TRÖST trös ⁴t , r. l. f. ( G1R 1: 104 (1523 ) osv.) ( (†) n. G1R 10: 218 (1535 )) ; best. -en ; pl. (i bet. 4 ) -ar (SvOrdb . (1986 ) osv.) ( (†) (i bet. 3 ) -er WALLIUS MChristophersdr C 1 b (1620 ), Skandia 1: 264 (1833 )) . ( tröst (-th , -tt) 1522 osv. trööst (-th) 1525-1640 ( : trööstlöss ) ) st -suffix till den rot som äv. föreligger i TRO , v. -- Jfr TRÖST , adj., TRÖSTA , v. ², TRÖSTIG, TRÖSTLIG ] 1) förtröstan l. tillförsikt; mod (se MOD , sbst. ¹ 7 ), frimodighet; tillit; (gott) hopp; äv. närmande sig bet.: hugnad, glädje; särsk. (o. numera bl., utom ss. förled i ssgr mindre br.) i religiöst spr., om sådan förtröstan osv. som Gud l. Kristus l. den kristna läran l. tron medför l. skänker; utan klar avgränsning från 3 . Geff thina tienare, at the medh alla tröst tala thin oordh. Apg. 4: 29 ( NT 1526 ). All losta frögd, och tröst, som menniskian haffwer wtaff noghot thet scapat är. O PETRI 1: 88 (1526 ). Bekende at all theris tröst om vnsethning war till samme bisp hans. G1R 6: 217 (1529 ). Uthi största tröst och tillförsicht. OxBr. 12: 88 (1641 ). Doch wil jag tin sanning prisa, / Och min tröst til tig bewisa. LYBECKER 138 ( c. 1715 ). Dem, som med tröst på . . (Kristi) namn gå att förkunna hans ord. FRANZÉN Skald. 6: 99 ( c. 1843 ). Mitt hjerta slog af osägelig tröst. CF DAHLGREN 1: 287 (1847 ). -- jfr FÖR- , MISS- , NÅDE- , O- , SALIGHETS- , SJÄLA- , TILL-TRÖST . -- särsk. i vissa uttr. a) (numera föga br.) vara vid god tröst , vara vid gott mod, känna tillförsikt o. förtröstan. Ther före warer alle weth ena Gode trösth. G1R 1: 104 (1523 ). Var vid god tröst! Se här för det goda du uträttat, och här för det onda! STRINDBERG GötR 170 (1904 ). b) (†) sätta l. slå l. ha (sin ) tröst till l. på ngn l. ngt , förtrösta på, sätta sin tillit l. sitt hopp till. Ther skolom wij slåå alla wåra lijt och tröst til. O PETRI 1: 36 (1526 ). Säll och sahlig the med rätta, / Som theras tröst på honom sätta. ROSENFELDT Vitt. 59 ( c. 1690 ). Jag önskade alltid att jag hade haft en äldre bror . . som jag alltid kunde ha min tröst till. BENEDICTSSON Dagb. 33 (1871 ). Ps. 1937 , 66: 3. c) (†) ta tröst till sig , gripas l. fyllas av förtröstan l. tillförsikt. Apg. 28: 15 ( NT 1526 ). När Konung Cristierns folk doch såge att ingen iagade länger effter them, toge the tröst till sigh. SVART G1 29 (1561 ). d) (†) fatta tröst , fatta mod, gripas l. fyllas av förtröstan l. tillförsikt. EHRENADLER Tel. 1 (1723 ). Förblödda Svea! fatta tröst, / Tryck till ditt moderliga bröst / Din ädla Fosterson! WALLIN (SVS) 2: 1 (1810 ). HAGBERG Shaksp. 3: 64 (1848 ). 2) († utom i b, c ) hjälp l. bistånd l. stöd, äv. närmande sig bet.: uppbyggelse; beskydd, försvar; gagn, nytta; äv. (se särsk. a ): tillstånd l. samtycke; särsk. i uttr. till tröst , till hjälp osv. (jfr 3 ). Om os . . fiender oppa går, bedie wi eder . . at i kome os til hielp, tröst och wntsätning. SvTr. 4: 33 (1522 ). Ath nogher godh malmbergh fynnes motthe ther wij alle motthe haffue trösth. G1R 3: 1 (1526 ). (I Dalsl. skulle upprättas) ett fäste, landett till tröst och försvar. G1R 28: 524 (1558 ). Att han . . wthan Sacrament oskrefftade och vtan all andeligh tröst lät . . (svenskarna) vphengia. SVART G1 61 (1561 ). Det wore . . et wärdigt arbete, at skrifwa en grundelig jernets historia . . Til detta arbete kan dock liten tröst af böcker och skrifter hämtas. RINMAN Jernförädl. 16 (1772 ). (Sv.) Tröst . . (fr.) support. SCHULTHESS (1885 ; angivet ss. mindre br. ) . -- jfr FÖR-TRÖST . – särsk. a) i uttr. på ngns tröst , med ngns samtycke l. tillåtelse. Haffuer vort folk ther ganske dyr tiid . . Huarfore haffue vj på eders tröst tagit her somblige stædz vid kyrkener noget vtaff iders tiende. G1R 1: 231 (1524 ). (Han) tog thuå skepper salt, paa szin hosbundz tröst. HSH 29: 115 (1541 ). OxBr. 3: 172 (1628 ). b) (numera mindre br.) i sådana uttr. som ngns ålders l. ålderdoms tröst l. tröst för ngns ålder , om i sht son l. dotter (som förväntas utgöra en hjälp l. ett stöd för sina föräldrar i deras ålderdom). TobCom. D 2 a (1550 ). Fadren gråter en Son, som lofvade at blifva en tröst för hans ålder. KELLGREN (SVS) 5: 4 (1785 ). Då klappade han om henne och sade, att hon skulle bli hans ålderdoms tröst. STIERNSTEDT Liw. 53 (1925 ). SvHandordb. (1966 ). c) (fullt br.) ss. senare led i benämningar på växter (vilka förr tillskrevs läkande l. helande egenskaper); jfr LJUNG-, LJUNGÖGON-, SÄNGE-, ÖGON-TRÖST . 3)

