Ssgr (i allm. till 1): (2 )
–
TV-AFFÄR .
jfr affär 6 slutet o. -firma .
SvD(A) 14 ⁄ 2 1959 ,
s. 9 .
– –
TV-ANLÄGGNING ~ ⁰²⁰.
anläggning (se d. o. III 1 a [TV 2.n.α]
α) för produktion l. sändning l. mottagning av TV-program. Upsala 4 ⁄ 3 1954 ,
s. 8 .
– –
TV-ANMÄLARE .
(numera bl. tillf.) TV-recensent. SvD(A) 11 ⁄ 12 1965 ,
s. 5 .
– –
TV-ANPASSA ~ ⁰²⁰.
anpassa (ngt) till villkor l. förhållanden o. d. som gäller för TV. Ola Ullsten, f d statsminister, har sagt att det första han skulle göra om han fick tillbaka makt och härlighet, vore att TV-anpassa politiken.
Expressen 14 ⁄ 2 1992 , s. 46.
– –
TV-ANTENN .
antenn för mottagande av TV-sändning. Upsala 4 ⁄ 3 1954 ,
s. 8 .
– –
TV-APPARAT .
apparat för mottagande av television, TV (i bet. 2 ); jfr -burk, -mottagare .
RöstRadio 1950 ,
nr 29, s. 2 . Försäljningen av TV-apparater kom igång först i mitten av 1950-talet i Sverige.
Hand90Tal .
218 (
1989 ).
– –
TV-AVGIFT ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
avgift för TV-licens. SAOL (
1986 ).
– –
TV-BANDSPELARE .
(numera mindre br.) videobandspelare; särsk. om sådan apparat använd i bevakningssyfte. AktuelltSÖ 1960 , s. 783. TV-bandspelarna
(i skolan) står oanvända, därför att upphovsrätten fortfarande är oklar när det gäller TV-programmen.
SvD(A) 23 ⁄ 10 1968 , s. 10. TV-bandspelare i brottskampen.
DN 9 ⁄ 2 1973 , s. 10.
STRANDH PyramLas .
197 (
1985 ). -- (
1 ,
2 )
–
TV-BEVAKAD , p. adj.
TV-övervakad. Porten till arresthuset är TV-bevakad.
SvD(A) 15 ⁄ 4 1965 , s. 13.
– –
TV-BEVAKNING .
[TV 1]
1) till 1 ,
2 :
TV-övervakning; jfr bevaka I 1 .
SvD(A) 2 ⁄ 3 1959 , s. 17.
[TV 2]
2) till 1 ,
om TV:s bevakning av nyheter l. händelser l. idrottsevenemang o. d. Hoppas TV-bevakningen håller måttet när kampen om de 195 guldmedaljerna börjar.
SvD 27 ⁄ 8 1972 , s. 10. -- (
1 ,
2 )
–
TV-BILD .
bild på TV-skärm .
SvD(A) 4 ⁄ 1 1962 , s. 7. Får du dålig tv-bild eller om radion knastrar, kan du kanske trösta dig med att gå ut och titta på norrskenet.
Expressen 21 ⁄ 2 2000 , s. 52.
– –
TV-BITEN , p. adj.
(vard.) som gärna l. ofta tittar på TV. Under sommaren tar alla TV-bitna stugsittare transistorradio och semesterlektyr och far ut till landet.
SvD(A) 30 ⁄ 8 1964 , s. 12.
– –
TV-BOLAG ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
bolag (se bolag , sbst. ²
3 )
som (kommersiellt) producerar l. sänder TV-program l. -inslag o. d.; jfr -företag . TV-bolagen betalade dyra pengar för filmerna.
OoB 1963 , s. 206.
– (
1 ,
2 )
–
TV-BRANSCH(EN) .
särsk. till 2 ,
om den bransch som sysslar med försäljning l. installation av TV-apparater o. d. SvD(A) 14 ⁄ 2 1959 ,
s. 3 .
– –
TV-BURK .
(numera bl. i skildring av ä. förh.) TV-apparat. LANGE StadSov .
203 (
1970 ). Livekonserter
(är) alltid vanskliga att överföra till teveburken.
DN 22 ⁄ 10 1985 , s. 71.
– –
TV-CHEF .
särsk.: chef för (statligt) TV-bolag. TV-chefen, docent Nils Erik Bæhrendtz.
SvD(A) 3 ⁄ 1 1962 , s. 10.
– –
TV-DEBATT .
särsk.: debatt (arrangerad för o.) sänd i TV. Radio- och TV-debatt om svenska atomvapen.
SDS 22 ⁄ 4 1959 ,
s. 3 .
– –
TV-DECKARE .
TV-film l. -serie baserad på (för TV anpassad l. skriven) detektivhistoria. Maria Langs första TV-deckare, ”Håll polisen utanför” . . ska göras i färg och i sex avsnitt.
