Ssgr (i allm. till
I 2 ):
A
:
–
TUSEN-ARMAD .
jfr armad 2 .
W ENNERBERG 4: 12
(1847, 1885 ).
– –
TUSEN-BEN , sbst. ¹
(†) om hopfogning av två tåg med en smalare tross gm krysstörnar l. ”tusenbensbändsel”. FS JÖBOHM BVägen 5 (
1793 ).
I hårdt väder eller då förenämnda påsejsning ej stoppar, sejsas med tusenben. F RICK o. T ROLLE 44 (
1872 ).
Ssg (†):
–
tusenbens-bändsel , äv. -bänsel .
kryssbändsel. UFlott .
2 :
93 (
1904 ).
STENFELT (
1920 ).
– –
TUSEN-BLAD .
(†) mångbladig växt tillhörande släktet Myriophyllum Lin. L ILJEBLAD Fl. 73 (
1798 ). Myriophyllum, Slinga, Tusenblad . . fleråriga örter växande i stillastående vatten.
L AURENT -T ÄCKHOLM o. S TENLID BlomstLex .
311 (
1947 ).
jfr ring-tusenblad .
– –
TUSEN-BLADS-RÖLLEKA .
[ jfr mlt. du[comb_0304]sentblat
] (†) växten Achillea millefolium Lin., rölleka; jfr
–
tusenbens-gren .
L ILJEBLAD Fl. 370 (
1798 ).
– –
TUSEN-BLADS-TÅRTA .
tårta bestående av flera smördegsbottnar varvade med fyllning. 2NF 26: 82 (
1917 ). Tusenbladstårta . . Bottnarne hopläggas med omväxlande äpplemos och gräddskum.
HÖGSTEDT KokB 548 (
1920 ).
– –
TUSEN-BRODER .
i sht i pl., om fisk som stannat i växten på grund av näringsbrist, särsk. om abborre; äv. (i pl.) om bestånd. S JÖBERG Singstock 178 (
1832 ).
Fritidsfiskare som släppt till mängder av dagsverken för att . . decimera ogräsfisk och tusenbröder.
DN(B) 1958 ,
nr 106, s. 15 .
I vissa fall kan . . alla fiskar inom beståndet stanna i växten och bli s k tusenbröder.
Sportfiskeb. 81 (
1984 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-DUBBEL .
( tusen- 1534 osv. tusende- 1539-1730 ) som är tusen ggr så stor l. talrik o. d.; mångdubbel; jfr
–
tusenbens-faldig .
G1R 9: 50 (
1534 ). Så blef . . Rikets Capital . . ingalunda förminskat, utan tusende dubbelt förökt.
NORDEN- CRANTZ Arc. 244 (
1730 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-DUBBLA , -ing .
[ jfr
–
tusenbens-dubbel ] göra (ngt) tusen ggr så stort l. talrikt o. d.; mångdubbla; äv. med refl. obj.; jfr
–
tusenbens-faldiga .
MoB 7 :
144 (
1810 ).
T EGNÉR (TegnS) 7: 9 (
1832 ;
med refl. obj. ) . Ja, vore min önskedag, jag gick / och knäföll . . / och bad, att allt, som jag har och fick / vardt tusendubbladt till kvällen.
HEIDENSTAM Dikt. 93 (
1895 ).
– –
TUSEN-DYGD .
(†) ”tusengyllen”. PJ GOTHUS Martini 57 (
1608 ).
W ESTE (
1807 ).
– –
TUSEN-FALD , r. l. f.
( tusen- 1680 osv. tusende- 1702-1704 ) (numera föga br.) mångfald; i sht ss. gen.-attribut med bet.: tusentals; förr äv. med utelämnat huvudord: tusentals ggr. De många och tusendfalts persedlar som lyda under Artilleriet.
HC11H 10: 177 (
1680 ).
B:r Cederhielm hälsas 1000 fals. BARK Bref 1: 154 (
1704 ).
DALIN (
1855 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-FALD , adj.