[

sannol. delvis efter motsv. anv. i mlt. ] (känsla l. upplevelse av) (viss) lindring l. lättnad l. (visst) sinneslugn l. (viss) uppmuntran (i l. vid sorg l. lidande l. bekymmer l. oro o. d.), hugsvalelse, lisa (jfr 1 ); äv. konkret(are), om förhållande l. omständighet l. sak l. person som skänker l. inger l. förorsakar lindring osv., tröstegrund, tröstekälla (jfr 2 (b ), 4 ), särsk. om ord l. yttrande: trösteord; äv. förbleknat, om ngt som erhålls l. tillgrips i avsaknad av l. brist på ngt annat (o. bättre): ”plåster på såren”, gottgörelse; särsk. i uttr. dels till tröst , ss. lindring osv. (jfr 2 ), dels tröst för ett tigerhjärta , se TIGER-HJÄRTA ; förr äv. i uttr. säga ngn tröst , se SÄGA 6 e ζ . Bringa, skänka (ngn ) tröst . Söka, hämta, finna (sin ) tröst (i ngt l. hos ngn ). En tröst i eländet, bedrövelsen . Ett ord till tröst . En klen tröst. Är nw någhor hughnat ibland idher j Christo, är nw någhon tröst j kärlekeno (m) . . så (osv.) . Filipp. 2: 1 ( NT 1526 ; Bib. 1999 : uppmuntran ) . Så hafuer Gud emot thenna plågan (att föräldrar förlorar sina barn) satt the krafftige Tröster at Föräldrarna weta, Barn wara en Gudz gåffua. WALLIUS MChristophersdr C 1 b (1620 ). Sin sorglige hüstru och barn till tröst. A OXENSTIERNA 7: 278 (1632 ). Tröst är det stora behofvet i en verld, der lidandet och bekymren tagit sin boning. LEHNBERG Pred. 1: 99 ( c. 1800 ). Än hon nöp en tröst ur dosan. LENNGREN (SVS) 2: 252 (1809 ). Jag . . väntar på något roligt . . Om jag inte hade den trösten, skulle jag förgås. WÄGNER Norrt. 24 (1908 ). Femteplatsen gav i varje fall 35 000 kr som tröst. Sydsv. 25 ⁄ 2 2007 , s. C21. -- jfr KÄRING- , NÅDE- , RELIGIONS- , SALIGHETS- , SJÄLA- , SORGE-TRÖST m. fl. 4)

[

utvecklat ur 3 l. elliptiskt för TRÖST-NAPP l. TRÖST-SUDD ] (numera bl. mera tillf.) tröstnapp. HYLIN Munn. 1: 142 (1930 ). Då satte han trösten i mun på den lilla och hon höll sej tyst. FOGELSTRÖM Somm. 180 (1951 ).