SvD(A) 27 ⁄ 9 1968 , s. 22.
– –
TV-DOKUMENTÄR .
TV-film l. -program som avser att dokumentera skeende l. företeelse (o. som bygger på autentiskt material). VLösen 1969 , s. 673. Nästa projekt är en jordenruntresa . . för att samla in biståndspengar . . och samtidigt dokumentera insatsen i en tv-dokumentär.
Expressen 16 ⁄ 2 2001 , s. 23.
– –
TV-DRAMATISERING .
särsk. konkretare: TV-film l. -serie baserad på för TV anpassat l. skrivet drama l. på roman o. d. omarbetad för TV till dramatisk form. SvD(A) 26 ⁄ 6 1968 , s. 11
( om roman ) . En TV-dramatisering av hans tid som Ronald Reagans pressekreterare.
Expressen 14 ⁄ 6 1991 , s. 17. Margareta Garpes TV-dramatisering av Ibsens ”Hedda Gabler” blev kritikerrosad.
DN 7 ⁄ 4 1996 , s. B4.
– –
TV-DUELL .
särsk.: (het) debatt i TV mellan två politiker (inför val). DN 2 ⁄ 6 1991 , Bil. s. 5. --
– (
2 )
TV-FABRIK .
jfr fabrik 4 .
SvD(A) 6 ⁄ 4 1962 , s. 6. TV-fabrik anställer tusental.
SvD(A) 14 ⁄ 3 1968 ,
s. 3 .
– –
TV-FAVORIT .
särsk.: person omtyckt av TV-publik. TV-favoriten Ria.
SvD(A) 30 ⁄ 9 1962 , s. 20.
– –
TV-FILM .
film som (skall) visas i TV. GbgP 14 ⁄ 10 1960 ,
s. 1 .
– –
TV-FILMA .
göra filmupptagning av (ngt) för visning i TV. Expressen 31 ⁄ 10 1962 , s. 17.
– –
TV-FILMARE .
[ till
-filma ] jfr
-film .
SvD(A) 25 ⁄ 3 1967 ,
s. 9 . --
– (
2 )
TV-FIRMA .
jfr firma , sbst.
2 ,
o. -affär, -företag .
LD 16 ⁄ 1 1958 , s. 2. En TV-firma . . utbjöd en TV-mottagare till ett nettopris av 950 kr.
SvD(A) 12 ⁄ 9 1962 , s. 11. --
– (
2 )
TV-FLIMMER .
flimrande bild l. sken från påslagen TV-apparat. Teveflimret gör bara
(huvud) värken värre!
GARDELL Prärieh .
128 (
1987 ).
– –
TV-FON .
[ beträffande senare leden se
-fon (numera föga br.) anläggning (för hörselskadad) för skriftlig kommunikation via tangentbord o. TV-skärm, texttelefon; äv. om anläggning för överföring av bild, bildtelefon (jfr
-telefon ).
DN(A) 26 ⁄ 6 1964 , s. 13.
SvD(A) 14 ⁄ 9 1965 , s. 15
( om överföring av bild ) . Till nästa nyår skall alla Sveriges döva kunna ”tevefonera” . . En tevefon är . . en telefon där man samtalar per skrivmaskin.
GbgP 8 ⁄ 1 1978 , s. 16.
– –
TV-FOTOGRAF .
person som yrkesmässigt filmar vid TV-inspelning l. TV-sändning i studio l. vid reportage o. d. SAOL (
1986 ).
– –
TV-FRAMTRÄDANDE .
framträdande i TV. TV-framträdanden i kända intervjuprogram.
SvD(A) 1 ⁄ 4 1963 ,
s. 3 .
– –
TV-FREKVENS .
(i fackspr.) frekvens (se d. o. 3 )
för TV-sändning. Danska TV 1
(sänder) på den näst lägsta tänkbara tevefrekvensen . .
(o.) når därför så gott som alla skåningar.
SDS 2 ⁄ 10 1988 ,
s. 7 . -- (
1 ,
2 )
–
TV-FÖRETAG ~ ¹⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
TV-bolag; äv. om TV-firma. KvällsP 5 ⁄ 4 1959 ,
s. 1 .
SvD(A) 8 ⁄ 2 1962 ,
s. 5 .
– –
TV-GALA .
gala i TV med framträdanden av artister o. d. (med syfte att samla in pengar för humanitär hjälp l. dela ut pris(er) o. d.). TV-gala . . gav flyktinghjälpen god slant.
SvD(A) 27 ⁄ 2 1963 , s. 10. Måndagskvällens tv-gala från Globen, där det största svenska idrottsögonblicket skall utses.
DN 22 ⁄ 1 2001 , s. C11.
– –
TV-HALLÅ .
[ senare leden elliptiskt för
hallåman ] (numera bl. tillf.) jfr
-hallåa .
Expressen 12 ⁄ 3 1963 , s. 20.
