TUMMA tum ³a ², v. ¹ -ade . vbalsbst. -ANDE , -NING ; -ARE (se avledn. ).

[ avledn. av TUM

] i sht skogsv. uppmäta dimensionen hos (timmer) (urspr. o. eg. i tum); äv. (o. i sht) med inbegrepp av dels mätande av timrets längd, dels andra arbetsuppgifter som hör samman med sådant mätande, t. ex. bokföring av timrets mått, märkning o. sortering av timret. TSkogshush. 1881 , s. 157. Virket tummas, d. v. s. mätes och antecknas . . af skogsegaren, hvarefter det märkes med egarens flottningsmärken. 2NF 25: 1050 (1917 ). Tumningen sker genom uppmätning av längd- och toppmått. HbSkogstekn. 191 (1922 ). Timret tummas i lilländan inom barken i enlighet med köparens tumningsinstruktion. EDBERG TräB 17 (1929 ). -- jfr AV- , IN- , NED-TUMMA

SÅG-TUMNING

m. fl.

Särs

för

b . ( skogsv. ): TUMMA IN ¹⁰ ⁴. tumma (timmer), intumma. SvD(A) 21 ⁄ 3 1925 , s. 3 . IllSvOrdb. (1955 ).

Ssgr :

[ sannol. äv. med anslutning till

tum , sbst. ¹]:

– TUM-BOK . (†)

tumningsbok.

FREDENBERG Sågtimm. 41 (1892 ). LUNDELL (1893 ). –

– TUM-KLAVE . (förr) klave (se d. o.

); jfr

-klove, -sax . Upsala 16 ⁄ 9 1927 , s. 4 . SFS 1966 , s. 165. –

– TUM-KLOVE . (†) = -klave . SkogsvT 1911 , s. 360. Tumklove används . . för mätning av timrets tjocklek . . Skalan är både i engelska tum och i metersystem. Varulex. Byggn. 2: 82 (1955 ). –

– TUM-LISTA . (†)

tumningslista; jfr

-sedel . WoJ (1891 ). HbSkogstekn. 245 (1922 ). –

– TUM-SAX . (förr)

saxliknande verktyg för mätning av diametern hos timmer; jfr

sax , sbst. ¹ II 2 d , o. -klave, -klove . KatalIndUtstSthm 1897 , s. 124. Träden mätas vanligen med ett enkelt vinkelinstrument, en s. k. ”klave”, stundom användes även tumsax. BUCHT NorrlSkogsl. 1: 24 (1913 ). ÖSTERGREN (1963 ). –

– TUM-SEDEL . (i sht förr) sedel (se d. o.

e ) på vilken man för in resultat av virkesmätning; jfr -lista . WoJ (1891 ). Tummarbasen gick i toppänden, klavade och ropade. Prickaren markerade på tumsedeln. RYD Timmerskog. 123 (1980 ).

– TUMNINGS-BOK . (förr)

bok i vilken man förde in resultat av virkesmätning; jfr

-lista . SundsvP 17 ⁄ 8 1886 , s. 4 . –

– TUMNINGS-FÖRENING . (numera bl. i skildring av ä. förh.) förening som tillhandahåller personal för virkesmätning, virkesmätningsförening.

SkogsvT

1916 , s. 602. Tumningsföreningen bildades mot slutet av trettiotalet för att göra slut på allt bråk om tumningen. RYD Timmerskog. 119 (1980 ). –

– TUMNINGS-LISTA . (förr)

lista på vilken man förde in resultat av virkesmätning; jfr

-bok, -sedel . Sedan virket om vintern blifvit framkördt till närmaste vattendrag . . intummas det, d. v. s. uppmätes till tjocklek och längd, hvilka mått införas i tumningslistan. UB 3: 426 (1873 ). ERIXON SthmHamnarb. 81 (1949 ). –

– TUMNINGS-SEDEL . tumsedel. WoJ (1891 ).

Avled

n .:

– TUMMARE , m. ⁄ ⁄ ig. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som yrkesmässigt ägnar sig åt virkesmätning, virkesmätare. WoJ (1891 ). Indragare föra timret till tummarna . . (Dessa) tumma, mäta, stockarnas grovlek med tumklove och märka dem med stämpelyxa. SvYrkeslex. nr 261 a, s. 1 (1952 ). Efter barkningen förs stockarna vidare på transportband förbi tummare som . . på kontrollbord trycker in uppgifter om träslag, kvalitet och dimension. SvYrkeslex. 2: 333 (1973 ). SAOL (2006 ). jfr distrikts-, såg-, timmer-tummare .

Ssg (numera bl. i skildring av ä. förh.): tummar- l. tummare-lag . SkogsvT 1916 , s. 601. Tumning utföres av s. k. mätare- eller tummarelag som äro sammansatta av tre personer. Dessa äro ledaren eller förtummaren, hjälptummaren och skrivaren. EDBERG TräB 10 (1929 ).