Ssgr (i allm. till 3 . Anm . Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till trösta , v. ²):

A

:

– TRÖST-BEHÖVANDE . jfr behöva I 1 a . WALLIN 1Pred. 1: 356 ( c. 1830 ). –

– TRÖST-BOK ,

– TRÖST-BREV ,

– TRÖST-BRUNN ,

– TRÖST-BÄGARE ,

– TRÖST-DRYCK , se

B

. --

– TRÖST-FATTIG . ( tröst- 1831-1869 . tröste- 1826 ) (†) om person l. själsförmögenhet l. känsla o. d.: som bl. i ringa omfattning förmår dels finna, dels skänka tröst; jfr fattig 2 o. tröste-rik . Tröste-fattiga förnuft, arma hjerta! ROGBERG Pred. 1: 31 (1826 ). Mig ensam förvarades den sorgliga lyckan att, stapplande och tröstfattig, beledsaga honom på det sista tunga vägskiftet. VALERIUS 2: 181 (1848 ). OSCAR II Mem. 3: 129 (1869 ). –

– TRÖST-FINAL . sport . om tävling (i turnering) mellan deltagare som ej kvalificerat sig till final o. gm vilken rangordningen mellan dessa avgörs, B-final; jfr -lopp . SvD 14 ⁄ 4 1970 , s. 19. –

– TRÖST-FULL , se

B

. --

– TRÖST-GODIS . (ngt vard.) godis som tjänar (l. är avsett l. tänkt att tjäna) ss. tröst; äv. bildl. DN 15 ⁄ 8 1991 , s. C1. Rysslands ledare fick lite tröstgodis av ledaren för jordens enda supermakt, Clinton: Ryssland och Nato ska skriva ett avtal om samarbete. Expressen 22 ⁄ 3 1997 , s. 16. –

– TRÖST-GÖK , se

C

. --

– TRÖST-HANDLA . handla (se d. o. 12 b ) (ngt) ss. tröst l. för att trösta sig; äv. abs. Trösthandla kläder. SvD 29 ⁄ 1 1973 , s. 9 ( abs. ) . –

– TRÖST-KONSUMTION . konsumtion som tjänar (l. är avsedd l. tänkt att tjäna) ss. tröst. DN 19 ⁄ 1 1979 , s. 4. Den mentala förgiftningen alstrar tröstkonsumtion som innebär slöseri och miljöförstöring. RenFramt. 192 (1988 ). –

– TRÖST-KÄLLA , se

B

. --

– TRÖST-LOPP .

[ jfr eng. consolation race

] i fråga om hästsport, om kapplöpning mellan hästar som ej kvalificerat sig till final; äv. bildl.; jfr lopp 1 b o. -final . DN 18 ⁄ 8 1987 , Bil. s. 1. I år tycks .. (Berlins filmfestival) ha blivit ett tröstlopp för de amerikanska filmer som inte lyckats så väl på hemmaplan. SvD 16 ⁄ 2 1993 , s. 17. –

– TRÖST-LÖS . ( tröst- 1531 osv. tröste- 1651-1727 )

[ jfr t. trostlos

]

[TRÖST 1]

1) (†) till 1 : som saknar tillförsikt l. förtröstan, modlös; äv. (särsk. i mer l. mindre tautologiska förb.) till 2 : som är utan hjälp l. stöd (jfr hjälplös 1 ); jfr -lös 2 a . G1R 7: 320 (1531 ). Nu begynte the Swenska . . hwilke här till platt tröstlöse warit hade, reese vp huffwudet och få modh igen. SVART G1 28 (1561 ). Riksens Enke-Drottning, som . . sig ombeflitat, at ingen måste afgå tröstlös och ohulpen. HC11H 9: 19 (1673 ).

