1959 , s. 13.
trefaldighets-natt . (numera mindre br.) jfr natt 1 l ; i sht i sg. best. CRUSENSTOLPE Mor. 2: 96 (1840 ). SAOL (1950 ).
trefaldighets-söndag . första söndagen efter pingst; vanl. i best. form; jfr -faldighets-dag . SvBrIt. 1: 81 ( c. 1700 ). Trefaldighetssöndagen 6.6. kl. 12 gudstjänst. Kyrkpress. 1993 , nr 22, s. 11 .
TRE-FAMNS-SNÖRE . särsk. (†) i fråga om halm, om så stor kvantitet som ryms inom ett tre famnar (se famn II 2 ) långt snöre (se d. o. 3 ). Tre Tunnor skarpsädh två tunnor hafvera och eet treefambns snöre hallm. HA 9: 221 (1658 ).
TRE-FAS , adj. oböjl. el.-tekn. om växelström: som har tre spänningsvågor med inbördes fasförskjutning på en tredjedels period; äv. om motor o. d. som drivs av sådan ström; äv. substantiverat, om sådant växelströmssystem; jfr fas , sbst. ³ 4 slutet, o.
trefaldighets-fasig . Spisen har en kabel för trefas . (Järnvägsbanorna) arbeta med trefas växelström och ha två kontakttrådar med skenorna som tredje ledning. TT 1903 , Allm. s. 10. Trefas växelströmsmotor. HufvudkatalSonesson 1920 , 1: 214.
TRE-FAS-GENERATOR . el.-tekn. generator för alstring av trefasig växelström. TT 1895 , M. s. 9.
TRE-FASIG . el.-tekn. som har tre faser; jfr
trefaldighets-fasig (se sp. F 314) o.
trefaldighets-fas . TT 1894 , M. s. 21.
TRE-FAS-MOTOR . el.-tekn. motor för trefasig växelström. GHT 17 ⁄ 11 1896 , s. 1 .
TRE-FAS-STRÖM . el.-tekn. ström bestående av tre hopkopplade växelströmmar fasförskjutna 120° i förhållande till varandra. TT 1894 , M. s. 21. Den första större elektriska kraftöverföringen med trefasström i vårt land utfördes 1893, då anläggningen Hellsjön - Grängesberg tillkom. Norberg600År 345 (1958 ).
TRE-FAS-SYSTEM . el.-tekn. system för distribution av trefasig växelström. TT 1895 , M. s. 26. För alstring, överföring och distribution av elektrisk energi använder man i allmänhet trefassystem. BergvallFysGymn. 2: 238 (1967 ).
TRE-FAS-TRANSFORMATOR . el.-tekn. transformator för transformering av trefasig spänning l. ström. TT 1895 , M. s. 26.
TRE-FINGRAD . särsk. i oeg. l. utvidgad anv., särsk. dels om blad, dels om kroppsdel hos däggdjur (förr äv. fåglar) som motsvarar människans fingrar l. tår: som har tre fingerlika förgreningar; jfr finger 2 (a ). Löfja (dvs . sengångare) med trefingrade händer och stubb-svants. LINNÉ MusReg. 4 (1754 ). (Sv .) Trefingrad, (om foglar) (t .) dreizehig. HEINRICH (1814 ). Jasminum odoratissimum . . som ofta blir flera meter hög, med blanka, trefingrade blad och små doftande citrongula blommor. LAURENT - TÄCKHOLM o. STENLID HemBlom. 98 (1944 ).
TRE-FJÄRDEDEL . jfr fjärdedel . I trefjärdedelar av fallen går det bra . Then som gör ett Testamente, har . . macht, at fördeela sin förmögenheet, och hwem han wil helfften . . eller trefierdedeelar beskära. SCHRODERUS Comenius 608 (1639 ).
TRE-FJÄRDEDELS-KOLONN . (numera föga br.) trekvartskolonn; jfr knekt 5 a α. UPMARK Lübke 414 (1871 ). SAOL (1950 ).
TRE-FJÄRDEDELS-TAKT . jfr fjärdedel a β. Valsen går i 3/4-takt . MANKELL Lb. 158 (1835 ).
TRE-FLIKIG . som har l. är delad i tre flikar; jfr
trefaldighets-skynkig . RETZIUS Djurr. 215 (1772 ; om mussla ) . AGARDH o. LJUNGBERG III. 1: 274 (1857 ; om blad ) . Den . . smalt äggrunda, någon gång svagt treflikiga läppen (hos brunyxne) . HYLANDER NordKärlv. 2: 219 (1966 ).
TRE-FLOHÅR . (†) växten Ceratophyllum submersum Lin., vårtsärv (vars blad är tre till fyra ggr gaffelgreniga). LILJEBLAD Fl . 176 (1792 ). FISCHERSTRÖM 4: 334 ( c. 1795 ).
TRE-FLÄTA , r. l. f. gm treflätning bildad fläta. PH 11: 422 (1778 ). Hårklädseln à la Eugénie, hela hjessan benad, en liten trefläta på tvärn deröfver. SthmModeJ 1855 , s. 22.
TRE-FLÄTA , v.,
trefaldighets-ning . fläta (ngt) med tre trådar l. band l. hårsträngar o. d.; vanl. i p. pf. o. ss. vbalsbst., dels konkretare, om tekniken, dels konkret om sådant flätarbete; jfr fläta , v. ² 1 (a ). Wridna twå- och tre-flätade armringar. Iduna 10: 304 (1824 ). PASCH ÅrsbVetA 1840 , s. 185 ( i p. pf., om veke ) . TextBildv. 97 (1925 ; konkretare ) . Duken är . . på tre sidor prydd med en ståtlig treflätning. RedNordM 1929 , s. 13.
TRE-FOT .
[ fsv. thräfoter
] föremål l. redskap (av metall) med tre fötter (l. ben); särsk. dels om sådant föremål osv. för arbete med gaslåga i kemiskt laboratorium, dels om ställning bestående av tre upptill hopsurrade pinnar o. d., dels (om ä. förh.) om kokkärl (jfr
trefaldighets-foting o. gryt-fot 2 ), dels om stol l. pall o. d., särsk. (i grekisk mytologi) om Pythias säte i Delfi; äv. bildl.; jfr tripod . Ställ bunsenbrännaren under trefoten . Tag med snöre till en trefot . Trijfothen hafuer hon stulit utur et huss. 3SthmTb. 13: 458 (1623 ). 1. stycke tre-foth till stryk-järn. BoupptVäxjö 1798 . Gesällerna sutto på sina trefötter och drogo till trådarna på vanligt skomakarevis. SJÖBERG SthmHeml. 154 (1844 ). Vid sidan av landsvägen var en Scheerenkikare uppställd på sin trefot. HEDIN Front. 123 (1915 ). TIGERSTEDT MedUtv. 1: 65 (1923 ; bildl. ) . Så siade Apollons prästinna i Delfi . . från den heliga trefoten. IllRelH 403 (1924 ). Maten lagades på härden över öppen eld med kokkärlen på en trefot av järn. Järnvägsminn. 12 (1952 ).
Ssgr:
trefots-panna , äv. trefot-panna . BoupptSthm 20 ⁄ 3 1658 .
trefots-sax . (†) om ställning bestående av tre upptill i kryss hopsurrade pinnar o. d. för upphängning av kittel o. d.; jfr sax , sbst. ¹ II 2 g . Större kittlar kunna lämpligen upphängas i en trefotssax, uppstäld öfver kokgrafven. ZETHELIUS Fältarb. 95 (1892 ).
trefots-stativ . stativ med tre ben. TT 1898 , M. s. 72.
TRE-FOTAD . som har tre fötter (l. ben), trebent; förr äv. ss. adv. Trefotad, såsom Gryta. TIDERUS GrLat. 22 (1626 ). Knän blifwa styf, din foot han waklar, och måstu på sidston / Treefotat hielpa dig hän, som barnen i börian, å fyre. STIERNHIELM Herc. 520 (1658, 1668 ).
TRE-FOTING . särsk. om ställning för kokkärl; jfr
trefots-fot . BoupptVäxjö 1879 .
TRE-FÄRGAD . som har tre färger. En trefärgad katt . Man fabricerar wid stränderna af Rhenströmen et stort antal trefärgade Kokarder - och man försäkrar at större delen af Inbyggarne derstädes skola bära dem willigt och med nöje. EP 1792 , nr 26, s. 2 .
TRE-FÄRGS-AUTOTYPI . (†) jfr autotypi (slutet) o. -färgs-tryck . TBoktrK 1898 , s. 63.
TRE-FÄRGS-FOTOGRAFI . ( -färg- 1908 . -färgs- 1904 osv. ) (numera föga br.) fotografering tre ggr medelst tre färgfilter (för trefärgstryck); äv. konkret. Bland apparater nödvändiga för utförande af trefärgsfotografier fordras . . tre ljusfiltra. KemT 1904 , s. 70. 2NF 37: 1066 (1925 ).
TRE-FÄRGS-METOD . (numera föga br.) jfr -färgs-fotografi . Trefärgsmetoden (vid fotografering) grundar sig på det faktum, att man genom blandningar af tre färger kan åstadkomma alla i naturen förekommande. KemT 1904 , s. 67. 2NF 26: 1022 (1924 ).
TRE-FÄRGS-TRYCK . (i fackspr.) tryckförfarande (för framställning av färgbild) varvid tre färger används; äv. konkret, om på sådant sätt framställt tryckalster. SD(L) 1896 , nr 527, s. 5 . De trefärgstryck efter förf:s akvareller som meddelas äro i många fall stämningsfulla små taflor. Ymer 1910 , s. 419.
TRE-GLAS-FÖNSTER . fönster med tre glas varav två är hermetiskt sammanfogade i syfte att ge god isolering. Treglasfönster som . . spar bränsle. Expressen 8 ⁄ 9 1954 , s. 9 .
TRE-GRADIG . jfr
trefots-gradig , adj. ¹ (se sp. G 788). Tregradig betygsskala . BRANDT Math. 140 (1718 ).
TRE-GRENAD .
[ fsv. thrägrenadher
] som har l. består av tre grenar (se gren , sbst. ¹ 3 ); jfr
trefots-grenig . (Borden vilade) på en tregrenad fot. Samtiden 1874 , s. 698.