( tusen- 1572 osv. tusende- 1555-1887 ) [ fsv. thusandafalder
] tusendubbel, tusenfaldig; numera vanl. ss. adv.: tusen ggr (mer l. starkare o. d.); väldigt mycket. Wij äre andeliga blinde, hwilket tusende falt werre är, än lekamligh blindheet.
L PETRI 1Post. V 1 a (
1555 ). Måtte . . edra åkrar och ängar med tusenfalld gröda fylla lador och förråder.
FRYXELL Ber. 6: 232 (
1833 ).
Ur lövverket jublade fåglarna tusenfalt. H ENRIKSON Varv .
65 (
1959 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-FALDIG .
( tusen- 1693 osv. tusende- 1764-1823 ) som är tusen ggr så stor l. talrik o. d., tusendubbel; som består av l. uppvisar tusen enheter l. sidor o. d., mångfaldig (se d. o. 2 ); särsk. med pluralt huvudord: många; äv. ss. adv.: tusen ggr. P ORATH Pal .
Föret. 2 (
1693 ).
Åter bär landsvägen uppåt, slingrande sig fram genom tusenfaldiga bugter och branter. A TTERBOM Minn. 328 (
1818 ). Jag . . ber tusenfaldigt om förlåtelse.
CFD AHLGREN 3 :
17 (
1822 ). Snart hördes ett tusenfaldigt ”vitt, videvitt”, och
(sval) flockarna höjde sig och försvunno mot söder.
LbFolksk .
30 (
1890 ).
Trafikministeriets figur har ett fel som ger ett tusenfaldigt resultat jämfört med verkligheten. Hufvudstadsbl. 5 ⁄ 9 2002 , s. 13.
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-FALDIGA .
tusendubbla (ngt), mångfaldiga. S NELLMAN Stat .
142 (
1842 ).
Kristus midt uti den hungrande folkhopen, då han välsignar och bryter det bröd, som skulle tusenfaldigas uti hans händer. CAVALLIN o.
LYSANDER 2: 290 (
1876 ).
– –
TUSEN-FOT .
(†) leddjur med många ben; mångfoting, i sht: tusenfoting; stundom äv. om gråsugga av gruppen klotgråsuggor (som kan påminna om vissa mångfotingar). NoB 1935 , s. 171
( c. 1695 ;
om gråsugga ) . Iulus (Tusenfot) har många segmenter, med två par ganska korta fötter på hvarje.
SUNDEVALL Zool. 145 (
1864 ).
NATHORST JordH 812 (
1893 ).
– –
TUSEN-FOTA .
(†) tusenfoting. Fréville Söderh. 2: 249 (
1776 ).
LfF 1900 , s. 298.
– –
TUSEN-FOTING .
leddjur hörande till understammen Myriapoda, mångfotingar; i pl. särsk. om klassen Diplopoda, dubbelfotingar; jfr -fot, -fota o. tusenben , sbst. ²
T HORELL Zool .
2 :
379 (
1865 ).
På ett blad kröp en jättelik tusenfoting. N ILSSON HistFärs 109 (
1940 ).
NE (
1995 ;
i pl., om klassen ) .
– –
TUSEN-FRÖJD .
(†) tusensköna. L ILJEBLAD Fl. 367 (
1798 ).
DALIN (
1855 ).
– –
TUSEN-FÄRGAD .
(numera mindre br.) mångfärgad. SPEGEL GW 270 (
1685 ).
ÖSTERGREN (
1964 ).
– –
TUSEN-GOTT .
[ jfr d. tusindgod
] (†) örten Glechoma hederacea Lin., jordreva (som anses ha många goda egenskaper); äv. om Nepeta Cataria Lin., kattmynta. L
INNÉ Sk .
84 (
1751 ).
FRIES Ordb. 165
( c. 1870 ;
om Nepeta Cataria Lin. ) .
L YTTKENS Ogräs 39 (
1885 ).
– –
TUSEN-GREN .
(†) växten Achillea millefolium Lin., rölleka; jfr -blads-rölleka .
Linc .
Yy 5 a (
1640 ).