– –
TV-HALLÅA .
person i TV som på- l. avannonserar program. ST 2 ⁄ 11 1960 , s. 13. --
– (
2 )
TV-HANDLARE .
jfr handlare 3 .
SvD(A) 14 ⁄ 2 1962 ,
s. 7 .
– –
TV-HUS .
byggnad vari l. varifrån (statligt) TV-bolag bedriver TV-verksamhet. SvD(A) 12 ⁄ 1 1962 , s. 12. En fiendes mål har alltid varit . . att erövra landets huvudstad . . Radio- och tv-hus ska intas.
DN 1 ⁄ 10 1999 , s. A4.
– –
TV-HÖRNA .
[TV 1]
1) [
efter titeln på programmet
Hylands hörna (som sändes i TV 1962-1983)
] (numera bl. tillf.) till
1 :
TV-program med karaktär av lättsam samvaro o. underhållning o. d. Skridskostjärnan Jonny Nilsson kommer att få en egen TV-hörna.
SvD(A) 4 ⁄ 1 1967 , s. 10.
[TV 2]
2) till 1 ,
2 :
hörna i hem l. rum för TV(-tittande). Varje enhet
(i fängelset) har ett stort gemensamt samlingsrum med matbord, TV-hörna, telefoner m m.
DN 28 ⁄ 7 1992 ,
s. 9 .
– –
TV-IDOL .
jfr idol 2 .
SvD(A) 3 ⁄ 5 1962 ,
s. 4 .
– –
TV-INDUSTRI .
särsk. till 1 .
Expressen 10 ⁄ 1 1991 ,
s. 2 . -- (
1 ,
2 )
–
TV-INNEHAV ~ ¹⁰².
innehav av TV-apparat (med möjlighet att se TV). SAOL (
1986 ). -- (
1 ,
2 )
–
TV-INNEHAVARE .
jfr -innehav . Aktion för att spåra upp TV-innehavare som inte löst licenser.
DN(A) 12 ⁄ 4 1959 , s. 27.
– –
TV-INSLAG ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
avgränsad del av (nyhets)program i TV. Stockholms skoldirektion brännmärker TV-inslag . . i TV-aktuellts kvällsutsändning.
SvD(A) 29 ⁄ 10 1966 ,
s. 8 .
– –
TV-INSPELNING ~ ⁰²⁰.
särsk. abstr., om inspelning av TV-program l. -film o. d.; jfr -upptagning .
SvD(A) 29 ⁄ 10 1966 ,
s. 8 .
– –
TV-INTERVJU .
intervju för l. i TV. DN(A) 21 ⁄ 4 1959 , s. 17.
– –
TV-JIPPO .
[ beträffande senare leden se
sport-jippo ; jfr
student-jippo ] (vard.) Dyrt TV-jippo.
SvD 5 ⁄ 11 1971 ,
s. 1 . --
– (
2 )
TV-JOUR .
(numera bl. mera tillf.) firma l. företag o. d. med beredskap att rycka ut o. reparera l. justera TV-apparat o. d. SvD(A) 1 ⁄ 11 1965 , s. 24.
– –
TV-JOURNALIST .
journalist verksam inom TV. LD 21 ⁄ 8 1958 , s. 15. Första kravet på TV-journalister är . . att de objektivt och sakligt skall kunna behandla nyhetsmaterialet samt äga blick för dess ”TV-mässighet”.
SvD(A) 1962 ,
nr 55, s. 10 .
– –
TV-KAMERA .
kamera för bildupptagning (o. (i fråga om viss typ av direktsändning äv.) bildöverföring) vid TV-inspelning l. -sändning; äv. om sådan kamera använd vid övervakning. TSvLärov .
1951 , s. 461.
(På fängelset i Norrtälje) skall för första gången bevakning med TV-kameror prövas.
SvD(A) 2 ⁄ 3 1959 ,
s. 3 .
– –
TV-KANAL .
frekvensområde med bestämd bredd för TV-sändning; särsk. (o. i sht) om sådant för TV-tittare valbart frekvensområde som ger möjlighet att se visst TV-bolags l. viss TV-redaktions utbud av program (jfr -program ); äv.: TV-bolag. Du måste byta TV-kanal .
Han zappar mellan TV-kanalerna. Svensk l. utländsk TV-kanal. Markbunden, digital TV-kanal . Då bandbredden för en TV-kanal är omkring 5 Mp/s, blir man hänvisad till UK- och mikrovågsområdet.
BokNat . Mater. 291 (
1953 ). Topparna inom Sveriges Radio . . samlades . . för att . . diskutera den nyordning som två TV-kanaler kommer att innebära. 1 juli startar TV 1 . . 1 december . . hoppas man att TV 2 skall vara igång.
SvD 8 ⁄ 2 1969 , s. 8. Har ni varit i kontakt med något produktionsbolag eller någon tv-kanal?