TRE-GRENIG . jfr grenig 3 o.
trefots-grenad . Tregrenigt ljus . BJÖRNSTÅHL Resa 3: 97 (1778 ).
TRE-HANDA , se
C
. --
TRE-HJULIG . som har tre hjul. LUNDELL (1893 ).
TRE-HJULING . fordon med tre hjul (jfr tri-cykel 2 ); särsk. om barncykel. En hvar som ridit en trehjuling och iakttagit den verkan, en mer eller mindre hastig svängning under full fart visat, skall (osv.) . TIdr. 1886 , s. 186. Natten till i förgår hade från en extra banvakt . . bortstulits hans s. k. trehjuling, en slags dressin. SDS 19 ⁄ 11 1896 , s. 3. Ja men Ernst lille, du är väl ändå glad över trehjulingen, som du fick i julklapp? Barnhist. 21 (1947 ).
TRE-HUNDRA , se tre , räkn.
TRE-HUNDRA-TAL(ET) . fjärde århundradet före l. efter Kr. SAOL (1950 ).
TRE-HUVAD . (†) trehövdad. RUDBECK D. Ä. Atl. 2: 325 (1689 ). BJÖRKMAN (1889 ).
TRE-HUVD ,
TRE-HUVDAD , se -hövdad .
TRE-HÅRIG . (†) särsk. om sammet: som har tre trådar med avvikande färg i stadkanten; jfr sammet 1 e . STIERNMAN Com. 1: 133 (1555 ). BoupptSthm 1676 , s. 26 b, Bil. (1674 ).
TRE-HÖRNAD . (numera bl. tillf.) jfr hörnad , p. adj. ¹, o.
trefots-hörnig . PAULINUS GOTHUS Stiernsköld F 2 a (1628 ). Den trehörnade mjuka filthatten, hvars brätten kunna fällas ned eller slås upp. NTIdr. 1902 , Julnr s. 16.
TRE-HÖRNIG . som har tre hörn; jfr hörnig , adj. ¹, o. -eckig, -hörnad, -kantig . En triihörnig sten. SvTr. V. 1: 96 (1595 ).
TRE-HÖRNING . föremål l. plan figur med tre hörn; triangel; förr äv. dels om formation vid truppuppställning o. d., dels om trekantig hatt; jfr
trefots-kant , sbst. At några Regementer Fotfolck . . setties såsom en Trehörning . . främst. PAULINUS GOTHUS MonTurb. 321 (1629 ). Med afseende å vinklarnas antal indelas polygonerna i trianglar eller trehörningar, fyrhörningar (osv.) . MELLBERG Bergroth 37 (1885 ). Barsk och tvär i sin trånga syrtut, trehörningen öfver stångpiskan och käppen i handen. NORDENSVAN KonstH 212 (1900 ).
TRE-HÖVDAD , förr äv.
TRE-HUVD l.
TRE-HUVDAD l.
TRE-HÖVD . som har tre huvuden; jfr
trefots-hövdad (se sp. H 2420) o.
trefots-huvad . VERELIUS 253 (1681 ). En väldig krona af alabaster, i form af en trehöfdad drake, upplyste hvarje vrå af salen. LUNDEGÅRD Prom. 1: 25 (1893 ).
TRE-KAMMAR-BRUNN . jfr kammare , sbst. ² 6 . Trekammarbrunn . . (dvs .) Slamavskiljare indelad i tre avdelningar för stegvis avslamning av avloppsvatten och rötning av det avskilda slammet. TNCPubl. 51: 91 (1973 ).
TRE-KAMP . tävling i l. som omfattar tre olika grenar; äv. om tävling mellan tre deltagare. Sjömilitär trekamp. Grenarna äro duellskjutning med tjänstepistol, simning 300 m. . . samt terränglöpning 4 000 m. VFl. 1927 , s. 102. SvD(A) 20 ⁄ 4 1966 , s. 14.
TRE-KANT , r. l. m. av tre sidor begränsad yta l. figur, triangel; äv. om föremål med tresidig omkrets l. basyta; förr särsk. i adverbiell anv., i uttr. i trekant , i form av en sådan yta osv.; jfr kant , sbst. 6 , o. -hörning, -slint , sbst. En Ring m (ed) 4 demanter trekant. 2SthmTb. 5: 220 (1577 ). Klösharfwen eller Trekanten. IT 1791 , nr 58, s. 4 . Sporra kakan korsvis, så att långa, smala trekanter erhålles. StKokb. 19 (1940 ). Tyllhucklet är ett kvadratiskt kläde av tyll. Vid påsättningen veks det i trekant, så att den ena snibben var längre än den andra. SörmlH 13: 140 (1947 ).
TRE-KANT , adj.
[ fsv. thräkanter
] (†) trekantig; äv. ss. adv.: i (form av en) trekant; jfr fyrkant , adj. o. adv. I 1 (a ). Trekant hiertelås. MEYERSON VapArboga 223 ( i handl. fr. c. 1570 ). Om Solen trij-kant står mäd Iupiter, ock Månen. LUCIDOR (SVS) 347 (1673 ; uppl. 1997 ) .
TRE-KANTAD . (†) trekantig. En Ringh medh en 3 kanttatt diemantt. HH 1: 17 (1543 ). LINNÉ MusReg. 60 (1754 ; om fisk ) .
TRE-KANT-FIL l.
TRE-KANTS-FIL . ( -kant- 1839 osv. -kants- 1907 osv. ) tekn . Trekantfilar . . hafva en liksidig triangel till genomskärning. ALMROTH Karmarsch 312 (1839 ).
TRE-KANT-FRÄS . (tillf.) jfr fräs , sbst. ² 1 . BERGQVIST o. HELLBERG Horrmann 17 (1881 ).
TRE-KANTIG . som begränsas av tre sidor l. kanter; triangulär; äv. om kroppar med sådan genomskärningsyta; jfr
trefots-kant , adj., -kantad, -slint , adj. En trekantig stång . Ett trekantigt fönster, bord . HH 2: 36 (1553 ). Vid en djupt inskärande vik af Östersjön ligger en liten trekantig holme. FRYXELL Ber. 4: 23 (1830 ). Den trekantiga platsen midt i byn, där tre vägar möttes. LAGERLÖF Drottn. 102 (1899 ). Under 1700-talets förra hälft var . . den uppsaliensiska promotionshatten för teologiska promovendi trekantig med uppvikta brätten - Karl XII:modell. Kulturen 1940 , s. 14.
Avledn.:
trekantighet , r. l. f. VetAH 1779, s. 226. – -KANT-LIST l.
TRE-KANTS-LIST . ( -kant- 1890 osv. -kants- 1939 osv. ) list (se list , sbst. ² 3 (a )) med triangulärt tvärsnitt. AB 3 ⁄ 12 1890 , s. 1 .
TRE-KANT-SEGEL l.
TRE-KANTS-SEGEL . ( -kant- 1865 osv. -kants- 1945 osv. ) trekantigt segel. OXENSTIERNA Vanderdecken 125 (1865 ).
TRE-KANTS-FIL , se -kant-fil .
TRE-KANTS-LIST , se -kant-list .
TRE-KANTS-SEGEL , se -kant-segel .
TRE-KANTS-VAL . (numera mindre br.) val mellan tre partier o. d. Det var ett trekantsval, som företogs på den borgerliga vänstersidan. SvD(A) 22 ⁄ 9 1928 , s. 3 . IllSvOrdb . (1964 ).
TRE-KARLS-POLSKA . polska dansad av tre män o. sex kvinnor. Lekstug. 1: 17 (1897 ).
TRE-KLANG . mus . ackord av tre toner bestående av en grundton o. dess ters o. kvint (jfr klang , sbst. I 2 ); äv. i mer l. mindre bildl. anv. MECKLIN BegTonk. 30 (1802 ). Födseln, Kärleken och Döden, / Lifvets treklang, grund-accorden / Af den eviga Naturen / Hörs i vexling djup och skär. ATTERBOM SDikt. 2: 144 (1813 ). Stor, vacker koppartäckt kyrka med klockor, stämda i treklang. THOMÉE IllSv. 222 (1866 ). jfr bi-, dominant-, dur-, moll-treklang .
TRE-KLASSIG . (förr) om skola: som består av l. är uppdelad på tre klasser. Rektorerne vid . . de treklassiga och tvåklassiga läroverken. SamlFörfElLärov. 151 (1866 ).
TRE-KLOIG . jfr kloig . Den tröge trekloige Löfjan (dvs . sengångaren) . . trädstammars frätande invånare. GRILL PVetA 1795 , s. 18. (Maskinen) har sex två- eller trekloiga gafflar för höets vändande. TT 1899 , M. s. 59.
TRE-KLUVEN , förr äv.
TRE-KLUVD , p. adj.
[ fsv. thräkluvin
] jfr klyva , v. ² 7 . J WOLLIMHAUS Syll . Bb 8 b (1649 ). Eljest är (blom) fodret fordelt i twå läppar, af hwilka den öfre är något litet klyfd . . men den nedre treklofd. VetAH 1742 , s. 204. RETZIUS Djurr. 173 (1772 ; om stjärtfena ) . Samtiden 1873 , s. 51 ( om flagga ) .
TRE-KLÖVER . tredelat klöverblad; förr äv.: vattenklöver (jfr klöver , sbst. ¹ 2 a , o. -bening, -blad 1 ); äv. (o. i sht) i bildl. anv., om samling av tre personer (l. saker) som i ngt avseende hör (väl) samman; jfr
trefots-väppling . Jag hittar inget fyrklöver, bara treklöver . Wattenklöfwer eller treklöfwer wexer wid sjöstränder i watten öfwer hela landet. BERLIN Lsb. 226 (1852 ). Den siste i treklövern, riksdagsmannen Peder Larsson i Lidhult . . var en storbonde på sin tid. LIDMAN Blodsarv 22 (1937 ). ”Vad har jag mer för egenskaper . . ?” ”Jag kan ge dej den här treklövern Ansvarskänsla, högfärd och sanningskärlek.” HEDBERG SnällBarn 194 (1958 ).