Här växa måra, tusengren och mången ljuflig ört / som gör den skarpa finkeln len och kryddar vin och vört. K ARLFELDT FlPom .
17 (
1906 ).
Ö STERGREN (
1964 ;
angivet ss. ålderdomligt ) .
– –
TUSEN-HANDA .
( tusen- 1650-1824 . tusende- 1626 ) (†) tusen slags, tusen olika. Iagh är icke så obetänckt . . at iagh icke weet, huru t
het menniskelige lefwernet är med tusende handa sorg och ångest beswärat. S CHRODERUS Liv .
381 (
1626 ).
L INDFORS (
1824 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-HÖVDAD .
som har tusen l. en mångfald huvuden; äv.: som består av tusen l. tusentals individer. Förgäfves draken, tusenhöfdad, hväser. A TTERBOM SDikt. 2 :
17 (
1810 ).
På de monumentala trapporna till parlamentshuset repeterade en tusenhövdad kör. TSvLärov. 1955 , s. 14. – –
TUSEN-KONSTIG .
(†) som är full av konster; slug; äv. ss. förstärkningsord: mycket märklig; jfr konstig 3 ,
4 . Såsom then lögnachtighe dieffuulen, aff sin tusendkonstige kucklare säck altijdh vthskuddar nyia påfunder.
B ALCK Musæus Ll 6 a (
1596 ). Det natur-poetiska elementet . . låg liksom qväfdt under de hårda och sönderbrustna, men tusenkonstigt formade stenmassorna.
ATTERBOM VittH 217 (
1845 ).
Det var en gång en herre, som var se så illharmeligt lärd ock tusenkonstig med all ting, så det var rakt obegripligt. Landsm. 1: 637 (
1880 ).
– –
TUSEN-KONSTLARE .
(†) tusenkonstnär. HEINRICH (
1814 ).
Han prisade min sång för Stockholms prestsällskap, kallade mig en tusenkonstlare. THOMANDER TankLöj. 168 (
1828 ).
DALIN (
1855 ).
– –
TUSEN-KONSTNÄR ~ ⁰² l.
~ ²⁰.
( tusen- 1591 osv. tusende- 1635 ) om person som kan göra många konster l. ”allt”; mångkunnig person (jfr
–
tusenbens-konstlare ); förr i sht om djävulen, i fråga om onda avsikter. Doch lijkwel försumer jcke
Dieffuulen sigh, som är een oförtroten tusend Konstnär, vthan
(osv.) .
L ÆLIUS Jungf .
B 1 b (
1591 ). Förr var smeden i den lilla bondbyn en tusenkonstnär, som gjorde allt från verktyg . . till hästskor och lås.
TurÅ 1989 , s. 45.
– –
TUSEN-KORN-VIKT .
( -korn- 1893 osv. -korns- 1896 osv. ) (i fackspr.) i fråga om utsäde: vikt per tusen frön l. sädeskärnor. UtsädT 1893 ,
s. 134. Man kan beräkna kornets värde som extraktgivare på basis av proteinhalt och tusenkornsvikt.
SvNaturv .
1962 , s. 110.
-- ( I 1 )
–
TUSEN-KRONA .
(ngt vard.) tusen kronor; tusenkronorssedel. Du ville ha tusenkronan jämnt då? J OHNSON Här 72 (
1935 ).
-- ( I 1 )
–
TUSEN-KRONORS-SEDEL , äv.
–
TUSEN-KRONE-SEDEL .
( -krone- 1891 osv. -kronors- 1933 osv. ) sedel av tusen kronors valör; jfr -krona, -lapp . WoJ (1891 ). -- ( I 1 )
–
TUSEN-LAPP .
(ngt vard.) tusenkronorssedel. V IRÉN Skizz .
60 (
1890 ).
Fem stora skära tusenlappar breddes ut på bordet framför henne. F OGELSTRÖM FörvStad 215 (
1966 ).
-- ( I 1 )
–
TUSEN-METERS-LOPP .
jfr lopp 1 b .