Expressen 16 ⁄ 2 2001 , s. 54.
– –
TV-KANNA .
termoskanna urspr. avsedd för TV-tittare vid (långvarigt) TV-tittande. (I utlåtandet) om Bergers TV-kanna heter det bl. a. ”kannan är ett utmärkt exempel på modern formgivning av en industriprodukt”.
ÖstersundP 24 ⁄ 6 1965 ,
s. 9 .
– –
TV-KOMMENTATOR .
person som i TV (i direktsändning) kommenterar (sport)evenemang l. (aktuell) händelse o. d. SvD(A) 26 ⁄ 2 1962 , s. 10. Anders Gernandt . . blev känd för svenska folket som TV-kommentator i ridsport.
KvällsP 3 ⁄ 11 2000 , s. 11.
– –
TV-KONFERENS .
konferens med lokalmässigt l. geografiskt spridda deltagare som kommunicerar med varandra via TV. DN 23 ⁄ 1 1975 , s. 30.
– –
TV-KRITIKER .
TV-recensent. SvD(A) 31 ⁄ 12 1962 , s. 11.
– –
TV-KVÄLL .
kväll som ägnas åt TV-tittande; äv. övergående i l. närmande sig bet.: utbud av TV-program under en kväll. RöstRadio 1950 ,
nr 29, s. 2 . En diger TV-kväll.
SvD(A) 8 ⁄ 1 1962 , s. 11.
– –
TV-KÄNDIS .
[ beträffande senare leden se
stor-kändis ] (vard.) person känd gm TV. Nedslitna TV-kändisar bör få tidigare pension.
SvD 23 ⁄ 2 1969 , s. 16.
– –
TV-LEDNING .
jfr ledning , sbst. ²
1 slutet. SvD(A) 31 ⁄ 12 1962 , s. 11.
– –
TV-LICENS .
licens (se d. o. 2 )
att ta emot TV-sändning; äv.: avgift för sådan licens, TV-avgift. TV-licensen har höjts med 100 kronor. 500 000 engelsmän har löst TV-licens.
SvD(A) 8 ⁄ 10 1950 , s. 8. 500 polisanmälda. Saknar TV-licens.
DN(A) 12 ⁄ 4 1959 , s. 17.
Ssg: TV-licens-skolkare . SvD(A) 26 ⁄ 5 1959 , s. 16. –
–
TV-LJUS .
[TV 1]
1) till 1 :
belysning som används vid TV-inspelning; äv. i mer l. mindre bildl. anv., om uppmärksamhet i TV riktad mot ngn l. ngt. Expressen 15 ⁄ 3 1990 , s. 12. De rullar in . .
(honom) i rättssalen. Rullstolen belyst av TV-ljus och kamerablixtar.
Expressen 22 ⁄ 2 1991 , s. 13. Allt tv-ljus är riktat mot mannen som inte ska sitta i regeringen.
Expressen 4 ⁄ 2 2000 , s. 22.
[TV 2]
2) till 2 :
(blått) ljus l. sken från påslagen TV-apparat. Under kvällen lyste . . det blå teveljuset från varje fönster.
GARDELL Prärieh .
12 (
1987 ).
– –
TV-LÄNK .
(i sht i fackspr.) teknisk anordning för överföring av TV-program från huvudsändare till övriga sändare. Idag invigs . . TV-länken Stockholm - Göteborg - Malmö.
LD 3 ⁄ 9 1958 ,
s. 1 .
– –
TV-MAGASIN .
jfr magasin 5 .
[TV 1]
1) magasin i TV. Hemma. Ett TV-magasin med Ria Wägner.
SDS 13 ⁄ 9 1958 , s. 16.
[TV 2]
2) magasin om TV-program. Tidningen Der Spiegels tv-magasin. DN 10 ⁄ 1 2001 , s. B1.
– –
TV-MAN .
man anställd vid TV ss. programledare o. d. AB 2 ⁄ 2 1963 ,
s. 3 .
– –
TV-MANUS .
[ senare leden är kortform för
manuskript ] jfr
manuskript . Förutom pjäser och TV-manus har Fay Weldon . . ett tiotal romaner bakom sig.
DN 17 ⁄ 5 1987 , Bil. s. 8.
– –
TV-MAST .
(anläggning med) hög mast för vidareutsändning av TV-sändning; jfr -torn . TV-masten i Malmö, där TV-sändningen via Danmark tages emot från hela Europa och sändes vidare.
LD 3 ⁄ 9 1958 ,
s. 1 .
– –
TV-MEDIUM .
om TV ss. medium (se d. o. 2 ); i sht i sg. best. Expressen 27 ⁄ 2 1990 , s. 50. -- (
1 ,
2 )
–
TV-MONITOR .