[TRÖST 2]

2) till 3 . a) som ej låter sig tröstas, otröstlig; äv. utan mera framträdande tanke på lindring l. uppmuntran o. d.: (i hög grad) sorgsen l. bedrövad, förtvivlad (se förtvivla 4 a ), uppgiven; äv. om känsla l. känslouttryck o. d.: som kännetecknas av l. vittnar om l. är en yttring av otröstlighet; i ä. språkprov stundom utan klar avgränsning från -lös 1 ; jfr -lös 2 b slutet. Tröstlös gråt, sorg . Tu elenda . . och tu tröstlösa. Jes. 54: 11 ( Bib. 1541 ). De sade att mor var alldeles tröstlös över att de kommit till världen och alltid sade, att det bästa de kunde göra var att dö. WÄGNER Silv. 171 (1924 ).

[TRÖST 2.b]

b) som ej medför l. skänker (l. förmår skänka) tröst; äv. utan mera framträdande tanke på lindring l. uppmuntran o. d.: utsiktslös, hopplös, förtvivlad (se förtvivla 4 c ); i sht om ngt sakligt; äv. om person (se slutet). Ett tröstlöst landskap, väder . En tröstlös fattigdom, väntan . Tröstlöst enformig, tråkig . RUNIUS (SVS) 1: 99 (1712 ). En krass och tröstlös materialism. 2SAH 60: 8 (1883 ). Bor man vid en dammig väg eller gata, förefaller arbetet att avlägsna dammet ofta nästan tröstlöst. BOLIN VFöda 403 (1934 ). särsk. (numera bl. tillf.) om person: som ej skänker tröst; äv.: omöjlig (se omöjlig, adj. 4 b ), ”hopplös”; jfr -lös 2 a . De tröstlöse dröm-predikanter är . . ganska straffbare, som . . dölja . . (nådens ord) för människomen. BORG Luther 1: 65 (1753 ). (Bandylaget) hade kunnat ha både 3 och 4 mål om inte innertrion varit så ohyggligt tröstlös framför mål. IdrBl. 1924 , nr 10, s. 6 .

Avledn.: tröstlöshet , r. l. f. till -lös 2 : förhållandet l. egenskapen att vara tröstlös. DÄHNERT 336 (1746 ). –

– TRÖST-MEDEL , se

B

. --

– TRÖST-MÅL . sport . om mål (se mål , sbst. ⁵ 4 b slutet) gjort av förlorande lag vid i praktiken redan avgjord match. IdrBl. 2 ⁄ 1 1924 , s. 2. Det blev . . 4-0 innan Ajax i slutminuterna tilläts nicka in två tröstmål. SvD 28 ⁄ 4 1975 , s. 11.

Avledn.:

– tröstmåla , v. sport. göra tröstmål. IdrBl. 16 ⁄ 1 1935 , s. 9 . –

– TRÖST-NAPP . ( tröst- 1912 osv. tröste- 1913 ) napp (se napp , sbst. ¹ 3 ) (som skänker l. är avsedd att skänka tröst) (jfr -sudd o. tröst 4 ); ofta i jämförelser om ngt som föreligger l. erhålls l. tillgrips i avsaknad av l. brist på ngt annat (o. bättre). VaruförtTulltaxa 1: 818 (1912 ). Kajsa hade gett . . (barnen) var sin tröstnapp, doppad i brännvin. WÄGNER Sval. 208 (1929 ). Alla dessa förbannade mobiltelefoner som fungerar som tröstnappar i en ensam värld. GbgP 20 ⁄ 5 2001 , s. 46. –

– TRÖST-ORD ,

– TRÖST-PREDIKAN , se

B

. --

– TRÖST-PRIS . ( tröst- 1944 osv. tröste- 1922 osv. ) om ss. tröst avsett l. givet pris (se pris , sbst. ³ III 1 c ) till deltagare i tävling o. d. (vilken ej vunnit ngt ordinarie pris); äv. oeg. l. bildl., om ngt som erhålls i brist på ngt annat (o. bättre). Ett första pris . . Ett andra pris . . Ett tredje pris . . samt dessutom ett tiotal tröstepris. SvD(A) 8 ⁄ 12 1922 , s. 11. Uppdraget som handelsminister (var) ett ganska naturligt tröstpris. DN 25 ⁄ 10 2006 , s. A2. –

– TRÖST-PSALM ,

– TRÖST-RIK ,

– TRÖST-SERMON ,

– TRÖST-SKRIFT , se

B

. -- (1 , 3 )

– TRÖST-SPEGEL . ( tröst- 1582-1660 . tröste- 1681 )

[ jfr t. trostspiegel

] (†) om spegel(bild) (se spegel 1 c ) som skänker förtröstan l. tröst; särsk. om tröstebok (jfr spegel 1 c