TRE-KNÄPPS-HANDSKE . (†) handske (som knäpps) med tre knappar. LD 11 ⁄ 9 1906 , s. 2 . SAOL (1950 ).
TRE-KONUNGARS-AFTON ,
TRE-KONUNGARS-DAG , se tre , räkn. e . -- ( e )
TRE-KONUNGA-TID . (†) tid(en) omkring trettondagen. SVART Ähr. 72 (1560 ). jfr helge-trekonunga-tid .
TRE-KOPPLAD , p. adj. jfr koppla 1 d β. Det trekopplade fönstret . . täckes med träluckor till vintern, då rummet blir mörkt. AHRENBERG Männ. 5: 57 ( i handl. fr. 1875 ).
TRE-KORIG . mus . trekörig; jfr kor , sbst. ¹ 5 . Alla smärre instrument äro . . dubbelt besträngade (tvåkoriga), flyglarna deremot trekoriga ända till det djupare basläget. UB 2: 509 (1873 ). LAGERGREN Orgelsk . 1: 4 (1894 ).
TRE-KORT . spelt . kortspel av olika slag där varje deltagare erhåller minst tre kort; stundom liktydigt med: knack (se knack , sbst. ²). HbiblSällsk. 1: 324 (1839 ).
TRE-KROK . (i fackspr.) Trekrok . . (dvs.) krok med hullingar åt tre håll. SCHAGER 74 (1920 ).
TRE-KROPPARS-PROBLEM l. (numera bl. tillf.)
TRE-KROPPS-PROBLEM , äv.
TRE-KROPPAR-PROBLEM . ( -kroppar- 1919 osv. -kroppars- 1797 osv. -kropps- 1900 osv. ) (i fackspr.) i sht sg. best., om problemet att beskriva tre kroppars rörelse under inverkan av deras inbördes gravitation; äv. bildl. REGNÉR Naturl. 2: 380 (1797 ). Det berömda tre- eller riktigare flerkropparsproblemet, frågan om, hurudana rörelseformer ett antal - tre eller flera - massor få, när de alla inbördes attrahera varandra efter den Newtonska lagen. 19Årh. V. 1: 207 (1922 ). Det hela var ett invecklat trekropparsproblem, som tog färg både av talaren, lyssnaren och den omtalade. SIWERTZ Förtr. 273 (1945 ).
TRE-KRÖNT , p. adj. (numera mindre br.) jfr kröna 3 . L LAURENTII Nyåhrspr. D 1 a (1618 ). Det trekrönta baneret kringburet i hjertat af Europa. 2SAH 19: 169 (1837 ). ÖSTERGREN (1959 ).
TRE-KVART(S) , se tre , räkn. f β. --
TRE-KVARTERS-SLANGA , förr äv.
TRE-KVARTER-SLANGA . ( -kvarter- 1550-1882 . -kvarters- 1542 osv. )
[ jfr mlt. dreyqua[comb_0304]rtı±rschlange
] (förr) jfr kvarter 1 slutet, slanga , sbst. ³ Tre qvarters slanger 8. HEDBERG Artill. 457 ( i handl. fr. 1542 ; rättat efter hskr. ) .
TRE-KVARTS-KOLONN . byggn . om kolonn sammanbyggd med bakomvarande mur o. d. men till tre fjärdedelar fristående; jfr -fjärdedels-kolonn o. halv-kolonn 1 . BRUNIUS Metr. 40 (1854 ).
TRE-KVARTS-LÅNG . om (del av) klädesplagg: som är mitt emellan hel- o. halvlång. SvD(B) 18 ⁄ 8 1918 , s. 11 ( om ärm ) . Trekvartslång jacka med långa rundade slag. TRENTER SkönJuv. 13 (1991 ).
TRE-KVARTS-STRUMPA . (numera bl. mera tillf.) knästrumpa. GHT 24 ⁄ 4 1926 , s. 16.
TRE-KVINNAD . (†) om växt: som har tre pistiller (i samma blomma); jfr
trefots-kvinnad (se sp. K 3427). EUPHRASÉN LinnéTermBot. 57 (1792 ). BJÖRKMAN (1889 ).
TRE-KÖRIG . mus . om orgel l. (o. numera nästan bl.) piano: som har tre pipor l. strängar för varje tangent; jfr kör , sbst. ¹ 4 , o.
trefots-korig . NF 3: 315 (1878 ).
TRE-LEDAD . jfr ledad o.
trefots-ledig . DAHLBOM Insekt. VI (1837 ). Stativ (treledadt). MALMBERG Amatörfot. 9 (1905 ). Tre- eller fyrledade skriftliga prov. TSvLärov. 1955 , s. 76.
TRE-LEDARE . el.-tekn. kabel med tre ledare; jfr ledare 12 . TT 1900 , M. s. 146.
Ssg (el.-tekn. ):
treledar-system . system för distribution av trefas elektrisk energi. I Berlin har man . . förändrat det äldre ledningsnätet från tvåledarsystem till treledarsystem. 2UB 3: 215 (1897 ).
TRE-LEDIG . (numera föga br.) bestående av l. indelad i tre led l. avdelningar; jfr
treledar-ledad . PALMQUIST Alg. 3: 8 (1749 ). Det ser ut, som om det svenska infanteriet under det pommerska kriget (1757-1762) antagit treledig uppställning. ALM Eldhandv. 1: 299 (1933 ).
TRE-LJUDIG . (†) om vokal l. stavelse o. d.: som innehåller tre ljud; jfr
treledar-ljudig (se sp. L 950). GIESE Sprachm. 1-3: 4 (1730 ). (Vid inlärning) så böra tvåljudiga ord först väljas. Sedan väljas tre- och fler-ljudiga. LYTTKENS Läsl . 29 (1883 ). Så tecknades icke blott tvåljudiga stafvelser med en skrifttyp, utan äfven treljudiga stafvelser hade sina skilda tecken. LfF 1906 , s. 83.
TRE-LUFTS-FÖNSTER . jfr luft , sbst. ³ Vardagsrummet har ett stort treluftsfönster. UNT 8 ⁄ 11 1930 , s. 11.
TRE-LÅDIG . försedd med tre lådor. Trelådig Byrå. BoupptVäxjö 1883 .
TRE-LÄKAR-STATION . vårdcentral med tre läkare. SDS 24 ⁄ 11 1957 , s. 19.
TRE-LÄNGAD .
[ senare leden till
länga , sbst. ] jfr länga , sbst. 1 a , o.
treledar-byggd . Trelängade gårdar. SvGeogrÅb. 1932 , s. 54.
TRE-MAKTS-FÖRBUND , förr äv.
TRE-MAKT-FÖRBUND . ( -makt- 1889 . -makts- 1863 osv. ) jfr förbund 4 a . Ett tremaktsförbund mellan Frankrike, Sverige och Danmark. MALMSTRÖM Hist. 2: 194 (1863 ).
TRE-MAN . (†) anträffat bl. i pl.: triumvirer. Treemänner . . theras Embete war i Staden Rom. Linc. Kkkk 1 b (1640 ). EKBOHRN 328 (1904 ).
TRE-MAN-ENGELSKA . (†) viss dans; jfr engelska 4 . Några herrar . . dansade treman engelska. TOPELIUS Dagb. 1: 278 (1834 ). Landsm. 1911 , s. 401.
TRE-MANNA-DEPUTATION . (tillf.) jfr deputation 2 . GHT 8 ⁄ 12 1898 , s. 3 .
TRE-MANNA-FÖRSLAG . (i sht förr) jfr förslag , sbst. ³ 1 f . NORDSTRÖM Samh. 1: 227 (1839 ). Genom 1720 års regeringsform gjordes det slut på . . (kungens frihet att välja häradshövding) och han bands vid ett av hovrätten uppsatt tremannaförslag. Minnesskr1734Lag 1: 51 (1934 ).
TRE-MANNA-NÄMND , äv.
TRE-MANS-NÄMND . ( -manna- 1783 osv. -mans- 1917 osv. ) nämnd (se d. o. 2 a, b ) bestående av tre ledamöter. Wår andliga Tremanna Nämnd från Linköping, Skara och Westerås. LAGERBRING 1Hist. 4: 347 (1783 ). De angelägenheter, som förlagts till häradsrätt med tremansnämnd, äro brottmål. KALLENBERG CivPr. 1: 161 (1917 ). ELMÉR SvSocPolit. 187 (1943 ).
TRE-MARKS-KVINNA l.
TRE-MARKA-KVINNA l.
TRE-MARKER-KVINNA . ( -marka- 1696 . -marker- 1683 . -marks- 1659 )
[ jfr d. tremarksmand
] (†) skymfande benämning på kvinna (som fått bot av tre marker o. dömts förlustig sin ära); jfr mindre-man . Skiäldt min hustru för 3.Msqui (n) na. VDAkt. 1683 , nr 365 (1659 ). NVedboDomb. Höstt. 1696 .
TRE-MARKS-STYCKE , förr äv.
TRE-MARK-STYCKE . ( -mark- 1604-1677 . -marks- 1603 osv. ) (förr) mynt om tre mark. 3SthmTb. 5: 106 (1603 ).
TRE-MASTAD . försedd med tre master; jfr
treledar-mastad (se sp. M 441). SvSaml . 4: 171 (1757 ).
TRE-MASTARE . jfr
treledar-mastare (se sp. M 442). CA EHRENSVÄRD Brev 2: 60 (1795 ). Till tremastare höra linieskepp, fregatter, korvetter och stora handelsfartyg. UB 7: 331 (1875 ).
TRE-MAST-SKONARE . sjöt . skonare med tre master. AUERBACH (1915 ).
TRE-MAST-SKONERT . sjöt . jfr -mast-skonare . Upsala 12 ⁄ 8 1950 , s. 1 .
TRE-METERS-SVIKT . sport . jfr svikt , sbst. ¹ III 1 . IdrBl . 1924 , nr 89, s. 6 .
TRE-MIL . sport . tävlingsgren i skidåkning. SDS 6 ⁄ 3 1942 , s. 10. Sixten Jernberg . . vann klart även söndagens tremil. SvD(A) 1962 , nr 97, s. 20 .