TV-skärm med mottagare som visar lokalt o. med händelses inträffande simultant överförd bild, särsk. använd för kontroll av arbetsprocess l. vid övervakning o. d.; äv.: TV-skärm för (intern) information. Ett enormt ansvar vilar på dessa två
(män) vid TV-monitorer, blinkande lampor . . och indikatorer som i varje ögonblick visar
(raffinaderi) processens gång.
SvD(A) 12 ⁄ 9 1967 , s. 10.
(Sångarna) såg inte dirigenten heller, bara i en TV-monitor.
DN 21 /10
1986 , s. 20. På flygplatsen ska de ropa ut planet. Men . . tevemonitorn visar bara ”vidare information kommer”.
ICAKurir .
1988 ,
nr 45, s. 4 . En säkerhetsvakt såg i sin tv-monitor hur tomten plockade sin säck full av leksaker.
Expressen 20 ⁄ 12 1999 , s. 22.
– –
TV-MONOPOL .
jfr monopol 1 .
DN 16 ⁄ 12 1979 ,
s. 2 .
– –
TV-MOTTAGARE .
TV-apparat. Konung Gustaf Adolf fick fin TV-mottagare.
SvD(A) 15 ⁄ 12 1950 ,
s. 3 .
– –
TV-MOTTAGNING ~ ⁰²⁰.
jfr mottagning 3 . Av 800 TV-ägare saknade . . inte mindre än 300 licens för TV-mottagning.
SvD(A) 14 ⁄ 2 1959 ,
s. 3 .
– –
TV-MÄSSIG .
som lämpar sig för förhållanden som gäller för l. präglar TV. GHT 29 ⁄ 12 1958 , s. 12.
Avledn.: TV-mässighet , r.
Expressen 13 ⁄ 8 1960 ,
s. 4 .
– –
TV-NÄT .
jfr nät , sbst.
3 c .
SvD(A) 8 ⁄ 10 1950 , s. 8. Hur stort är TV-nätet i Sverige, när blir det fullt utbyggt?
LD 3 ⁄ 9 1958 ,
s. 1 .
– –
TV-PEJLARE .
person som yrkesmässigt utför TV-pejling; äv. om apparat för TV-pejling. Regeringen kommer troligen att godkänna förslaget om en TV-pejlare som kan upptäcka om det finns TV hemma hos människor som inte betalar licens.
DN 10 ⁄ 2 1979 ,
s. 1 .
SvD 19 ⁄ 1 1983 ,
s. 7 .
– –
TV-PEJLING .
pejling (se pejla 2 )
med avsikt att upptäcka (innehav av) TV-mottagare för vilken licensavgift inte erlagts. AB 29 ⁄ 10 1980 , s. 35.
– –
TV-PERSONLIGHET .
jfr personlighet 1 o. -profil .
(L .
Hyland) kommer inte till sin fulla rätt som TV-personlighet när han inte har evigheten på sig och kan förläna publiken samma känsla av att kvällen, allt det roliga, inte har något slut.
SvD(A) 6 ⁄ 10 1966 , s. 16.
– –
TV-PJÄS .
jfr pjäs 9 .
SvD(A) 24 ⁄ 5 1966 , s. 14.
– –
TV-PRODUCENT .
person som (yrkesmässigt) producerar TV-program. SvD(A) 8 ⁄ 9 1965 , s. 16.
– –
TV-PRODUKTION .
abstr. o. konkretare. Utbildning i TV-produktion . Jag
(vill) gärna pröva på något annat inom TV-produktionen.
SvD(A) 21 ⁄ 10 1967 , s. 10.
– –
TV-PROFIL .
jfr profil 1 c o. -personlighet . Sigge Fürst är kvällens TV-profil.
SvD(A) 15 ⁄ 6 1968 , s. 21.
– –
TV-PROGRAM .
innehållsligt avgränsad o. sammanhållen (del av) TV-sändning; äv. dels om programinformation (i tidning o. d.) (jfr program 2 ), dels (numera föga br.): TV-kanal. Såg du TV-programmet om flyttfåglar? Fredagens TV-program. TV-programmet står sist (i tidninge [TV 2.n]
n) .
RöstRadio 1950 ,
nr 29, s. 2 . Ett andra TV-program införs vid årsskiftet 1969 ⁄ 70.
SvD(A) 4 ⁄ 11 1966 ,
s. 7 .
jfr satellit-TV-program .
– –
TV-PUBLIK .
jfr publik , sbst.
3 .
Hon uppträdde inför en TV-publik på två miljarder .
Svensk TV-publik .
RöstRadio 1950 ,
nr 29, s. 2 .
– –
TV-RECENSENT .
person som (yrkesmässigt) recenserar TV-program; jfr -anmälare, -kritiker .
SvD(A) 31 ⁄ 12 1962 , s. 11.
– –
TV-REDAKTION .
jfr redaktion 4 . TV-redaktionerna ute i landet.
SvD(A) 16 ⁄ 6 1966 , s. 14.
