SLÖJA slöj³a² sbst.², r. l. f.; best. -an; pl. -or VERELIUS 234 (1681) osv.) ((†) -er CHRONANDER Bel. G 3 a (1649)); förr äv. SLÖJARE, m.; best. -en; förr äv. SLÖJER, m.; best. -en. ( slyia 1637. slögda 1674– c. 1696. slögel 1640. slöiger 1621. slöijer 1609. slöja (-ij-, -ÿ-) 1585 (: Ältare Slöÿa), 1640 osv. slöjare (-ia-, -ija-, -ya-) 1610–1638) GBERGMAN i ANF 49: 151 f. (1933). – Jfr SLÖJKNÄ] 1) (kvinnligt) klädesplagg av löst vävt, tunt l. lätt l. mer l. mindre genomskinligt material, avsett att draperas över o. därigm dölja l. täcka större l. mindre del av kroppen, numera företrädesvis huvud l. ansikte, flor, dok; äv. allmännare, om stycke av tunn l. lätt l. mer l. mindre genomskinlig, lös vävnad avsedd att anbringas l. draperas över ngt (ss. skydd mot damm l. solljus o. d.). Dra en slöja l. slöjan för ansiktet. Lyfta en flik av slöjan. ASTEROPHERUS 139 (1609; uppl. 1909). Tå Rebecca skulle giffwas i Mans Wåld . skyylte hon sitt Ansichte medh en Slöyare, oansedt hon på heela Reessn förde itt baart Ansichte. SCHRODERUS Albert. 2: 113 (1638). Har (dvs. i Bologna) som i Faenza och Imola bära (kvinnorna) en sort slöjor öfwer hufwudet af swart taft. PALMSTEDT Res 131 (1780). Den skira spanska slöjan är, liksom månskenet, en talisman, som döljer det fula och förhöjer det sköna, genom dess mystiska halfdager. BREMER NVerld. 3: 101 (1854), STRINDBERG Kronbr. 78 (1902; om brudslöja). O, bugen er slavinnor uti slöjor och salopp /.. och skåden vår galopp! TAUBE FritiofVisb. 80 (1929). Till byråprydnaderna (i det gammaldags finrummet) hör också den nästan obligatoriska spegeln, ibland omhängd .. med en slöja, ett 1700-talsarrangemang, som länge levde kvar. Fatab. 1950, s. 104. jfr (†, om antependium?): Mässe kläder .. Altare Slöÿa 1. GripshR 1585, s. 125. jfr ANSIKTS-, BRUD-, CHIFFONG-, GAS-, LAMP-, SIDEN-, SILKES-, SORG-, TYLLSLÖJA m. fl. – särsk. a) om muhammedansk kvinnas slöja. (De muhammedanska kvionorna) skole skyla sin Hals och Bröst medh Slöijare. SCHRODERUS Os. 2: 220 (1635). HINDBECK VindVänd. 53 (1935). b) om nunnas dok; särsk. i uttr. ta, förr äv. antaga slöja(n), bli nunna, gå i kloster. FORSIUS Fosz 36 (1621). SCHRODERUS Os. 2: 512 (1635: antagit). Antaga slöja . LINDFORS (1824). Själf gick.. (den heliga Birgitta) till en början i Alvastra kloster, ehuru hon aldrig tog slöjan. QUENNERSTEDT StrSkr. 2- 314 (1885, 1919). HILDÉN Michajloviç När 153 (1933). c) (i fackspr.) om florstunt textilt material av silke för lagning l. förstärkning av pappersblad (i arkiv) o. d., silkesslöja (stundom äv. kallad fransk slöja). I riksarkivets bokbinderi hava .. 1,150 brev eller blad lagats (därav ett stort antal lagats med slöja). 2MeddRArk. I. 5: 11 (1917). ÖSTERGREN (1941: 'Fransk slöja') 3MeddRArk. 1962, s. 55. 2) i mer l. mindre bildl. anv., om ngt som liknar l. påminner om l. tänkes ss. en slöja (i bet. 1); ofta liktydigt med: skylande l. döljande täckelse; stundom: sken l. täckmantel; äv. i sådana uttr. som dra en slöja (av ngt) över ngt, skyla över l. dölja ngt (med ngt). CAEHRENSVÄRD Brev 2: 55 (1795). (Hamlets svårmod) drager en försonande slöja Öfwer hans fel. SKN 1841, s. 124. Vi kasta helst glömskans slöja öfver det tadelvärda. Samtiden 1871, s. 551. (Förnekelsen) wet .. att kasta den bländande slöjan af ett "högre wetande" öfwer sitt swarta anlete. RUDIN 1Evigh. 