TRE-MILS-GRÄNS . särsk. (om ä. förh.) i sht i sg. best., om gränsen för stats sjöterritorium (tre nautiska mil från land). Upsala 17 ⁄ 11 1915 , s. 5. Kampen mot spritsmugglingen medförde konflikter . . genom amerikanska kraf på rätt till beslagtagande af spritvaror utanför tremilsgränsen. 2NF 37: 791 (1925 ).
TRE-MÄNNING .
[TRE 1]
1)
[
fsv. þrämänninger ] (numera i sht i vissa trakter) om släkting i tredje led, syssling. UpplDomb. 8: 47 (1586 ). Twänne Personer . . som ähre Tremenningar, och sökia att byggia tillsamman ächtenskap. VDP 1670 , nr 91.
[TRE 2]
2) (i fråga om förh. på 1700-talet) i pl., ss. benämning på (reserv)trupper som uppsattes gm att tre rotar anskaffade o. underhöll en soldat; jfr fem-männing 1 , sju-männing 2 , treding 5 . Såsom wij i nåder hafwa resolverat, att dhe uti Wästerbottn Upbrachte Treemenningarne skohla komma hijt öfwer till att stööta till wårt Wästerbottns Infanteriregemente. NorrbHembSkr. 1: 352 (1701 ).
[TRE 3]
3) (numera knappast br.) växt tillhörande klassen Triandria i Linnés sexualsystem; särsk. i pl., om klassen. LINNÉ SystNat. 77 (1748 ). CANNELIN (1939 ).
[TRE 4]
4) (på Gotl., bygdemålsfärgat) fiskebåt (för tre man). WoJ (1891 ). Vid Huse fiskeläge på Gotland byggde gamle Ekdal . . en stor fiskebåt, en s. k. tremänning, på tre dagar. Fatab. 1932 , s. 148.
Ssgr (till -männing 2 ; förr): tremännings-kavalleri . AXELSON K12Tid 69 (1888 ).
treledar-regemente . LMil . 4: 1539 (1716 ).
treledar-rytteri . KKD 3: 91 ( c. 1740 ).
TRE-PASS . (i fackspr.) pass (se pass , sbst. ¹ I 14 ) av tre cirkelsegment l. spetsbågar; jfr klöverblad , sbst. ¹ 2 a α. UPMARK Lübke 416 (1871 ). En rad figurer placerade i gotiska bågställningar med trepass. Fornv. 1957 , s. 305.
Ssgr (i fackspr.):
trepass-båge . klöverbladsbåge. Fornv. 1915 , s. 182.
trepass-form . THORDEMAN Alsnö 131 (1920 ). Den för svenska silvervaror gällande kontrollstämpeln är ”tre kronor” inom en trepassform, den s. k. kattfoten. Form 1934 , s. 9 .
TRE-PERIOD-SYSTEM , förr äv.
TRE-PERIODS-SYSTEM . ( -period- 1873 osv. -periods- 1874-1938 ) särsk. (i sg. best.) om indelningen av människans förhistoria i sten-, brons- o. järnålder. AntT 4: 23 (1873 ). (C. J. Thomsen namngav utvecklingsprocessen) med termerna Stenålder, Bronsålder och Järnålder. Därmed voro huvuddragen av det s. k. treperiodssystemet . . formulerade. SvFolket 1: 344 (1938 ).
TRE-PROCENTS-LÅN . lån mot tre procents ränta. SAOL (1950 ).
TRE-PROPELLRAD . jfr propellrad . 2NF 33: 1039 (1922 ; om fartyg ) .
TRE-PUNDIG .
[TRE 1]
1) (förr) som vägde tre skålpund; äv. om kanon: avsedd för projektiler vägande tre skålpund; jfr pundig 1 , 4 . I dagh lärer ett trepundigt Stycke proberas, som är så lätt at 2 Hästar dhet sampt med Wagnen kunna bära. OSPT 1687 , nr 18, s. 8 . WIDDING Svan. 221 (1971 ).
[TRE 2]
2) (†) om stämplat tenn: legerad med bly i proportionen 2:1; jfr pundig 2 . Trepundigt Tenn . . Består af 2 delar tenn och 1 del bly. WALLERIUS Min. 468 (1747 ). RINMAN 2: 1026 (1789 ).
TRE-PUNDING . (förr)
[TRE 1]
1) i fråga om vägning i vågskål o. d.: vikt(lod) om tre pund. DALIN (1854 ).
[TRE 2]
2) trepundig kanon; jfr -pundings-stycke . HH 24: 160 (1710 ).
TRE-PUNDINGS-STYCKE . (†) trepundig kanon; jfr stycke 19 . LIND 1: 556 (1749 ).
TRE-PUNKTS-BÄLTE . säkerhetsbälte med tre fästpunkter. DN(B) 9 ⁄ 2 1962 , s. 27. Trepunktsbältet består av ett band, som fasthåller överkroppen (diagonalband) och ett band, som fasthåller höftpartiet (höftband) på den åkande. TT 1964 , s. 9 .
TRE-RADIG . som består av l. har tre rader (se rad , sbst. ¹ 1 , 6 ). NORDFORSS (1805 ). Ritornelli kallas korta, af treradiga strofer bestående folksånger. ATTERBOM Minn. 693 (1819 ). Det treradiga handklaveret. NORDSTRÖM Piga 59 (1914 ). SPARRE HetKust. 106 (1934 ; om halsband ) .
TRE-REVAD , p. adj. (numera mindre br.) om segel: med tre rev intagna. Kl. 2 e. m. låg fregatten under trerefvadt stormärssegel och stormstagsegel. SKOGMAN Eug. 1: 8 (1854 ). HÄGG TretungFl. 320 (1941 ).
TRE-RODDARE . (om antika förh.) trier. Lysander, som med tvåhundra treroddare lagt sig för ankar vid Piræeus. 2VittAH 20: 46 (1849, 1852 ).
TRE-RODDIG . (†) jfr
trepass-roddig (se sp. R 2336). Athenen vthskickade allenast 20. Trerodige Farkostar then tijd Alexander (av Makedonien) aff them Skiep begiärte. SYLVIUS Curtius 151 (1682 ). KrigVAT 1856 , s. 74 ( om krigsfartyg ) .
TRE-RODDING . (†) båt för tre roddare. LÆSTADIUS 1Journ. 342 (1831 ).
TRE-ROT . (†) tredje roten till ett visst tal, kubikrot; jfr rot , sbst. ¹ 11 a . RedALärMöt. 1896 , s. 201.
TRE-ROTORIG . (i fackspr.) som har tre rotorer. AllhemFlygb. 9: 69 (1948 ).
TRE-RUMMARE . trerumslägenhet; jfr trea 2 b . SDS 5 ⁄ 5 1946 , s. 12. De hade en trerummare på Linnégatan. SALJE DessBröd. 451 (1964 ).
TRE-RUMMIG . (i sht i fackspr.) som innehåller l. omfattar tre rum; jfr rum , sbst. ³ 6 (a ), 9 . MÖLLER (1807 ). 3-rummigt hjärta. LÖNNBERG RyggrDj. 3: 1 (1915 ). Frukten är en trerummig kapsel med två frön per rum. SvVäxtförädl. 2: 320 (1951 ). Det var en trerummig förvaringsbod. Fornv. 1954 , s. 341.
TRE-RUMS-LÄGENHET . lägenhet omfattande tre rum; jfr
trepass-rummare o. trea 2 b . KUYLENSTIERNA - WENSTER Ber. 157 (1898 ).
TRE-RYMLIG . (†) som innehåller tre rum; jfr rymlig , adj. ² 6 . Omogna frukten tyckes vara en tre- eller femrymlig hölsa, så länge köttet ännu är fast. PhysSH 110 (1776 ).
TRE-SIDIG . som har l. begränsas av tre sidor; jfr
trepass-sidig 2 (se sp. S 2186). Tresidiga figurer . . kallas de som inneslutas af tre lineer. STRÖMER Eucl. I. 1: 4 (1744 ). Tresidiga pilspetsar. NILSSON Ur. I. 4: 29 (1839 ). En åttkantig omfattningsbyggnad, hvarifrån utskjuter en i det yttre tresidig absid. HAHR ArkitH 155 (1902 ). Tresidig skivfräs. TNCPubl. 78: 137 (1985 ).
TRE-SIDING . (numera bl. mera tillf.) triangel. ALMQVIST Geom. 16 (1833 ).
TRE-SIFFRIG . om tal: som består av tre siffror. BJÖRLING Logar. 61 (1833 ).
TRE-SINNAD . (†) som är döv, stum o. blind (men har tre sinnen (se sinne , sbst. ² 2 ) kvar). BetDöfstUnd. 1878 , s. 135. FörfDöfstUnd. 1889 , s. 63.
TRE-SITSIG . som har tre sitsar l. sittplatser. En tresitsig öfwertäckt Wagns-Korg . . är til köps. DA 1771 , nr 35, s. 4 .
TRE-SKAFT . ( tre- 1747 ( : Treskafts dukwäf ) osv. tregge- 1650-1683 . treggie- 1673 ) vävn . vävnad som vävts med tre skaft; särsk. i förb. i (förr äv. av ) treskaft ; jfr skaft , sbst. ¹ I 4 a, b, o.
trepass-skäft , sbst. BoupptSthm 3 ⁄ 11 1650 . Weepa af treggieskafft. BoupptSthm 1673 , s. 926 a. Fatburhustrun (hade) under sin vård bl. a. vävräckor i ”treggeskafft” (treskaft). KARLSON StåtVard. 123 (1945 ).
TRE-SKAFTAD , p. adj. ( tre- 1874 osv. tregge- 1618-1640 . treggia- 1554 . treggie- 1538-1659 ) särsk. vävn . vävd med tre skaft; jfr skafta , v. 3 , o.
trepass-skäft , p. adj., -skäftad, -skäftig . VarRerV 20 (1538 ). UB 6: 435 (1874 ). Slitrya . . Bottenväv treskaftad rosengång. SYLWAN Ryor 132 (1934 ).
TRE-SKAFTS-VÄV , förr äv.
TRE-SKAFT-VÄV . ( -skaft- 1743-1744 . -skafts- 1927 osv. ) treskaftad väv. BoupptVäxjö 1743 . Rosengång är det skånska namnet på en treskafts-, någon gång fyrskaftsväv med ripsartad yta. Fatab. 1927 , s. 168.