– –
TV-REGISSÖR .
jfr regissör 2 .
SvD(A) 26 ⁄ 2 1962 , s. 13.
– –
TV-REKLAM .
reklam i TV. SvD(A) 1 ⁄ 9 1966 , s. 14. Tv-reklam och annonskampanjer i tidningar och magasin har högre status
(än direktreklam) .
DN 25 ⁄ 10 2006 , s. B8.
– (
2 )
–
TV-REPARATÖR .
person som reparerar l. installerar l. justerar TV-apparat o. d. SvD(A) 21 ⁄ 5 1966 , s. 28. Tevereparatörerna är ofta helt beroende av testbilden vid sitt arbete.
NTeknik 1981 ,
nr 27, s. 4 .
– –
TV-REPORTAGE .
jfr reportage 2 .
SvD(A) 13 ⁄ 2 1962 , s. 13.
– –
TV-REPORTER .
jfr reporter o. -journalist .
RöstRadioTV 1961 ,
nr 50, s. 3 . -- (
1 ,
2 )
–
TV-RUM .
rum för TV-tittande. Det behöver inte vara nermörkt i TV-rummet bara för att en medlem av familjen önskar se ett program.
SvD(A) 8 ⁄ 10 1950 , s. 8. Det finns en liten affär i det solgula receptionshuset och bastu och TV-rum med pingisbord.
DN 9 ⁄ 7 2000 ,
s. 4 . --
– (
2 )
TV-RUTA .
framsida (i sht förr) av glas på TV-apparat; TV-skärm; äv. oeg., om det som visas i TV:n. DN(B) 13 ⁄ 2 1955 , s. 9. Det sägs alltid till i TV-rutan när ett program inte är lämpligt för små barn
SvD(A) 3 ⁄ 1 1962 , s. 10. Hektiskt levande TV-rutor.
DELBLANC Nattresa 243 (
1967 ).
Mattan framför TV-rutan. LANGE StadSov .
199 (
1970 ).
– –
TV-RÄTTIGHET ~ ¹⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
rättighet att sända (ngt i) TV. Att sända opera i TV är en mycket komplicerad sak, vilket sammanhänger med att Operachefen inte har TV-rättigheterna i sin hand.
SvD 16 ⁄ 12 1970 , s. 10.
– –
TV-SATELLIT .
satellit (se d. o. 4 )
för överföring av TV. Premiärsändningen med TV-satelliten Telstar blev en . . teknisk triumf.
SvD(A) 25 ⁄ 7 1962 ,
s. 4 .
– –
TV-SERIE .
serie (se d. o. i )
av TV-program (sända med regelbundna l. skiftande tidsintervall). SvD(A) 20 ⁄ 1 1966 , s. 3. Icke att förglömma Susan Hampshire - Fleur i tv-seriernas tv-serie ”Forsytesagan” från 1967.
DN 28 ⁄ 2 2001 , s. A23.
– (
1 ,
2 )
–
TV-SERVICE .
kundtjänst i tekniskt avseende i fråga om reparation l. installation av TV-apparat o. d.; äv. (tillf.) om tillgodoseende av tillgång till TV. Diplomerad utbildning i TV-service.
SDS 13 ⁄ 9 1958 , s. 8. TV- och filmservicen
(på flyglinjen till USA) . . uppfattades . . som ett hot mot . . en genomgående lägre prisnivå.
SvD(A) 21 ⁄ 1 1965 , s. 12.
– –
TV-SHOW .
jfr show .
SDS 25 ⁄ 9 1957 ,
s. 1 .
– –
TV-SKÅDARE .
(numera mindre br.) TV-tittare. TV-skådare borde gå bra i analogi med fjärrskådare.
ÅrRunt 1955 ,
nr 7, s. 40 .
SvD 26 ⁄ 5 1972 ,
s. 8 .
– –
TV-SKÅDESPELARE .
jfr skådespelare 1 .
DN(A) 3 ⁄ 4 1959 , s. 17. -- (
1 ,
2 )
–
TV-SKÄRM .
jfr skärm 2 a slutet o. -monitor, -ruta .
EDQVIST Skugg .
170 (
1958 ).
På TV-skärmen flimrar bilden av en ensam man i solljuset. DELBLANC Homunc .
11 (
1965 ).
– –
TV-SOFFA .
[TV 1]
1) soffa att sitta i vid TV-tittande. SDS 11 ⁄ 11 1986 , s. 28.
[TV 2]
2) soffa i TV-studio avsedd för medverkande i TV-program, särsk. metonymiskt, om TV-program där de medverkande sitter (l. brukar sitta) i en soffa. Hon sitter i varenda TV-soffa. Expressen 11 ⁄ 1 1990 , s. 8. Varje TV-soffa, och varje debattprogram, har ett ögonblick när någon jämrar sig över ett partis brist på vision.
