© Svenska Akademien. SAOB spalt: S7670; tryckår: 1979
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
SMYGE
,
n.;
pl.
-en
[till
SMYGA v.¹
,]
[SMYGE 0]
(
†
)
smyg (se
SMYG, sbst.²
1
).
LIND
(
1749
).
(Räven)
wet, då det så bär till, att utsöka och bereda sig iden, af ett ganska widlyftigt omfång, med många utgrenade gångar och smygen.
NVexjöBl.
1847
,
nr 17, s. 2
.