TRE-SKEPPIG . byggn . som har tre skepp (se skepp , sbst. ¹ 5 ). BRUNIUS Metr. 48 (1854 ). Oscarskyrkan är en treskeppig hallkyrka med smala sidoskepp och bredare midtskepp. TT 1903 , Ark. s. 75.
TRE-SKIFT . jfr skift , sbst. ¹ 1 . Införande av treskift med högst åtta timmars arbete pr dygn. SvD(A) 1918 , nr 226 A, s. 6.
Ssgr:
treskifts-arbetare . jfr skift-arbetare, tre-skiftare . SDS 16 ⁄ 12 1948 , s. 18.
treskifts-arbete . SvD(A) 30 ⁄ 7 1929 , s. 5 .
TRE-SKIFTA .
[ fsv. þräskipta
] (†) dela (ngt) i tre delar, särsk. i p. pf. (jfr skifta , v. ¹ 3 ); äv.: fördela (ngt) på tre (jfr skifta , v. ¹ 4 , o.
treskifts-skifte 1 ). (Ryggen) warder räknat treskift; Första delen, skuldrorna, then andra Ryggbenet, then tridie Roorna. FORSIUS Phys. 234 (1611 ). När och Domen är afsagd, då skal bothen eller Sakören treskiftes, en deel åth Gubernatoren, then andra Fiskalen, och then tredie then Fattige. STIERNMAN Com. 1: 665 (1615 ). JämtlHärjedH 1: 542 (1948 ; om ä. förh. ) .
TRE-SKIFTARE .
[ till
treskifts-skift ] treskiftsarbetare. UNT 16 ⁄ 12 1948 , s. 3 .
TRE-SKIFTE .
[TRE 1]
1)
[
fsv. þräskipte ] (numera bl. ngn gg om ä. förh.) delning i tre (lika stora) delar, särsk. i fråga om att fördela l. dela ngt mellan tre i sådana uttr. som ( ) till treskiftes l. dela ngt till treskiftes, särsk. med avs. på böter (vanl. mellan kronan, häradet l. staden o. målsäganden); jfr skifte 1 . JönkTb. 111 (1525 ). Fins . . (sjukt djur) medh köttmånglaren, böte 40. Mark. til treeskiptes Konungenom, Stadenom och Målsägandenom. OrdnLilleTull. 1622 , s. C 1 a. Göterne hade en urgammal Sed, då de intogo länder, at dela dem til treskiftes. DALIN Hist. 1: 295 (1747 ). Då böter skulle gå til treskiftes, kom (osv .). LAGERBRING 1Hist. 3: 674 (1776 ). Då tvillingarnas testamente öppnades, hade de skänkt all sin egendom treskiftes till kyrkan, fattigvården och beklädnad av fattiga skolbarn. WRANÉR VSkrNF 3: 143 (1923 ). ÖSTERGREN (1959 ; angivet ss. ålderdomligt ) .
[TRE 2]
2) (förr) treskiftesbruk; förr äv. i uttr. i treskiften , i tre delar (för växelbruk); jfr skifte 6 g . Åkerfälten äro delte i treskiften med winterråg litet wår råg och korn, utom tredjedelen, som hwilar til boskapens föda. LINNÉ Sk. 103 (1751 ). Söka höja avkastningen genom införande av treskifte. Rig 1960 , s. 90.
TRE-SKIFTES-BRUK . (förr) om brukningsmetod varvid åkerjorden indelades i tre delar som odlades växelvis o. vart tredje år låg i träda; äv. om jordbruk som kännetecknas av växling mellan tre olika grödor (jfr skiftes-bruk 1 ); jfr
treskifts-skifte 2 ,
treskifts-säde o. treding 3 , tredings-bruk, tredings-säde . DALIN (1854 ). På Skånelagens tid, i början av 1200-talet, veta vi att det förekom två- och treskiftesbruk. ANDERSSON SkånH 1: 320 (1947 ).
TRE-SKIVE-BLOCK . (numera mindre br.) block (se d. o. 4 ) försett med tre skivor (se skiva , sbst. ² 3 ). F SJÖBOHM Skeppstakl. 74 (1792 ). SohlmanSjölex. (1955 ).
TRE-SKIVIG . jfr skivig 3 . RETZIUS Djurr. 167 (1772 ). HufvudkatalSonesson 1920 , 3: 134.
TRE-SKUREN , p. adj. (i fackspr.) särsk. om talja: med ett enkelt o. ett dubbelt block. Taljan kan vara två-, tre-, fyrskuren o. s. v., beroende på skifvornas antal i de använda blocken. BALCK Idr. Suppl. 282 (1888 ).
TRE-SKYNKIG . (†) treflikig; jfr skynkig . MÖLLER PrincBot . 32 (1755 ).
TRE-SKÄFT , äv.
TRE-SKÄFTE , sbst. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) treskaftad väv; jfr
treskifts-skaft . BoupptVäxjö 1779 . Väven var en särskild ”blåkjortelsväv”, treskäft, som endast användes till blåkjortel och blåförkläde. Fatab. 1930 , s. 99.
TRE-SKÄFT , p. adj. ( tre- 1725 osv. tregge- 1772 . treggie- 1679 ) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om väv: treskaftad; jfr skäfta , v. ¹ 3 . 12 alnar treggieskiefta wäf. STIERNFLYCHT HuushAnn . Specif. 5 ⁄ 6 (1679 ). Den treskäfta vävnaden ”solvades” på ett eget sätt . . för att se bättre ut. Landsm. XI. 10: 46 ( c. 1888 ).
TRE-SKÄFTAD , p. adj. (numera knappast br.) om väv: treskaftad. BoupptVäxjö 1751 . SAOL (1973 ).
TRE-SKÄFTE , se -skäft , sbst.
TRE-SKÄFTIG . (numera knappast br.) om väv: treskaftad. Hamb. (1700 ). Två- eller treskäftigt hvitt linne till kjolar. NJournD 1856 , s. 127. SAOL (1986 ).
TRE-SKÄRIG . särsk. om plog: som har tre skär (se skär , sbst. ² 4 b ). LAHT 1884 , s. 12.
TRE-SKÖTA-LAGN . (†) lagn (se d. o. 3 ) bestående av tre skötar. ARWIDSSON Strömm. 20 (1913 ).
TRE-SLAGEN , p. adj. om lina l. rep o. d.: slagen av tre garn l. parter o. d.; jfr slå , v. I 34 b β. WESTE (1807 ).
TRE-SLINT , r. l. m. (†) om figur som har tre kanter, trekant; jfr
treskifts-slint (se sp. S 6618). Ett fyrkantigt i treslint sammanviket stadigt lärftsstycke. Hygiea 1842 , s. 507. DN 12 ⁄ 4 1919 , s. 19.
TRE-SLINT , adj. (†) trekantig; äv. ss. adv.; jfr
treskifts-slint (se sp. S 6618). Tag Ympeqwisten och skiär honom treslint. I ERICI Colerus 1: 61 ( c. 1645 ). 1 st treslint Siden näsduk. BoupptRasbo 1765 .
TRE-SLUTEN , p. adj. (numera föga br.) om kor (se kor , sbst. ²): som avslutas med tre räta väggar (utan rundning l. valv); jfr sluten 22 slutet. Ett treslutet chorutsprång. BRUNIUS Metr. 149 (1836 ). Ett fyrkantigt kor med tresluten altarvägg. HÖJER Sv. 2: 1485 (1881 ).
TRE-SLÄPP . (†) om metod vid släppande av jakthundar vid jakt varvid tre hundar släpps samtidigt; jfr släpp , sbst. ² 2 . Tre- eller fyrsläppet torde i vanliga fall vara fördelaktigast med dessa (ras) hundar. TIdr. 1887 , s. 39.
TRE-SNIBB . jfr snibb 2 o.
treskifts-kant , sbst. BoupptVäxjö 1836 . Degen utkaflas tunt och skäres i tresnibbar. HAGDAHL Kok. 893 (1879 ). Köksdörren öppnades på glänt bredvid honom och ett huvud med vit tresnibb runt håret stack ut. STIERNSTEDT Liw. 69 (1925 ). Flickorna uppträdde vanligen i blå overalls, men under den hetaste tiden utbyttes dessa understundom mot shorts och en tresnibb över bröstet. POSSE Bygg. 143 (1942 ).
TRE-SNIBBIG . jfr snibbig . DA 1808 , nr 42, s. 4 .
TRE-SNÅR(ET) . (vard.) jfr
treskifts-tid(en) . Så sent som vid tresnåret på natten. DN(A) 29 ⁄ 3 1931 , s. 30.
TRE-SPALTARE . artikel (i tidning o. d.) som upptar tre spalter; jfr
treskifts-spaltare (se sp. S 9093) o.
treskifts-tummare . SAMUELSSON HALärovUpps. 388 (1952 ).
TRE-SPALTIG .
[TRE 1]
1) (†) delad i tre delar; jfr
treskifts-spaltig 1 (se sp. S 9093). (Lat.) trifulcus . . (sv.) Trespaltig, sprängd. EKBLAD 386 (1764 ).
[TRE 2]
2) jfr
treskifts-spaltig 2 (se sp. S 9093). Fem digra band med tillsamman nära 6,000 trespaltiga kvartsidor. NordT 1892 , s. 605.
TRE-SPANN . jfr spann , sbst. ² 4 ; äv. bildl. En lysande vagn och ett trespann hästar. JOHANSSON HomOd. 4: 590 (1844 ). Hvad det nu kan vara för knäfvelstyg igen, som Drottningen har i sinnet? Säkert en soppa, som hon kokar ihop med Mangipani och Spinamonte. Vackert trespann. ATTERBOM FB 37 ( c. 1855 ).
TRE-SPENAD . (numera föga br.) trespent. ROTH Kägleh. 37 ( i handl. fr. 1686 ). En hårdhändt mjölkning åstadkommer ofta rubbningar i mjölkafsöndringen . . en spene kan . . lätteligen blifva alldeles obrukbar och kon bli s. k. trespenad. SDS 1899 , nr 525, s. 2 . ÖSTERGREN (1959 ).