Expressen 27 ⁄ 1 2000 ,
s. 4 .
– –
TV-SPEL .
[TV 1]
1) (numera bl. tillf.) till 1 :
dramatisk TV-film (med drag av dokumentärskildring); jfr spel , sbst. ¹
6 . Det är förmodligen inget särfall Vera Nordin tar upp till dramatisk belysning i sitt TV-spel.
SvD(A) 29 ⁄ 3 1966 , s. 14.
[TV 2]
2) till 2 :
elektroniskt spel (se spel , sbst. ¹
7 )
varvid TV-apparat används som bildskärm. Dædalus 1978-79 , s. 123. Nya videovåldet finns i barnens TV-spel.
SDS 3 ⁄ 4 1983 , s. 45.
– –
TV-SPORT .
sport lämpad för l. sänd i TV. Ishockeyn har en rytm som piskar åskådarnas syn- och nerv-banor. Den blir aldrig monoton. Finns det någon lämpligare TV-sport?
SvD 27 ⁄ 3 1971 , s. 11. Orientering har inte blivit en lika populär tv-sport som till exempel skidskytte, men detta kan hålla på att ändras.
GT 13 ⁄ 1 2007 , s. 10.
– –
TV-STATION .
jfr station II 10 . I Australien finns nu sex TV-stationer.
SDS 13 ⁄ 9 1958 , s. 16.
– –
TV-STJÄRNA .
jfr stjärna , sbst. ¹
3 slutet. DN(A) 29 ⁄ 3 1959 , s. 6. Doldis vill inte bli tv-stjärna.
Expressen 25 ⁄ 1 2001 , s. 48.
– –
TV-STUDIO .
jfr studio 2 a .
KvällsP 5 ⁄ 4 1959 ,
s. 3 .
– –
TV-SYSTEM .
jfr system , sbst. ¹
2 .
DN(A) 10 ⁄ 7 1954 , s. 2. Elektronikavdelningen . . installerar TV-system för bevakning.
SvD(A) 7 ⁄ 4 1963 ,
s. 1 .
– –
TV-SÄND , p. adj.
sänd i TV. En TV-sänd presskonferens .
SvD(A) 7 ⁄ 1 1966 , s. 11.
– –
TV-SÄNDARE .
jfr sändare 2 . Sutton Coldfield togs i bruk . . 1949 som Englands andra stora TV-sändare.
SvD(A) 8 ⁄ 10 1950 , s. 8. Bland målen . . fanns tv-sändare och oljeanläggningar vid sidan av mer konventionella militära mål.
DN 19 ⁄ 12 1998 , s. A8.
– –
TV-SÄNDNING .
särsk. konkret(are), om (rad av) TV-program; jfr sändning 2 o. -utsändning . En av de svenska TV-pionjärerna i Skåne med sin hembyggda mottagare avnjutande den danska TV-sändningen.
BokNat . Mater. 287 (
1953 ).
Statsministern Göran Persson lovade i en tv-sändning att bjuda alla OS-svenskar på fest. DN 19 ⁄ 1 2000 , s. C9.
– –
TV-TAL .
(officiellt) tal hållet i TV (i sht av myndighetsperson). (President) de Gaulles beslut att hålla ett TV- och radiotal.
SvD(A) 26 ⁄ 1 1962 ,
s. 8 .
– –
TV-TEAM .
jfr team .
Ett svenskt TV-team var på plats .
UNT 26 ⁄ 7 1961 ,
s. 1 .
(Inga) spekulationer, tänkte rikspolischefen när det första TV-teamet kom in i hans tjänsterum . . Det var Rapport som skulle börja.
GUILLOU Coq 13 (
1986 ).
– –
TV-TEATER .
[TV 1]
1) ensemble l. institution (inom l. knuten till TV) som producerar teater för TV; i sht i sg. best.; jfr teater 2 . Här serverades . . en nyhet i TV-teaterns egen produktion.
DN(A) 13 ⁄ 9 1958 , s. 13.
[TV 2]
2) teaterpjäs skriven o. producerad för l. visad i TV; jfr teater 3 a . Experimentell TV-teater.
SvD(A) 11 ⁄ 4 1965 , s. 5. Det var tv-teater, egen eller inköpt, varje måndag.
DN 22 ⁄ 6 2000 , s. B11.
– –
TV-TEKNIK .
jfr teknik 2 .
Expressen 20 ⁄ 10 1959 , s. 26.
– –
TV-TEKNIKER .
särsk. till 1 :
tekniker som medverkar vid TV-inspelning l. -sändning. VeckoJ 1959 ,
nr 19, s. 49 . -- (
1 ,
2 )
–
TV-TELEFON .
(tillf.) bildtelefon; jfr -fon .
SAOL (
1986 ). En portabel TV-telefon. De som ringer kan samtidigt se varandra på den lilla svartvita TV-rutan.