1: 31 (1871, 1878). Framskjutna framför de öfriga trupperna åligger det .. kavalerifördelningarna att utgöra ett skydd, en slöja framför egen arme-'. KrigVAH 1885, s. 40. Berlinertidningen "Nationalzeitung" lyfter i en ledande artikel .. en flik af slöjan öfver underhandlingarna mellan de i den ostasiatiska frågan intresserade makterna. VL 1895, nr 98, s. 3. Fönstret med sitt dansande solguld och predikstolens gyllene sirater vävdes in som ett otydligt mönster i den slöja av tårar, vilken fördunklade deras blickar. MALMBERG Åke 130 (1924). SIWERTZ Pagoden 196 (1954). jfr DIKT-, RÖK-SLÖJA m. fl. – särsk. a) i sådana uttr. som under en slöja l. slöjan av det l. det, förr äv. i slöjan av det l. det, under ett täcke(lse) l. under skydd av det l. det, äv.: under sken l. täckmantel av det l. det, under ngts slöja, under ngts täckelse l. skydd. (Schleiermachers) umgänge liknar hans physionomi: det är den sokratiska ironiens ande i slöjan af en smula modernare personlighet. ATTERBOM Minn. 59 (i senare bearbetat brev fr.. 1817). Jag ville .. (med ordet filosof beteckna en man .. som älskar sanningen och bemödar sig att upptäcka henne under den slöja af klyftigheter och dikter, hvarmed menniskors fördomar och passioner henne omhölja. ENBERG i 2SAH 11: 288 (1825). Den litteratur, .. som .. under slöjan af nit för regeringen eller nit för folket, likväl endast söker befrämja egna, ensidiga, småaktiga önskningar. ALMQVIST Col. 6 (1835). Den nyinvalde .. (hade) dolt sig under anonymitetens slöja. STRINDBERG NRik. 187 (1882). ÖSTERGREN (1941). b) i fråga om naturföreteelse; jfr d. Här är en enslig dal i sommarns slöja grön. TEGNÉR (TegnS) 1: 15 (1801). Dimman bredde sina skira, hvita slöjor rundtom de ljusgröna lundarne. BREMER GVerld. 1: 145 (1860). Då vi .. nå de högsta höjder, på vilka moln i regel förekomma, då upplösa sig fjädermolnen på nära håll i lätta, knappast märkbara slöjor, vävda av de finaste glittrande isnålar. ÄNGSTRÖM (o. LUNDMARK) Världsr. 1: 20 (1927). Fatab 1954, s. 202. jfr AZUR-, CIRRUS-, DIM-, DOFT-, MOLN-, RIMFROST-, ROSEN-, SKUM-, SKYMNINGS-, TÖCKEN-SLÖJA m. fl.

[SLÖJA.sbst2 2.c]

c) bot. hos vissa svampar, om slöjliknande, höljande vävnad som före svampens utveckling sammanbinder kanten av dess hatt med dess fot. MARKLIN Illiger 441 (1818). Hattkanten är hos den unga spindelskivlingen förbunden med foten medelst en fin spindelvävsliknande slöja (cortina). CORTIN SvampHb. 97 (1937). jfr RAND-SLÖJA. d) astr. hos komet: töckenliknande, lysande massa som omger kometens kärna, koma (se KOMA, sbst.¹). 2NF 14: 622(1910). 2SvUppslB 26: 707 (1953). e) fotogr. störande (allmän) svärtning l. oklarhet (i sht på negativ). Utdumstningar från saker, som förvaras i mörka rnmmet . . förorsaka .. understundom slöja. NYBLÆUS Fotogr. 42 (1874). ENGLUND EngSvFotogrLex. 20 (1955). jfr GUL-, RAND-SLÖJA.