TRE-SPENT . om ko: som lämnar mjölk från endast tre spenar; jfr
treskifts-spenad . BROMAN Glys. 3: 184 ( c. 1730 ). En ko får juverinflammation och blir trespent. GbgP 14 ⁄ 5 1947 , Bil. s. 2.
TRE-SPETSAD . jfr spetsad , p. adj. ¹ RETZIUS Djurr. 36 (1772 ; om tand ) . DAHL Forbes Kvinn. 220 (1935 ; om mössa ) .
TRE-SPETSIG . (numera bl. tillf.) jfr spetsig
I
. Linc. Kkkk 1 a (1640 ). Uppfinningen av den trespetsiga pilen. Ymer 1920 , s. 227.
TRE-SPRÅKIG . särsk. a) om person: som behärskar tre språk. I senare tid ha lapparna . . åter lärt sig finska och äro nu tvåspråkiga - somliga t. o. m. trespråkiga, i det att de därjämte tala svenska eller norska. NORDENSTRENG EurMänRas. 233 (1917 ).
[TRE 2.b]
b) om tal l. skrift: avfattad på tre språk. HEIKEL Filol. 65 (1894 ). Frälsningsarmén ger i Manila ut en trespråkig upplaga av Stridsropet. BENGTSSON Filippin. 159 (1942 ).
TRE-SPÄND , p. adj. om fordon: förspänd med tre dragare; jfr spänd 11 o.
treskifts-spännig . WESTE (1807 ).
TRE-SPÄNNIG . (†) trespänd; jfr
treskifts-spännig , adj. ¹ (se sp. S 10558). SCHULTZE Ordb. 4733 ( c. 1755 ). ÖoL (1852 ).
TRE-STATS-SKANDINAVISM . (förr) strävan att närma de skandinaviska länderna till varandra med en trestatsunion. SvH IX. 1: 68 (1908 ).
TRE-STATS-UNION . union mellan tre stater. SvH IX. 1: 134 (1908 ). SträngnHist. 482 (1959 ; om Kalmarunionen ) .
TRE-STAVIG . som består av tre stavelser; jfr
treskifts-stavig (se sp. S 11302). GIESE Sprachm. 1-3: 18 (1730 ).
TRE-STEG . särsk. sport . elliptiskt för: trestegshopp; i sht ss. (tävlings)gren inom friidrott. Särskildt utmärkte sig G. Jensen . . hvilken tog första pris i hundra meter, tresteg och längdsprång. NordIdrL 1901 , s. 185.
TRE-STEGS-HOPP . särsk. sport . längdhopp som utförs så att avstampsfoten äv. används till andra steget o. den andra foten till det tredje steget; äv. (o. i sht) ss. friidrottsgren; jfr
treskifts-steg . (Idrotts) Täflingarna omfatta: höjdhopp, längdhopp, trestegshopp. SD 21 ⁄ 4 1900 , s. 6. Trestegshoppet är ju närmast besläktat med det enkla längdhoppet och kan sägas vara en kombination av tre på varandra följande längdhopp. IdrB 4: 82 (1920 ).
TRE-STEGS-HOPPARE . sport . jfr -stegs-hopp . IdrB 4: 35 (1907 ). Många av vår tids bästa trestegshoppare äro kortväxta personer med lätta kroppar, men starka ben. IdrB 4: 82 (1920 ). Christian Olsson - världens bäste trestegshoppare. DN 1 ⁄ 7 2004 , s. 22.
TRE-STEGS-RAKET . raket vars acceleration till sluthastighet sker medelst tre raketsteg som brinner ut efter varandra; äv. (o. numera i sht) bildl., om ngt som sker i tre steg. Sovjets ofta omtalade fjärrobot beskrivs som en trestegsraket med en aktionsradie på närmare 5.500 kilometer. LD 18 ⁄ 12 1958 , s. 7. De svenska arrangörerna talar om exponeringen som en trestegsraket. Först är det de många miljoner människor som besöker mässan . . Sedan är det de som kommer in i svenska paviljongen och får en fördjupad bild. Slutligen är det besökarna på det professionella planet. GbgP 14 ⁄ 4 1991 , s. 14.
TRE-STEGS-VALS . vals som dansas med tre (lika långa) steg, gammalvals. LUNDIN o. STRINDBERG GSthm 33 (1880 ). Carlsson kunde ensam nya valsen, och derför tog Ida honom gerna gång på gång sedan ett försök till trestegsvals med Norman misslyckats. STRINDBERG Hems. 79 (1887 ).
TRE-STJÄRNIG . försedd l. betecknad med tre stjärnor; särsk. ss. beteckning för hög rang l. kvalitet o. d. Campingplatsen var trestjärnig . Trestjärnig Hennesy cognac. HALLNER PysGubb. 234 (1920 ). Alla svampplockares dröm om det plötsliga överflödet av idel trestjärniga läckerheter bortom nästa skogsbacke. TRENTER AldrNäck. 62 (1953 ). HKH Hertigen av Halland har . . äntligen utnämnts till trestjärnig general och amiral. SvD 25 ⁄ 10 1969 , s. 5 .
TRE-STRUKEN , p. adj.
[ jfr
ett-struken ] mus . om not l. ton: som ligger inom den femte oktaven. IT 1791 , nr 59, s. 4 . För lilla oktaven användas små bokstäfver (c, d, e) . . för den trestrukna (tillkommer) en trea (c ³, d ³). WEGELIUS Musikl. 1: 5 (1888 ).
TRE-STRÄNGAD , förr äv. (i bet. 1 )
TRE-STRÄNGD .
[ fsv. thrästrängdher
]
[TRE 1]
1) (†) om rep o. d.: hoptvinnad o. d. av tre strängar; jfr
treskifts-strängad (se sp. S 13010) o.
treskifts-slagen . Itt trestrengt reep slijtz icke strax sönder. L PETRI SalPred. 4: 12 (1561 ). STRÖM SvenskOrdspr. 343 (1926 ).
[TRE 2]
2) om musikinstrument: som har tre strängar. Samisen, den tresträngade lutan, japanens nationalinstrument. LILLIEHÖÖK Nohara JapAns. 64 (1936 ).
TRE-STYVER . (förr) mynt av tre styvers valör; jfr -öres-stycke . Nær posten någon gång tillåter, skicka mig en Swensk trestyfwers Almanach; sista hælften med marknader och postaxa . . kan rifwas bort. LIDÉN FörtrBr. 200 (1774 ). Oss barn intresserade mest småslantarna, av vilka de vanligaste voro . . trestyvrar, sexstyvrar och sextonstyvrar, alla av koppar. SAHLIN SkånFärg. 49 (1928 ).
TRE-STÅL-KLÄDE . (†) kläde av viss kvalitet (o. färg); jfr stål , sbst. ² 2 . OxBr. 11: 806 (1645 ). Stämpelordn. 1687 , s. B 1 a.
TRE-STÅNDRAD . (†) som har tre ståndare; jfr ståndrad 2 . NYMAN VäxtNatH 2: 522 (1868 ).
TRE-STÅNDS-LÄRA(N) . (förr) lära(n) om de tre stånden (se stånd , sbst. ¹ 12 ) (dvs. det andliga, politiska o. husliga ståndet). TSvLärov. 1942 , s. 236. Inom den lutherska ortodoxin utformades under 1500-talet en treståndslära, som fanns uttryckt i den s. k. hustavlan. ForsknFramst. 1977 , nr 5-6, s. 42.
TRE-STÄLLIG . (i fackspr.)
[TRE 1]
1) som består av tre tecken l. siffror; särsk. i ä. matematisk terminologi om logaritm: som har tre decimalers noggrannhet; jfr ställig 3 . Hållplats ska ha treställig förkortning . ÖSTERGREN (1959 ). För skepp skall igenkänningssignalen bestå av en fyrställig bokstavsgrupp. För båt skall den bestå av en treställig bokstavsgrupp eller siffer- och bokstavsgrupp. SFS 1975 , s. 1664.
[TRE 2]
2) jfr
treskifts-ställig (se sp. S 14023). WEDBERG NLog. 1: 54 (1945 ). Treställiga (verb med två objekt, t ex ge). DAHL GenGr. 93 (1971 ).
TRE-STÄMMIG . jfr stämmig 2 b . Trestämmig sång . Sjunga trestämmigt . LONDÉE Kellner 66 (1739 ). Då ackordet . . innehåller endast tre toner . . (kallas det) trestämmigt. FRÖBERG Harm. 69 (1878 ). Trestämmig manskör. ELIÆSON o. NORLIND TegnérMus. 215 (1946 ).
TRE-STÄMPLAD , p. adj. (förr) om (föremål av) tenn: som gm tre kontrollstämplar garanterades bestå av 83 % tenn o. 17 % bly; jfr stämpla , v. ¹ 2 . BoupptSthm 19 ⁄ 7 1653 . Tree stämplade Teenknappar. KlädkamRSthm 1710 C, s. 96.
TRE-SÄDE . (förr) jfr -skiftes-bruk o. tredings-säde . VetAH 1782 , s. 182.
TRE-TAGGAD .
[ fsv. thrätaggadher
] som har tre taggar. Tretaggad Spigg. NILSSON Fauna 4: 103 (1852 ).
TRE-TAGGIG . (numera bl. mera tillf.) som har tre taggar l. uddar; jfr taggig 1 . J WOLLIMHAUS Syll. Bb 8 b (1649 ). Neptunus slag med sin tretaggige Gaffel på Jorden. EHRENADLER Tel. 681 (1723 ).
TRE-TAKT . särsk. mus . taktart med tre taktdelar i varje takt, särsk. i förb. i tretakt . Stumma tecken i tvåtakt eller tretakt. Verd. 1883 , s. 133.
TRE-TAKTERS , adj. oböjl. (tillf.) i attributiv anv.: som går i tretakt. Samma lilla tretakters melodi upprepade otaliga gånger. STRINDBERG TjqvS 4: 64 (1876 ).