[TRÖST 2.b.β]

β) . (Jesus) wijste them sina genomstungna hender och fötter til en tröstspegel. P ERICI Musæus 2: 31 b (1582 ). DALIUS Valet. Titelbl. (1681 ). –

– TRÖST-SPRÅK , se

B

. --

– TRÖST-SUDD . ( tröst- 1924 osv. tröste- 1942 osv. ) (numera mindre br.) jfr sudd , sbst. ² 2 , o. -napp . LINDER Tid. 120 (1924 ). Tröstesuddar åt lindebarn. SPONG Kråkn. 81 (1963 ). –

– TRÖST-SÅNG ,

– TRÖST-TAL ,

– TRÖST-TÅR , se

B

. -- (1 , 3 )

– TRÖST-ÄMBETE .

[ efter t. trostamt

] (†) om förhållandet l. uppgiften att (kunna) skänka förtröstan l. tröst. Så hörer thet til laghen, och icke til Euangelium, huilkit allena är itt tröstämbete. P ERICI Musæus 2: 322 a (1582 ). Det hör till den helige Andes tröstembete, att i all . . nöd hugsvala det beklämda hjertat. MELIN Pred. 1: 103 (1844 ). –

– TRÖST-ÄTA . äta (ngt) ss. tröst l. för att trösta sig; äv. abs. SvD 18 ⁄ 5 1973 , s. 10. Hon glor på tv och tröstäter godis. Sydsv. 26 ⁄ 9 2006 , s. B4.

B

:

– TRÖSTE-BLOMMA . särsk. (tillf.) mer l. mindre bildl.; jfr blomma , sbst. 3 . WALLIN Rel. 1: 153 (1821, 1825 ). -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-BOK . ( tröst- 1541 osv. tröste- 1740 osv. )

[ jfr t. trostbuch

] bok som skänker l. är avsedd att skänka tröst l. förtröstan; särsk. (i sht förr) om sådan bok med religiöst innehåll, mer l. mindre liktydigt med: uppbyggelsebok; jfr -skrift o. tröst-spegel . FörsprSal. Kk 4 b ( Bib. 1541 ). I Petrus Johannis . . enastående produktion . . intog bön- och tröstböckerna det främsta rummet. IllSvLittH 1: 292 (1955 ). Ett slags trösteböcker för åldrande 40-talister. GbgP 10 ⁄ 3 2001 , s. 50. -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-BREV . ( tröst- 1610 osv. tröste- 1698 osv. ) brev (se d. o. 1 , 3 ) som skänker l. är avsett att skänka tröst l. förtröstan. (I biskop) Iohannis . . Tröstbref til Biscoparna . . rådher och förmanar han dem. SCHRODERUS Sleid. 106 (1610 ). På bordet i hans arbetsrum ligger flera tröstebrev. Expressen 26 ⁄ 9 1991 , s. 9 . -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-BRUNN . ( tröst- 1648-1690 . tröste- 1687-1826 )

[ jfr t. trostbrunnen

] (†) jfr brunn 1 b o. -källa . MURÆUS Arndt 2: 388 (1648 ). Anden . . dricker af jordens helso- och tröste-brunnar, men warder dock åter törstig igen. ROGBERG Pred. 1: 193 (1826 ). -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-BÄGARE . ( tröst- 1541 osv. tröste- 1757 osv. )

[ jfr t. trostbecher

] särsk. (numera mindre br.) i bildl. uttr., i fråga om mått av förtröstan l. tröst som ngn beskärs; jfr bägare 1 a α o. -kalk . Jer. 16: 7 ( Bib. 1541 ). Det lifvande och glädjande vinet ur Guds tröstebägare. WINGÅRD 2: 53 (1820 ). SAOL (1973 ). -- (3 )

– TRÖSTE-DRYCK . ( tröst- 1843 osv. tröste- 1787 osv. ) (numera mindre br.) dryck som skänker l. är tänkt l. avsedd att skänka tröst; särsk. om alkoholhaltig dryck (jfr -tår 2 ); äv. i mer l. mindre bildl. anv., äv. till 1 , om ngt som skänker osv. förtröstan. Hvad tröste-drycker på oss väntar, / När Bacchi förlåt snart uppgläntar. BELLMAN (BellmS) 10: 69 (1787 ). När till ditt helga bord jag går, / En himmelsk tröstedryck jag får. Ps. 1819 , 158: 12. SAOL (1986 ). –