Ö STERGREN (
1964 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-MILA , adj. oböjl.
särsk. till I 2 :
som sträcker sig över l. omfattar många mil. Jag mins, när jag . . flög ut ur boet fri, / . . / Och snart . . / Begaf mig ut på tusenmila färden.
B ÖTTIGER 2: 1 (
1837 ). Genom Sibiriens tusenmila ödemarker kunde en förstärkningshär . . knappast hinna fram på år och dag.
S VENSÉN Östas .
22 (
1910 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-MILA-FÄRD .
särsk. till I 2 :
mycket lång färd. E RICSON Fågelkås .
2: 36 (
1907 ).
– –
TUSEN-SKÖNA , se d. o.
– –
TUSEN-STÄMMIG .
( tusen- 1818 osv. tusende- 1915 ) jfr stämmig 2 b . Färgrika fåglar utbredde mellan skogens gröna kronor sina prunkande vingar och söngo sina tusenstämmiga vårvisor. PoetK 1818 , 2: 85. Publiken höjde ett tusenstämmigt skri. S IWERTZ Fåf . 38 (1959 ). -- ( I 1 , 2 )
–
TUSEN-TAL .
( tusen- 1584 osv. tusende- 1541-1879 ) antal av tusen; grupp l. mängd l. summa av tusen, särsk. dels i best. form, dels i förb. ett tusental ;
äv. i förb. i (förr äv. till l. vid )
tusental ,
förr äv. tusental av ,
till ett antal av flera tusen, i stora mängder. Tipsen kom in i tusental. Booskapen på berghen, ther the widh tusende taal gå. Psalt. 50: 10
( Bib. 1541 ). Tusental af fåglar drilla. N ICANDER Hesp .
18 (
1835 ).
Ett tusental bönder. S CHÜCK o. L UNDAHL Lb .
1 :
7 (
1901 ).
Tusentalet resenärer tvingades att byta till bussar och försenades i genomsnitt två timmar. GP 21 ⁄ 5 2007 , s. 40.
jfr hundra-, nio-, sex-, tio-tusental .
särsk. a) (†) i pl. ss. framförställt attribut: som förekommer i stort antal, tusentals; jfr hundra-tusen-tal slutet. En bestämd bana, som af tusendetal medmenniskor är upptrampad. S NELLMAN Stat .
279 (
1842 ).
S ÄTHERBERG Dikt .
1: 89 (
1862 ).
b) siffra som anger hur många tusental som ingår i ett (nedskrivet) tal o. som i decimalsystemet står som den fjärde från höger, tusentalssiffra; särsk. i uttr. jämnt l. jämna tusental ,
i fråga om summa o. d. som avrundats till helt tusental; förr äv. (i sg. best.) om talet tusen. (Given siffra är) tusende tal och få derföre billigt sit ställe uti fjerde rummet.
PALMQUIST Räkn. 14 (
1750 ).
SvTyHlex. (
1851 ;
om talet ) . Räknar man inte med cent, hundradelar av euro, så kan det slå rätt hårt när systemen ska konvertera stora belopp på jämna tusental kronor till ett jämnt belopp i euro.
DN 27 ⁄ 3 2000 , s. A10.
[TUSEN 2.c]
c) årtusende; äv. om det elfte århundradet; vanl. i best. form. HOLMBERG 2: 137 (
1795 ).
Han lefde på tusendetalet. W ESTE (
1807 ).
Lunds domkyrka är byggd i så kallad romansk stil i de första århundradena af andra tusentalet efter Kristi födelse. S CHÜCK o. L UNDAHL Lb .
1: 96 (
1901 ).
Ssg:
–
tusentals-siffra .
siffra som anger antalet tusental o. som i ett (nedskrivet) tal står som den fjärde från höger. Det finnes ett fyrsiffrigt tal, där tusentalssiffran är 6 och tiotalssiffran 4 samt där hundratalssiffran överskjuter enhetssiffran med 2. H EDSTRÖM o. R ENDAHL Alg .
23 (
1915 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-TALS , adv. o. sbst.