TRE-TAL . antal av tre; äv. (i sht i sg. best.) om talet tre, särsk. i förb. med helig . LIND 1: 554 (1749 ). Brödernas tretal. REUTERDAHL SKH 1: 331 (1838 ). Förakta icke bönens heliga tretal! BÖRJESSON E14Son 139 (1847 ). särsk. spelt . tre kort av samma valör; jfr triss . LINDSKOG Spelb. 241 (1847 ).
TRE-TALIG , adj. ¹
[ till
treskifts-tal ] särsk. bot . om blomma l. blad: som består av l. utgörs av tre delar; särsk. i växtnamnet tretalig slamkrypa , Elatine triandra Schkur (som har tre kronblad o. tre ståndare). NF 2: 714 (1877 ). Oxalis articulata . . har tjock knölliknande, förgrenad rotstock, ljusgröna, tretaliga blad. EKBRANT VVRumsväxt. 254 (1955 ). Tretalig slamkrypa. SvBotT 1997 , s. 342.
TRE-TALIG , adj. ² (†) om person (inför domstol): som uppger tre versioner av händelseförlopp o. d.; äv. (tillf.) ss. adv. i fråga om talande. Att dett ene wittne . . som och war twe eller tretaligh, först sade sig inth (et) wethe der vthaff, annen gångenn gaff hon dem stoor skuldh och lÿkwell vm sÿder sade, att hon inth (et) oährlig (i) tt hade sedt eller wist medh them. 2SthmTb. 7: 182 (1586 ). En somnembyl talar gudfruktigt, talar Gudomligt, alldrig tretaligt, följer Bibel som Linealn. CA EHRENSVÄRD Brev 1: 205 (1790 ).
TRE-TALS-REGEL , förr äv.
TRE-TALS-REGLA .
[TRE 1]
1) regel l. princip om att berättelse o. d. ska bestå av tre moment l. episoder o. d.; jfr regel , sbst. ¹ II 1 b δ. Den stora regeln för folklig episk komposition är . . tretalsregeln med betoningen lagd på tredje momentet. EK SvFolkv. 23 (1924 ).
[TRE 2]
2) (†) i best. form i fråga om reguladetri i uttr. gyllene tretalsregeln , gyllene regeln (se gyllene regel α (se gyllene , adj. 2 b )); jfr regel , sbst. ¹ II 1 b ϑ. STIERNHIELM Arch. E 2 b (1644 ).
TRE-TANDAD . jfr tandad 2 . Skalvingarne i spetsen tretandade. BOHEMAN ÅrsbVetA 1847-48 , s. 110. SvD(A) 26 ⁄ 1 1938 , s. 9 ( om frimärken ) .
TRE-TERMINS-KATALOG . (förr) katalog innehållande abiturienters betyg under de tre terminerna närmast före examen. Lärarna bemyndigas att med beaktande av skrivningsresultaten och ”treterminskatalogen” sätta betyg i sina ämnen. TSvLärov. 1940 , s. 136.
TRE-TID(EN) . särsk. i uttr. vid tretiden , omkring klockan tre; jfr -drag(et), -snår(et) . SAOL (1900 ).
TRE-TIDIG . (†) som är tre tidsenheter lång; jfr tidig , adj. ¹ 8 b . All konstig sammanblandning af två- och tretidig takt (bör) bannlysas såsom ej ägnad att blifva populär. SvLärT 1900 , s. 213. (På 1600-talet blev noterna) vilka förut voro ömsom två-, ömsom tretidiga, genomgående tvåtidiga, och tretidigheten markerades . . med en punkt efter noten. JEANSON o. RABE 1: 65 (1927 ). MOBERG TonkHVäst. 1: 151 (1935 ).
TRE-TONIG . jfr tonig 1 . Nedom bergen blandade ”Tyskan”, Storkyrkan och Riddarholmskyrkan sina malmröster samman till en tretonig vesperringning. NORDLING Storstadsb. 18 (1890 ). Inifrån skogen hördes . . ett kui, kui, kui, svagt och alltid tretonigt. ROSENIUS SvFågl . 2: 342 (1924 ).
TRE-TRÅDIG . om garn l. kabel o. d.: som består av tre trådar; förr äv. om klädesplagg tillverkat av sådant garn. Tretrådigt segelgarn. HusgKamRSthm 1720 , s. 41. 3trådiga strumpor för Stånd drabanter. KlädkamRSthm 1734 , s. 112. (Alliance) Broderiet utföres med tretrådigt, hvitt råsilke och cordonnetsilke i samma färg. HAGDAHL DBäst. 184 (1885 ). TT 1900 , M. s. 135 ( om kabel ) .
TRE-TUMMARE . (†) om (tidnings)text (särsk. ledare) som är ungefär tre tum lång; jfr sex-tummare . SmålAlleh. 12 ⁄ 12 1883 , s. 2 ( om novell ) . Låt vara att det är . . onödigt att göra källforskningar för varje tretummare, som skrives i en tidning. LAURIN Männ. 106 (1919 ).
TRE-TUMS-SPIK , förr äv.
TRE-TUM-SPIK . ( -tum- c . 1755 . -tums- 1864 osv. ) spik av tre tums längd. SCHULTZE Ordb. 4784 ( c. 1755 ).
TRE-TUNG . kem . särsk. i uttr. tretungt väte , tritium. DN(B) 28 ⁄ 11 1948 , s. 4 .
TRE-TUNGAD .
[TRE 1]
1) som har tre tungor. WIKFORSS 398 (1804 ). Fast en pestlik / Dunst utur tretungade gapet flöt med / Giftiga ettret. ADLERBETH HorOd. 109 (1817 ).
[TRE 2]
2) om (örlogs)flagga o. d.: med tre flikar. Då konung Karl XI . . utvecklade vår tretungade örlogsflagga. OSCAR II Tal 1872-1894 1 (1872, 1895 ).
TRE-TUSEN , se tre , räkn.
TRE-TUSENDE . ordningstal till tre tusen. LIND (1738 ).
TRE-TÅIG . i sht zool . som har tre tår; särsk. i djurbeteckning, särsk. dels: tretåig mås , Rissa tridactyla Lin. (jfr kryckja ), dels: tretåig hackspett , Picoides tridactylos Lin. GRILL PVetA 1795 , s. 18. Tapirmamman betraktade mig . . medan hon bökade i marken med sina tretåiga, knivskarpa klövar. FORSS Tropik 127 (1941 ). Den tretåiga hackspetten . . är lätt att särskilja från de övriga hackspettarna, då den saknar allt rött i sin fjäderdräkt och har ett tydligt vitt längsband på ryggen. DN(B) 1960 , nr 54, s. 13 . (På) Nidingen . . hittar man en av de få häckningsplatserna för tretåig mås inom Sveriges gränser. DN 22 ⁄ 6 1987 , s. 18.
TRE-TÅR . om tredje koppen kaffe; jfr på-tår 2 . DN 1892 , nr 8462 B, s. 1.
TRE-UDD .
[TRE 1]
1) ljuster med tre uddar l. spetsar; särsk. dels om havsguds (Neptunus, Poseidons) attribut (jfr tri-dent ), dels oeg., om ngt som påminner om l. liknar ett sådant ljuster, dels bildl., om sjövälde. (Näckens) Tre-udds Gaffel-grep, som fäld och bruten låg, / Satt honom utom stånd, at reta hafvets våg. NORDENFLYCHT (SVS) 3: 40 (1759 ). De stora treuddarna efter tjäderns fötter. SANDSTRÖM NatArb. 2: 207 (1910 ). Kampen om treudden har pågått äfven under fredens hägn; stormakternas amiralitet ha bekämpat hvarandra med flottplaner. VFl. 1915 , s. 30. 3NF 8: 721 (1928 ; om vapen ) .
[TRE 2]
2) arkeol . (plan) tresidig stensättning med insvängda sidor. En mängd ättehögar, Bautastenar och en större treudd. Iduna 9: 116 (1822 ).
Ssg (till -udd 1 ):
treudds-glav . (†) glav med tre uddar. JG OXENSTIERNA 2: 95 (1796, 1806 ). Der hänger fasansvärd den grymma treuddsglafven. JG OXENSTIERNA 5: 218 ( c. 1817 ).
TRE-UDDAD . jfr
treudds-uddig ; numera i sht bildl. En treeuddat gaffel. 1Sam . 2: 13 ( Bib . 1541 ). OECD förespråkar en treuddad lösning på Japans problem. DN 29 ⁄ 10 1998 , s. A24.
TRE-UDDIG . som har tre uddar l. spetsar; jfr
treudds-taggig . Linc . Iiii 6 a (1640 ). 7 par Knifvar med 3uddiga Gafflar. BoupptVäxjö 1833 .
TRE-VALLARE . spelt . om variant av karamboll. SM i ”trevallare”, en variant av carambolagen. Bollen skall studsa tre gånger i bordets vallar och därpå träffa dels motståndarens vita boll, dels den neutrala röda bollen. SvD(A) 20 ⁄ 4 1964 , s. 17.
TRE-VECKORS-SEMESTER . (lagstadgad) semester omfattande tre veckor (i följd). Treveckorssemestern bör lösas internationellt anser Exportföreningen. UNT 7 ⁄ 7 1950 , s. 4 .
TRE-VIKT , förr äv.
TRE-VIKEN , p. adj. tredubbelt vikt. Det trevikta lilla häftet. SD(L) 19 ⁄ 4 1904 , s. 2. 3-vikta lakan få plats . . i skåpets nedre del. Form 1951 , Omsl. s. 204.
TRE-VÅNINGARS , se -vånings .
TRE-VÅNINGARS-HUS , se -vånings-hus .
TRE-VÅNINGS l.
TRE-VÅNINGARS , adj. oböjl. ( -våningars 1950 osv. -vånings 1916 osv. ) i attributiv anv.: som har tre våningar. En gammal trevåningars fabriksbyggnad . MÅNSSON Rättf . 1: 202 (1916 ). Ett rymligt trevånings funkishus. BONDE HitDit 156 (1941 ).
TRE-VÅNINGS-HUS , förr äv.
TRE-VÅNINGARS-HUS . ( -våningars- 1782 . -vånings- 1788 osv. ) CA EHRENSVÄRD (SVS) 1: 107 (1782 ).
TRE-VÄGA-MOT l.
