TRYFFEL tryf ⁴el, äv. tryf ³el ², r. l. m.; best. -n ; pl. -fflar ( FRIES Växtr. 292 (1884 ) osv.) ( (†) = ALMSTRÖM Handelsv. 269 (1845 ), HAGDAHL DBäst. 57 (1885 )) . ( treffel 1723-1767 . treuffée 1734 . treuffell 1767 . treufs 1735 . treuuffes 1730 . triiffen 1709 ( sannol. fel för trüffen ) . truffel 1756-1837 . tryffel (-ü- , -ll) 1704 osv. trüffes 1711 . träffel 1729 ) l )), sannol. lån från fprov. trufa , av en sg.-form motsv. vulgärlat. tufera , pl., tryffelsvampar, av en icke anträffad oskisk-umbrisk motsvarighet till lat. tuber , (rot)knöl, svulst, tryffel (se TUBERKEL ). -- Jfr TARTUFFE, TRYFFERA ] 1) (i sht i fackspr.) benämning på svamp tillhörande dels familjen Tuberaceae, dels familjen Terfeziaceae med (till största delen) underjordisk (o. oregelbundet knölformig) fruktkropp; särsk. om art l. individ tillhörande släktet Tuber Mich. ex Wigg.: Fr., särsk. dels i uttr. äkta tryffel , om arten T. melanosporum Vitt., perigordtryffel, dels om arten T. album Bull., vit tryffel; särsk. speciellare, om fruktkropp hos sådan svamp (vilken på grund av sin starka arom betraktas ss. en delikatess), äv. i koll. anv., om dylika fruktkroppar avsedda l. använda för smaksättning l. ss. (del av) maträtt; förr äv. oeg. (se b ); jfr JORD-MURKLA . HovförtärSthm 1704 C, s. 614. Uti Dahlgrens Kryddbod i stora Kyrkobrinken, finnes nysz inkomna Friska Windrufwor samt Tryffell uti flaskor. EP 1792 , nr 65, s. 4 . Tryffeln . . i Södra Europa utbildas derstädes under jord-ytan i vintertiden, hvarföre den ej kan finnas i Länder, i hvilka marken under denna årstid är tillfrusen. WIKSTRÖM ÅrsbVetA 1837 , s. 448. Tryffeln skalas icke, utan tvättas väl med en borste först i varmt och sedan i kallt vatten. HAGDAHL Kok. 768 (1879 ). Tuber album (Vit Tryffel): oregelbundet rundad som en potatis, vit eller blek, . . från en valnöts till ett barnhuvuds storlek. KROK o. ALMQUIST Fl. 2: 135 (1907 ). (En) svamp, som är föremål för odling är äkta tryffel. SIMMONS Jönsson 151 (1935 ). Färserade sjötungsfiléer med räkor, sparris och tryffel. SvD(A) 9 ⁄ 6 1956 , s. 11. -- jfr CHAMPAGNE-TRYFFEL . -- särsk. a) i utvidgad anv., om till annat släkte hörande svamp som till utseende l. växtsätt påminner om tryffel, särsk. i uttr. falsk tryffel . THOLANDER Ordl. (1872 ). (Till buksvamparna) höra . . de under jorden växande ”falska tryfflarne”, hvilka äro spridda, ehuru långt ifrån allmänt, öfver hela vårt land. FRIES Växtr. 292 (1884 ). -- jfr FALSK- , HAR- , ROT- , SLEM-TRYFFEL m. fl. b) (†) oeg., om Solanum tuberosum Lin., potatis. L INNÉ AdonisStenbr . 15 (1732 ). Senare fanns . . (potatisen) hos enstaka blomsterälskare under namn af ”tryffel”. F RIES MännVeget . 10 (1895 ). 2) kondit. om massa (se MASSA , sbst. ² 1 a ) bestående av choklad (o. socker l. smaktillsats) o. fett (annat än kakaosmör) vilken till färg l. konsistens påminner om tryffel (i bet. 1 ) (för användning ss. (fyllning i) konfekt l. dessert o. d.); äv. om av sådan massa tillverkad konfekt i form av kula l. topp o. d. IllSvOrdb. (1955 ). Kaffe och tryffel blev grädde på moset på denna fotbollens egen Nobelfest. GbgP 11 ⁄ 11 2003 , s. 42.

Ssgr (till 1 ):

– TRYFFEL-ART . jfr art 8 a α. BotN 1856 , s. 114. Bland ekens mykorrhizasvampar få vi räkna flera av de i Sverige mycket sällsynta tryffelarterna. VäxtLiv 2 : 205 (1934 ). –

– TRYFFEL-BLANDNING . (†) särsk. konkret, om maträtt vari tryffel ingår (ss. huvudingrediens). K NORRING Qvinn . 1 : 37 (1836 ). –

– TRYFFEL-FAMILJ . (†) om svampfamiljen Tuberaceae, anträffat bl. i sg. best.; jfr familj 4 . BotN 1856 , s. 114. –

– TRYFFEL-HUND . om hund som specialdresserats för att lokalisera tryffel; jfr -svin . ÖoL (1852 ). (Vittryffeln) uppspåras med tillhjälp av därtill dresserade tryffelhundar. CORTIN SvampHb. 323 (1951 ). –

– TRYFFEL-LIKNANDE , p. adj. som (till växtsätt l. form l. arom o. d.) liknar tryffel. SvBotT 1909 , s. 223. Sitt svenska namn har . . (rottryffeln) erhållit . . av sitt tryffelliknande utseende. VäxtLiv 2: 578 (1934 ). –

– TRYFFEL-ODLING . abstr. o. konkret; jfr odling 2 . S CHULTHESS (1885 ). (Projektet) ledde till 25 tryffelodlingar, en odlarförening och ett tryffelföretag. GbgP 19 ⁄ 12 2004 , s. 83. –

– TRYFFEL-OLJA . kok. (oliv)olja smaksatt med tryffel. SvD 17 ⁄ 5 1995 , s. 16. –

– TRYFFEL-PASTEJ . kok. pastej späckad med l. (delvis) beredd av tryffel. ÖoL (1852 ). Vår tryffelpastej (fick) pris. KvällsP 6 ⁄ 11 2004 , s. 44. –

– TRYFFEL-SMAK . smak av tryffel. Öfverhufvud passar tryffelsmaken bäst till fet mat och vildt. HARTMAN Svamp . 64 (1874 ). –

– TRYFFEL-SVAMP . bot. särsk. om individ l. art tillhörande svampsläktet Tuber Mich. ex Wigg.: Fr.; äv. (o. i sht) i pl., dels om släktet, dels om ordningen Tuberales. Léveillé meddelade underrättelser om den i handeln förekommande Tryffel-Svampen . . om dess geographiska utbredning i Frankrike och i England. W IKSTRÖM ÅrsbVetA 1843-44 , s. 35. Tryffelsvamparne (Tuber) lefva saprofytiskt under jordytan. SKÅRMAN Forssell 132 (1902 ). Tryfflar . . (dvs.) arter dels i ordningen tryffelsvampar (Tuberales) . . dels i klassen buksvampar. NE 18: 456 (1995 ). –

– TRYFFEL-SVIN . jfr -hund . AHLGREN Veckopr. 71 (1940 ). –

– TRYFFEL-SÅS . kok. (vin)sås kokad med l. innehållande (finfördelad) tryffel. Tryffel-Sauce. Skalad tryffel skäres i skifwor eller strimlor och kokas korrt, mest mjuk, i hwitt win; derefter alldeles mjuk med god coulis, hwarefter afskärpes. S JÖBERG Singstock 243 (1832 ).