slø⁴g,
adj.³. -are.
adv. -T.
[
fsv.
slögher, sv. dial. slög;
jfr fd. sløw (d. sløv), fvn. sløgr, slug (nor. dial. sløg, slug,
flink); sannol. till SLÅ v.,, o. eg.: som kan slå (oväntat) l. som kan hamra l. smida l. dyl.
[0] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat)händig l. flink l. hantverksskicklig l. konstfärdig; förfaren l. skicklig; fyndig l. påhittig. Jer.10: 9Bib.1541).
Reynicken rödh / Gick medh Säcken och Stafwen / Bort, til then helga Grafwen, / . . Tijt hadhe han beställa, / .. På sweck monde thet
gälla, / Ty Mickel han alt lögh, / ..
I orden war han slögh.
FORSIUS Fosz242 (1621).
Een snäll och slög Chirurgus måste .. wara förhanden (vid en hälso- brunn).HIÄRNESuurbr.129 (1680).
SPEGEL GW75 (1685; omhänder). I alla kånster slögh.
DENS.
ÖPar.9 (1705).
En slög husmoder.
ROMAN Holbg35 (1746).
(Jag hade bott 23 år i Västerbotten) iblandt et gudfruktigt .. folkslag, som .. äger företräde fram för många nationer, snälle, .. ganska läraktige och slöge, så at jag nästan intet handtvärk vet, som de icke
äro upodlade uti.
DAHLBERG Lefn.118 (c. 1755).
ÖSTERGREN (1941).
jfr HAND-,
O-SLÖG.
–
särsk.
[0] om prestation l. (resultat av) verksamhet l. om konst l. ord l. yttrande o. d., i sht förr äv. om verktyg o. d.: som vittnar om l. utgör prov på händighet l. flinkhet l. hantverksskicklighet l. konstfärdighet l. förfarenhet l. skicklighet l. påhittighet,
konstfärdig, sinnrik o. d. Vish.13: 11(Bib1541).
Han tummen hullit jämt uppå de argas öga, / Som vrida lag och rätt med ord och konster slöga.
BROMS Vitt.381 (1717).
(Dykeriintressenterna) hafwa .. förskaffad sig Modeller af de många sinrika och slöga Instrumenter och Werktyg, som den öfwer hela Europa namnkunnige Engelske Dykeren James Buschel betient sig utaf.
TRIEWALD Konst.64 (1734).
Alla skrattade . . (åt ett yttrande), ty det var slögt sagdt.
Landsm.1: 261 (1879).
Far betraktade mitt arbete (dvs. en stäva) och sade: "försök, om du kan få det litet slögare."
NYGÅRDPäivärinta Bild. 4: 149 (1887).
AVLEDNINGAR: Avledn. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat):
SLÖGHET,
sbst.³ r. l. f.
egenskapen att vara händig l. flink l. hantverksskicklig l. konstfärdig l. förfaren l. skicklig l. fyndig l. påhittig. SPEGEL GW54 (1685).
Gick då Byggmästaren till (skeppet) och .. giorde det wackrare mäd myckin slöghet.
REENHIELM OTryggw.174 (1691; fvn. orig.:- med miklum
hagleik). Störsts hopen ibland människor (är) falne til såds ut arbete och slögder, som kräfva ringa insigt, förstånd och
slöghet, men dock äro de nyttigaste.
BROWALLIUSPVetA1747, s. 23.
All Slöghets Fosterland (dvs. Grekland).SKJÖL DEBRANDGust.41 (1768).
WoJ (1891).
SAMMANSÄTTNINGAR: Ssg (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsf – rgat):
slöghets-prov.
jfr prov 1 b, 2d.SPEGEL GW260 (1685).
SLÖGLIGA,
se d. o.