TRE-VÄGARS-MOT . ( -väga- 1839-1885 . -vägars- 1942-1959 ) (†) plats där tre vägar möts; jfr mot , sbst. ² 2 , o. -vägs-korsning o. trivium 1 . (Det) tros godt, att offra något af den sjukes linne eller hår i tre-väga-mot . . ty der tros Elfworna hafwa sin samlingsplats. AFZELIUS Sag . 1: 18 (1839 ). ÖSTERGREN (1959 ; angivet ss. ålderdomligt ) .
TRE-VÄGS-KORSNING . jfr korsa 5 c . BilskolLb . 142 (1959 ).
TRE-VÄGS-KRAN . (i fackspr.; numera i sht med .) kran (se d. o. 4 ) med inalles tre in- l. utgångar. JernkA 1882 , s. 178. DN 26 ⁄ 10 2002 , Lördagsbil. s. 7 ( i fråga om blodtransfusion ) .
TRE-VÄPPLING . klöverblad med tre småblad; äv. bildl.; jfr
treudds-blad 2 ,
treudds-klöver . LAMM Oxenst . 263 ( i handl. fr. 1782 ; i fråga om huskur ) . På den tragiska treväpplingen: Aiskylos, Sofokles och Euripides följer Greklands störste komediförfattare. MONTELIN VLittH 1: 122 (1930 ). Spruta så snart rödklövern utvecklat den första treväpplingen. Västerbotten 1981 , nr 2, s. 15 .
TRE-VÄRD . kem . om metalljon: med laddningen +3; äv. dels om alkoholer: som innehåller tre OH-grupper l. hydroxylgrupper, speciellt 1, 2, 3-propantriol (glycerol), dels (i organisk kemi) om kolatom: som har tre fria positioner. EULER Växtk . 1: 26 (1907 ; om alkohol ) . HantvB I. 1: 26 (1934 ; om järn ) . Aldehyden kan . . sägas innehålla den tvåvärda radikalen R.CH, karbonsyran den trevärda R.C. SMITH OrgKemi 23 (1938 ).
TRE-VÄXLAD . som har tre växlar; numera i sht om cykel. NERÉN BilB 3: 19 (1928 ). Han kastade sig upp på den treväxlade blå och cyklade ut på vägen. TUNSTRÖM Tjuven 41 (1986 ).
TRE-ÅRA , adj. oböjl. ( tre- 1541-1863 . tregge- 1749 . treggia- 1541 ) (†) i attributiv anv.: treårig. 1Mos . 15: 9 ( Bib . 1541 ). En sådana tryåhra hård tid. SWEDBERG Dödst . Föret. a 5 a (1711 ). Treåra Carl, en gång Germaniens konung. FAHLCRANTZ 1: 103 (1845, 1863 ).
TRE-ÅRIG . tre år gammal; som varar (l. varat) o. d. tre år; förr äv.: som äger rum vart tredje år; jfr
treudds-åra . En treårig flicka . Linc . Iiii 6 a (1640 ). Den treåriga fängelsetiden. STRINDBERG NRik . 53 (1882 ). Vid 1840 års riksdag . . (motsatte sig F. M. Franzén) förslaget om tre- i stället för femåriga riksdagar. 3SAH 2: 725 (1887 ).
TRE-ÅRING . barn l. djur som är tre år gammalt. LUNDELL (1893 ).
TRE-ÅRS-PERIOD . Treårsperioden 1880-82. LärovKomBet . 1884 , 1: 7.
TRE-ÅRS-ÅLDER(N) . I treårsåldern . J WOLLIMHAUS Ind . (1652 ). När . . (kalvarna) nått treårsåldern hade priserna ändrat sig, då sålde hon sina djur för export till England. SCHULZE Emigr . 102 (1930 ).
TRE-ÖRES-SLANT , förr äv.
TRE-ÖR-SLANT l.
TRE-ÖRS-SLANT . ( -ör- 1683 . -öres- 1688 osv. -örs- 1697-1854 ) (förr) jfr -öres-stycke . BoupptSthm 1683 , s. 340 a.
TRE-ÖRES-STYCKE , förr äv.
TRE-ÖR-STYCKE l.
TRE-ÖRS-STYCKE . ( -ör- 1697 . -öres- 1679 osv. -örs- 1682 ) (förr) mynt av tre öres valör; jfr -styver, -öres-slant . BoupptSthm 1679 , s. 1494 b.
TRE-ÖR-SLANT ,
TRE-ÖRS-SLANT , se -öres-slant .
TRE-ÖRS-STYCKE ,
TRE-ÖR-STYCKE , se -öres-stycke .
B
(†):
TREGG-HANDA , se
C
.
C
(†):
TREGGE-HANDA . ( tre- 1536-1852 . tregg- 1540 . tregge- 1614-1986 . treggia- 1528-1644 . treggie- c. 1560-1710 ) tre (olika), av tre slag, tre slags. O PETRI 2: 101 (1528 ). (Lin) Fröet varder såddt uppå tryhanda land: läggda eller linda, vändläggda, och träde. BODING ÅngermHush. 57 (1747 ). I allmänhet . . kunna barn lugnas genom treggehanda medel: digifning, vaggning och sång. Hygiea 1842 , s. 553. SAOL (1986 ; angivet ss . ålderdomligt ) .
TREGGE-LOD-SKED l.
TREGGE-LODA-SKED . ( tregge- 1596-1617 . treggie- 1617-1621 . -lod- 1596-1621 . -loda- 1616, 1617 ) sked av en legering med 3 /16 av sin vikt silver; jfr lod , sbst. ⁴ 6 b . Dan schall gifua Måns en tregge lodh scheedh. HammarkDomb. 15 ⁄ 11 (1596 ). UpplDomb . 1: 37 (1621 ).
TREGGE-MANNA-ED l.
TREGGE-MANNE-ED . ( tregge- 1599 . treggia- 1579-1587 . -manna- 1579-1587 . -manne- 1599 ) ed av tre edgärdsmän. VadstÄTb . 30 (1579 ). Feste hann tregge manne Eed thill Näste tingh. UpplDomb . 5: 203 (1599 ).
TREGGE-SKAFT ,
TREGGE-SKAFTAD ,
TREGGE-SKÄFT ,
TREGGE-ÅRA , se
A
.
D
(†):
TREGGIA-HANDA ,
TREGGIA-MANNA-ED , se
C
. --
TREGGIA-SKAFTAD ,
TREGGIA-ÅRA , se
A
.
E
(†):
TREGGIE-HANDA ,
TREGGIE-LOD-SKED , se
C
. --
TREGGIE-SKAFT ,
TREGGIE-SKAFTAD ,
TREGGIE-SKÄFT , se
A
.
Avledn.
:
TREA , r. l. f.
[TRE 1]
1) siffra som betecknar talet 3 (III); stundom äv. om talet tre. Summera treorna . Trean sitter över ytterdörren . LIND 1: 554 (1749 ). särsk. sport . i fråga om konståkningsfigur i form av siffran tre; särsk. i sådana uttr. som omvänd trea , spegelvänd trea, trea med skärombyte , se skär-ombyte . LUNDVALL KonstSkridsko 47 (1858 ). Trean är den lättaste vändningen att utföra, den bör utföras genom axelvridning, så att skridskon genom denna tvingas att vända. Idrottsbok. 231 (1914 ). Sedan grundfigurerna nu behandlats återstår i den elementära skolan tre figurer, nämligen, omvända treor, omvända växelvändningar (osv .). PALM Konståkn. 42 (1919 ).
[TRE 2]
2) om ngn l. ngt som på ett l. annat sätt karakteriseras av talet l. siffran tre; särsk. a) om ngt med tal- l. siffervärdet tre, uttryckt gm sifferbeteckning l. punkter o. d.; särsk. om spelkort l. tärnings sida; förr äv. om sedel med tre dalers valör. Slå bara inte en trea nu! Klöfver Äss gutår, bekänn; / Tuan, trian; skål min vän. / Kungen högst, för högsta ordet; / Trumf i bordet! BELLMAN (BellmS) 1: 135 ( c. 1775, 1790 ). Åtskilliga falska Twåor och Treor af Smålands priwatbank hafwa återigen warit i omlopp. VexiöBl. 1844 , nr 6, s. 2 . jfr hjärter-, klöver-, ruter-, spader-trea . b) om ngt som har l. omfattar tre enheter av ngt, särsk.: trerumslägenhet, trerummare . SvD(B) 23 ⁄ 8 1951 , s. 12.
[TRE 2.c]
c) om ngn l. ngt som enl. viss nummer- l. rangordning l. skala o. dyl. l. efter prestation har tilldelats numret tre; särsk. dels om person som kommer (l. kommit) på tredje plats i tävling o. d., dels om betygsgrad, dels i skola om (elev tillhörande) årskurs tre. Åk med trean från Centralen till Nöbbelöv . Före slutspurten låg han trea . Jag undervisar treorna i musik . Följemannen . . kom in som god trea. KLINCKOWSTRÖM BlVulk. 2: 76 (1911 ). Hvarvid vagnen . . går på trean eller ”högsta växeln”. NERÉN HbAut. 1: 54 (1911 ). Treans och fyrans flickor har slöjd hos Fröken. SALJE DessBröd. 158 (1964 ). (Han) fick trea i svenska. GARDELL Prärieh. 190 (1987 ).
TREHET , r. l. f. (numera bl. mera tillf.) förhållandet l. egenskapen att vara tre l. bestå av tre delar; treenighet. Medel och rymd och kraft, fördelta i trehetens former, / Famna i enhetens punkt verkningens herrliga Allt. VALERIUS 1: 186 (1831 ). Likasom . . de trenne grundsatserna innebär en fortgång ifrån tes till antites och syntes, så måste också hela vetenskapsläran utveckla sig genom en kedja af dylika treheter. NYBLÆUS Forskn. I. 2: 263 (1875 ). Skön bildande konst kräfver handens, hufvudets och hjärtats samarbete. Kom ihåg denna trehet. STEFFEN ModEngl. 304 (1893 ). Om . . Han, som frambringar undervärk, i sig är en trehet, nämligen Fadren, Sonen och den Helige Ande, hvilka äro tre och en, så framgår (osv.) . WULFF Dante 153 (1897 ).