– TRÖSTE-FATTIG , se

A

. --

– TRÖSTE-FULL . ( tröst- 1558 osv. tröste- 1709 osv. )

[ jfr t. trostvoll

]

[TRÖST 1]

1) (†) till 1 , om person (l. sinnelag o. d.): förtröstansfull, full av tillförsikt; särsk. ss. adv. Som bergit skal tu tröstful wäre, / Som thet moot haffzens bölier. SVART Gensw. K 8 a (1558 ). Derföre, o ljusets och salighetens Källa! uppsände vi till Dig så tröstfullt och så ofta våra andäktiga suckar. WALLIN Rel. 1: 107 (1813, 1825 ). STURZEN - BECKER 1: 211 (1861 ).

[TRÖST 2]

2) till 3 : om ngt sakligt: full av tröst, trösterik; i sht förr äv. om person: som skänker stor tröst. SWEDBERG Cat. 246 (1709 ). De voro vänlige och tröstefulla. ALMQVIST Törnr. 1: 125 (1839 ). Tack för det tröstefulla brefvet. FRÖDING 2Brev 2: 252 (1896 ). –

– TRÖSTE-GLIMT . (tillf.) jfr glimt b . DUFVA Sulitelm. 47 (1865 ). –

– TRÖSTE-GRUND . grund l. anledning till tröst; jfr -källa . RYDÉN Pontoppidan 553 (1766 ). I denna förtvivlade stund var det två tröstegrunder, som Segerstedt visade på . . moralism och relativism. BJÖRCK K12Stövl. 74 (1954 ). –

– TRÖSTE-GÖK , se

C

. -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-KALK . (†) = -bägare (jfr kalk , sbst. ¹

I

b β β'); äv. om nattvardskalk. Ps. 1819 , 351: 5. När Konung Karl (X) Gustaf låg på sin dödsbädd, war det af Emporagrius han wille emottaga tröstekalken och Ordets hugswalelse. AFZELIUS Sag. IX. 2: 90 (1860 ). -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-KÄLLA . ( tröst- 1869 osv. tröste- 1750 osv. )

[ jfr t. trostquelle

] källa (se d. o. 2 b ) till tröst, tröstegrund; jfr -brunn . KOLMODIN QvSp. 2: 77 (1750 ). Vi . . har (genom prinsessan Dianas död) förlorat vår tids största tröstekälla. SvD 3 ⁄ 9 1997 , s. 29. –

– TRÖSTE-LÖS , se

A

. -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-MEDEL . ( tröst- 1950 osv. tröste- 1729 osv. )

[ jfr t. trostmittel

] medel (se medel , sbst. 13 ) (avsett) att skänka tröst l. förtröstan; i sht förr om bön o. d. BIURMAN Brefst. 36 (1729 ). HAGBERG Pred. 2: 22 (1814 ; om bön ) . Deras tröstemedel är enkla och utan verklig lust: sprit, samlag och sömn. GHT 19 ⁄ 3 1965 , s. 74. –

– TRÖSTE-NAPP , se

A

. -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-ORD . ( tröst- 1582 osv. tröste- 1734 osv. )

[ jfr t. trost(es)wort

] ord (se ord , sbst. ² 1 , 3 ) som skänker l. är avsett att skänka tröst l. förtröstan. P ERICI Musæus 2: 293 b (1582 ). Då först finner det ängsliga hjertat kraftig hugswalelse, när det anammar det himmelska trösteordet: så älskade Gud werlden (osv.) . HAGBERG Pred. 4: 13 (1817 ). Hans . . muntrades numera aldrig upp av Bettys vänliga trösteord och råd. KRUSENSTJERNA Pahlen 4: 262 (1933 ). –

– TRÖSTE-PILLER . särsk. (numera bl. mera tillf.) bildl., om (ringa l. tvivelaktig) tröstegrund. STRINDBERG RödaR 61 (1879 ). -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-PREDIKAN . ( tröst- 1582 osv. tröste- 1753 osv. )

[ jfr t. trostpredigt

] (numera i sht i skildring av ä. förh.) predikan (se d. o. 1 b ) som skänker l. är avsedd att skänka förtröstan l. tröst; jfr -sermon . P ERICI Musæus 2: 52 a (1582 ). –

– TRÖSTE-PRIS , se

A

. -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-PSALM . ( tröst- 1952 osv. tröste- 1775 osv. )