( tusen- 1672 osv. tusende- 1728-1915 )
I
.
ss. adv.: i tusental; i väldig mängd; äv. övergående i adjektivisk (attributiv) anv.: som förekommer l. uppträder i flera tusental; många. War thet så mycket folk, att man måtte räkna tusentals. V ERELIUS Herv .
167 (
1672 ).
I storstadens kök kokas sylta för tusentals människor. BOLIN VFöda 238 (
1933 ).
II .
(†) ss. sbst., i uttr. till tusentals ,
i stora mängder. Hustrur och barn, som sakna bröd och uppehälle . . fälla tårar till tusendetals.
KulturbVg. 3: 88 (
1777 ).
TEGNÉR FilosEstetSkr .
181 (
1808 ).
-- ( I 1 )
–
TUSEN-TONNARE .
fartyg på tusen (register)ton. H EDIN 1Varn .
41 (
1912 ).
jfr nio-, sex-, tio-tusentonnare .
– –
TUSEN-TUNGAD .
(i vitter stil) som har många tungor, särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl. Hvar hviskning upp mitt öra snappar, / . . När tusentungad genom lunden / Din späda dikt sin ande drar.
BEM ALMSTRÖM 6 :
71 (
1842 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-VIS , adv. o. sbst.
( tusen- 1814 osv. tusende- 1950 osv. )
I
.
ss. adv.: i enheter om tusen, i tusental, tusentals (se d. o. I
); särsk., övergående i substantivisk anv., i sådana uttr. som tusenvis av ngt ,
massor av ngt. HEINRICH (
1814 ). Man har . . påträffat riktiga kattgriftegårdar med tusenvis af kattmumier.
FoFl .
1906 , s. 17.
II .
(numera mindre br.) ss. sbst., i uttr. i tusenvis ,
tusentals (se d. o. II ). Ett af dessa i tusenvis tryckta aflatsbref. W EIBULL LundLundag .
135 (
1884 ).
ÖSTERGREN (
1964 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-ÅRA , adj. oböjl.
(numera bl. ngn gg i vitter stil) tusenårig. GFG YLLENBORG Bält 226 (
1785 ).
Ty tusenåra minnens vånda / Gömde sin suckan i vågens hviskning. BEM ALMSTRÖM 6: 304 (
1846 ).
-- ( I 1 ,
2 )
–
TUSEN-ÅRIG .
( tusen- 1734 osv. tusende- c. 1778 ) som varar l. varat i tusen år l. som är tusen år gammal (jfr
–
tusentals-åra ); särsk. ( relig. )
i uttr. ( det )
tusenåriga riket ,
tusenårsriket. S ERENIUS T 4 b (
1734 ). Det tusenåriga riket . . är fulländningen af den christna kyrkans första Pingst. Det är den werldsålder, i hwilken Guds Ande warder utgjuten öfwer allt kött.
MELIN Pred .
3: 137 (
1852 ).
Mönstrade, färgrika tygrester och freskomålningar som visa prov på en tusenårig ornamentik. STERNER o.
KINCH OrientMatt. 170 (
1929 ).
jfr fler-, halv-, sex-tusenårig m. fl. -- ( I 1 )
–
TUSEN-ÅRS-DAG .
dag som infaller tusen år efter en viss betydelsefull o. minnesvärd händelse; förr äv. om tusenårsperiod som liknas vid en dag (jfr dag I 2 ). En tusenårsdag är nu förbi i christnade Norden; en annan går upp.
W ALLIN Rel .
3 :
183 (
1831 ).
SAOL (
1950 ).
– –
TUSEN-ÅRS-JUBILEUM .
jubileum med anledning av händelse som inträffat tusen år tillbaka i tiden. Swing 1923 ,
nr 52, s. 12 .
– –
TUSEN-ÅRS-RIKE .
rike som förväntas bestå i tusen år (l. oöverskådligt lång tid); särsk. ( relig. )
i sg. best., om framtida tusenårigt lyckorike (jfr rike 3 ).
3SAH 27: 12 (
1915 ).
Tusenårsriket och därmed Kristus själv skulle snart komma till jorden. HOLMBERG Leopold 1: 15 (
1953 ).
B
(† utom i
A
.