Expressen 31 ⁄ 10 1997 , s. 25.
– –
TID .
sändnings- l. programtid i TV. Programmet sänds på bästa TV-tid .
SvD(A) 3 ⁄ 11 1965 , s. 3. Hr Rydbeck
(hävdar) att bolaget icke med fog kan kräva TV-tid för bemötande av reportaget.
SvD(A) 26 ⁄ 10 1966 ,
s. 4 .
– –
TV-TITTANDE , n. Att utforma en lämplig rådgivning till föräldrar och lärare så att TV-tittandet inte urartar till en direkt fara för skolarbetet.
DN(B) 9 ⁄ 11 1958 ,
s. 5 .
– –
TV-TITTANDE , p. adj. TV-chefen . . vänder sig i höst till en annan publik än den TV-tittande, nämligen bokläsarna.
SvD(A) 3 ⁄ 9 1967 , s. 19.
– –
TV-TITTARE .
person som tittar på TV; jfr -skådare, -åskådare .
Två miljoner TV-tittare bänkade sig framför TV:n . Expressen 25 ⁄ 11 1957 , s. 2. Så tvingas vi att . . dras med det triviala ordet ”TV-tittare”.
RöstRadioTV 1961 ,
nr 22, s. 7 .
– –
TV-TORN .
torn för TV-sändare (o. som ofta tjänar ss. utkikspunkt (med restaurang o. d.)); jfr -mast . Det nya TV-tornet på bergstoppen Ochsenkopf . . i Västtyskland.
RadioTelev .
1959 ,
nr 3, s. 36 . Den roterande restaurangen uppe i Torontos tv-torn.
SvD 10 ⁄ 6 1997 , s. 43.
– –
TV-UNDERHÅLLNING .
underhållning i TV. Om schlagertävlingen . . är väl endast att säga att den som TV-underhållning var ett mycket svagt nummer.
SvD(A) 19 ⁄ 3 1962 ,
s. 7 .
– –
TV-UPPTAGNING ~ ⁰²⁰.
TV-inspelning. En TV-upptagning av den
(teater) föreställning vi nu visar Londonpubliken.
SvD 21 ⁄ 4 1971 , s. 11.
– –
TV-UTBUD ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
utbud av TV-program. (I framtiden) kommer var och en att kunna välja sitt eget program om kvällens TV-utbud inte passar.
RöstRadioTV 1974 ,
nr 23, s. 43 .
– –
TV-UTFRÅGNING ~ ⁰²⁰.
utfrågning (av offentlig person, vanl. politiker) i TV. Högerledaren Yngve Holmbergs anförande från torsdagskvällens TV-utfrågning.
SvD(A) 3 ⁄ 9 1966 , s. 10.
– –
TV-UTSÄNDNING ~ ⁰²⁰.
TV-sändning. Upsala 20 ⁄ 11 1952 ,
s. 3 .
– –
TV-VERKSAMHET ~ ¹⁰², äv.
~ ²⁰⁰.
verksamhet som innebär produktion l. sändning av TV-program. Sveriges radio har begärt en ökning för TV-verksamheten från 86,0 till 108,5 milj. kr.
SvD(A) 10 ⁄ 11 1963 , s. 10.
– –
TV-VERSION .
bearbetad version av ngt (särsk. litterärt alster) för TV. SvD(A) 11 ⁄ 5 1965 , s. 17.
– –
TV-VÅLD .
SvD 18 ⁄ 1 1972 , s. 22. När . . han talar om tv-våld innebär det både våldsskildringar i nyhetsinslag, i fiction (dvs filmer och liknande) och barnprogram.
DN 10 ⁄ 2 1999 , s. A6.
– –
TV-ÅLDER .
särsk. om tidsperiod präglad av (möjlighet att se) TV; i sht i sg. best. Sverige
(ansluts) till eurovisionen och TV-åldern . . har gjort sitt verkliga intåg.
LD 3 ⁄ 9 1958 ,
s. 1 .
– –
TV-ÅSKÅDARE .
(numera bl. tillf.) TV-tittare. DN(A) 10 ⁄ 7 1954 ,
s. 2 . -- (
1 ,
2 )
–
TV-ÖVERVAKAD , p. adj.
övervakad gm fjärrstyrd TV-kamera; jfr -bevakad .
SAOL (
1986 ).
På varje plats där en kamera finns ska det finnas varningsskyltar som talar om för allmänheten att platsen är TV-övervakad. Expressen 23 ⁄ 1 1991 , s. 12.
– –
TV-ÖVERVAKNING .
övervakning gm fjärrstyrd TV-kamera; jfr -bevakning 1 .
LD 16 ⁄ 1 1958 , s. 2. Medel som övervägs är telefonavlyssning, avlyssning av lokaler, dold TV-övervakning och hemlig husrannsakan.
DN 18 ⁄ 11 1996 , s. A6.