[ jfr t. trostpsalm

] (numera i sht i skildring av ä. förh.) psalm (se d. o. 1 , 3 ) som skänker l. är avsedd att skänka förtröstan l. tröst; jfr -sång . ALMQUIST InlHelSkr. 351 (1775 ). -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-RIK . ( tröst- 1631 osv. tröste- 1794 osv. )

[ jfr t. trostreich

] om ngt sakligt: rik på tröst l. förtröstan, som skänker stor tröst l. förtröstan; äv. (mera tillf.) om person; jfr -full 2 o. tröst-fattig . Euangelij tröstrijka Lyffte. PAULINUS GOTHUS ThesCat. 152 (1631 ). ADLERBETH HorSat. 54 (1814 ; om person ) . Det känns trösterikt att en bok som är så otidsenlig och litterär ändå kan få en hyfsat stor läsekrets. Sydsv. 8 ⁄ 9 2007 , s. B4. -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-SERMON . ( tröst- 1640 . tröste- 1669 )

[ jfr t. trostsermon

] (†) tröstepredikan. MURENIUS AV 28 (1640 ). Een Christeligh Klage- och Tröste-Sermon. LETHALENSIS HJosephsdr Titelbl. (1669 ). -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-SKRIFT . ( tröst- 1612 osv. tröste- 1667 osv. ) skrift (se skrift , sbst. ¹ 8 ) som skänker l. är avsedd att skänka förtröstan l. tröst; särsk. om sådan skrift med religiöst innehåll; jfr -bok . PJ GOTHUS Avenarius (1612 ; titel ) . –

– TRÖSTE-SPEGEL , se

A

. -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-SPRÅK . ( tröst- 1635-1839 . tröste- c. 1655-1872 )

[ jfr t. trostspruch

] (†) jfr språk 3 (slutet). SCHRODERUS Os. III. 1: 350 (1635 ). Får man icke blij i stugun så går man vth på gården. Är ett Tröstspråk emoot förföllielse. GRUBB 882 (1665 ). SvTyHlex. (1872 ). –

– TRÖSTE-SUDD , se

A

. -- (1 , 3 )

– TRÖSTE-SÅNG . ( tröst- 1940 osv. tröste- 1690 osv. )

[ jfr t. trostlied

] sång (se d. o. 4 a ) som skänker l. är avsedd att skänka tröst l. förtröstan; särsk. (i sht förr) om sådan sång med religiöst innehåll (jfr -psalm ). Trenne klag- och tröstesånger. RENNER Klag. (1690 ; titel ) . –

– TRÖSTE-TAL . ( tröst- 1672 osv. tröste- 1745 osv. ) tal (se tal , sbst. ² 2 ) som skänker l. är avsett att skänka tröst. LUCIDOR (SVS) 285 (1672 ; uppl. 1997 ) . Carl XVI Gustaf hyllas nästan överallt för sitt tröstetal till folket. GT 12 ⁄ 1 2005 , s. 2 . –

– TRÖSTE-TÅR . ( tröst- 1830 . tröste- 1761 osv. )

[TRÖST 1]

1) (†) om tår som framkallas av l. fälls i samband med tröst(ande); anträffat bl. i pl. Tröste-tårar flyta omsider af mina ögon. Riccoboni Catesby 98 (1761 ).

[TRÖST 2]

2) (numera bl. tillf.) sup l. ”tår” av alkoholhaltig dryck att trösta sig med; jfr -dryck . WADMAN Saml. 1: 51 (1830 ). Den döde har . . i livet varit drinkare, och man har givit honom den kära flaskan med i graven, för att han skulle trivas där och icke komma hem och söka tröstetåren. FoF 1929 , s. 186.

C

[ utvecklat ur TRÖSTE- gm inflytande från

– ÖSTER-GÖK , med vilket ord tröster-gök vanl. står tillsammans ]:

– TRÖSTER-GÖK . ( tröst- c. 1700-1750 . tröste- 1774 osv. tröster- 1935 osv. ) i folktron, om gök som anses båda tröst; vanl. i sammanställning med östergök ; jfr bäste-, döder-, sorge-gök . ISOGÆUS Segersk. 1095 ( c. 1700 ). Södergöken är dödergök / och östergöken han är tröstergök. TAUBE Himlajord 50 (1938 ).

Avledn.

: